Nyheter om lokalt åtgärdsarbete 24 januari 2022

Hitta på sidan

Vilka åtgärder behövs för att Finjasjön ska nå god status?

Fosforhalten i Finjasjön behöver minska rejält för att sjön ska nå god status. Åtgärdssamordnarna Ida Grimlund, Hässleholms kommun och Thomas Lakowitz, Länsstyrelsen Skåne driver ett LEVA-projekt för att ta reda på hur sjöns näringsstatus kan förbättras på bästa sätt.

Fiskare bedriver utfiskning i Finjasjön.

Mats Bengtsson, bedriver utfiskning i Finjasjön. Under våren 2021 försvårade påväxt av alger på nätet fisket. Foto: Ida Grimlund.

Finjasjön ligger nära Hässleholm och är attraktiv som rekreationsområde för hässleholmarna. På somrarna drabbas Finjasjön ibland av algblomning på grund av fosfor och det kan vara olustigt att ta ett dopp eller fiska i sjön.
- I det här projektet har frågeställningen varit hur mycket fosforhalten måste minska, dels från bottensedimenten och dels från tillrinningen, för att sjön ska uppnå en god status igen, säger Ida Grimlund.
Tillståndet i sjön har förbättrats mycket sedan 1970-talet och trenden går mot ett bättre tillstånd, om än långsamt.
- Det är absolut inte farligt att bada i eller fiska i sjön, men man ska vara observant på algblomning och då undvika bad med barn eller husdjur poängterar Ida.

Gamla synder

Människan har sedan 1800-talet på olika sätt påverkat Finjasjön. Sjön har sänkts för att skapa mer åkermark på den tiden åkermark var en bristvara. Under flera decennier släppte man ut orenat avloppsvatten från garnisonsstaden Hässleholm rakt ut i sjön. Detta bidrog till att mycket näring hamnade i sedimenten. I mitten av 1900-talet upptäckte man problemen och började göra åtgärder i form av reningsverk. Stadens expansion matchade inte de tidiga försöken att rena avloppsvattnet och Finjasjön började bli kraftigt övergödd.
- 1949 byggdes det första reningsverket, men inte förrän 1972 stod ett fullt utbyggt fyrstegsavloppsreningsverk klart. Näringen som lagrats i sedimentet under 1900-talet finns fortfarande kvar i stora mängder, berättar Thomas Lakowitz.

Massiv algblomning

- Att Finjasjön om somrarna ibland drabbas av algblomning beror på att den inlagrade fosforn släpper från sedimentet under vissa förhållanden, till exempel bottennära syrgasbrist. Den lösgjorda fosforn cirkulerar i sjön och göder algblomningar i en process som kallas intern belastning, förklarar Ida.
Kartläggningen har konstaterat att den interna belastningen från sedimenten är den största källan till övergödningsproblemen i Finjasjön och står för 5,3 ton av den totala belastningen på 9,5 ton. Även externa källor som lantbruk, hästgårdar, enskilda avlopp och reningsverket bidrar till belastningen. Men det blir inte lätt att åtgärda Finjasjöns problem utan att begränsa internbelastningen.

Genomförda åtgärder

På 1980-talet började arbetet med att försöka minska fosforläckaget och man genomförde muddring i sjön.
- Det fick tyvärr inte önskad effekt. Då prövade man under 1990-talet reduktionsfiske av vitfisk och på några år fiskades det sammanlagt upp 400 ton. Vattenkvaliteten och siktdjupet förbättrades markant, säger Thomas.

Fiskare i bår, till bredden fylld med fisk

Reduktionsfiske av vitfisk. Vattenkvaliteten och siktdjupet förbättrades markant. Foto: Mats Bengtsson.

Under 1990-talet anlades också en våtmark för efterpolering (naturlig efterrening) av avloppsvattnet från reningsverket. Sedan 2009 regleras vattennivån sommartid med ett dämme så att ett lågt sommarvattenstånd inte ska orsaka fosforläckage genom bland annat vågrörelser och samtidigt bidra till en viss utspädning av näringshalten.
- Grunda bottnar i sjön utgörs av sand och inte mycket vegetation. En höjning av vattenytan kan på lång sikt bidra till att etablera ökade ytor av undervattensväxter, vilket är viktigt för sjöns ekologi, säger Thomas.
Trots alla ansträngningar har sjön oönskade cyanobakterieblomningar. Därför gör man återigen omfattande årliga utfiskningar av bioturberande fiskarter som rör upp näringsrikt sediment, ett så kallat vårdfiske, för att hålla fosforhalterna och algblomningarna nere.

Nästa steg för god status

LEVA-projektet har fokuserat på både sjön och tillrinningsområdena och bidrar i en omfattande slutrapport med värdefull erfarenhet för framtida åtgärdsarbete.
- För att uppnå god status måste vi fortsätta att jobba på alla fronter – minska läckaget från sediment, fortsätta med vårdfiske och reducera fosfortillförsel från vattendrag och reningsverk. En fortsatt studie av eventuell låsning av sedimentär fosfor måste utföras och är en del i de åtgärder som kan bli aktuella i Finjasjön. Man har sett goda resultat av den typen av åtgärd i sjöar i närområdet, bland annat i Växjö. Men nu har vi tagit ett första steg i att identifiera de verkliga problemen i Finjasjön och skapat ett bättre underlag för fortsatta åtgärder, avslutar Ida.

Thomas Lakowitz och Ida Grimlund, LEVA-åtgärdssamordnare Finjasjön.

Thomas Lakowitz (foto: Vibeke Lirås) och Ida Grimlund (selfie), LEVA-åtgärdssamordnare Finjasjön.

Fler nyheter

  1. Nyheter om lokalt åtgärdsarbete 2022-04-04

    Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Enköpings kommun, Jordbruksverket, LRF och Vattenmyndigheterna, bjuder in till LEVAs inspirationsdagar 2022.

  2. Nyheter om lokalt åtgärdsarbete 2022-03-23

    Under 2019-2021 har åtgärdssamordnarna i de 20 pilotområdena arrangerat 325 möten och gruppträffar med nästan 3500 deltagare. De har haft enskilda möten eller samtal med närmare 1400 unika lantbrukare. Sammanlagt har de sökt över 250 miljoner kronor i bidrag till åtgärder.

  3. Nyheter om lokalt åtgärdsarbete 2022-02-18

    LEVA ordnar digital grundutbildning om samverkan vid lokalt åtgärdsarbete 26 april. Utbildningen kommer följas upp av en workshop där datum ännu inte är bestämt.

Publicerad: 2022-01-24
Sidansvarig: Webbredaktion