Vilka åtgärder behövs för att Finjasjön ska nå god status?

Finjasjön ligger nära Hässleholm och är attraktiv som rekreationsområde för hässleholmarna. På somrarna drabbas Finjasjön ibland av algblomning på grund av fosfor och det kan vara olustigt att ta ett dopp eller fiska i sjön.
- I det här projektet har frågeställningen varit hur mycket fosforhalten måste minska, dels från bottensedimenten och dels från tillrinningen, för att sjön ska uppnå en god status igen, säger Ida Grimlund.
Tillståndet i sjön har förbättrats mycket sedan 1970-talet och trenden går mot ett bättre tillstånd, om än långsamt.
- Det är absolut inte farligt att bada i eller fiska i sjön, men man ska vara observant på algblomning och då undvika bad med barn eller husdjur poängterar Ida.

Gamla synder

Människan har sedan 1800-talet på olika sätt påverkat Finjasjön. Sjön har sänkts för att skapa mer åkermark på den tiden åkermark var en bristvara. Under flera decennier släppte man ut orenat avloppsvatten från garnisonsstaden Hässleholm rakt ut i sjön. Detta bidrog till att mycket näring hamnade i sedimenten. I mitten av 1900-talet upptäckte man problemen och började göra åtgärder i form av reningsverk. Stadens expansion matchade inte de tidiga försöken att rena avloppsvattnet och Finjasjön började bli kraftigt övergödd.
- 1949 byggdes det första reningsverket, men inte förrän 1972 stod ett fullt utbyggt fyrstegsavloppsreningsverk klart. Näringen som lagrats i sedimentet under 1900-talet finns fortfarande kvar i stora mängder, berättar Thomas Lakowitz.

Massiv algblomning

- Att Finjasjön om somrarna ibland drabbas av algblomning beror på att den inlagrade fosforn släpper från sedimentet under vissa förhållanden, till exempel bottennära syrgasbrist. Den lösgjorda fosforn cirkulerar i sjön och göder algblomningar i en process som kallas intern belastning, förklarar Ida.
Kartläggningen har konstaterat att den interna belastningen från sedimenten är den största källan till övergödningsproblemen i Finjasjön och står för 5,3 ton av den totala belastningen på 9,5 ton. Även externa källor som lantbruk, hästgårdar, enskilda avlopp och reningsverket bidrar till belastningen. Men det blir inte lätt att åtgärda Finjasjöns problem utan att begränsa internbelastningen.

Genomförda åtgärder

På 1980-talet började arbetet med att försöka minska fosforläckaget och man genomförde muddring i sjön.
- Det fick tyvärr inte önskad effekt. Då prövade man under 1990-talet reduktionsfiske av vitfisk och på några år fiskades det sammanlagt upp 400 ton. Vattenkvaliteten och siktdjupet förbättrades markant, säger Thomas.