Nyheter om lokalt åtgärdsarbete 8 februari 2021

Dagvatten en orsak till övergödning

Anna Carina Ericson är åtgärdssamordnare för Lokalt åtgärdsarbete mot övergödning i Löftaån, Hovmanneån och Torpaån i Halland. Hon arbetar mycket med att lyfta hur stor roll dagvattnet spelar i övergödningsfrågan.

- För att minska övergödningen här i Halland måste vi jobba både med jordbruket och med samhällsplaneringen.

Profilbild

Anna Carina Ericson, åtgärdssamordnare för Lokalt åtgärdsarbete mot övergödning i Löftaån, Hovmanneån och Torpaån i Halland. Foto: Gun Wallnedal

Av de tre åar som Anna Carina arbetar med har Hovmanneån störst problem.

- Ån har branta, leriga kanter med stor risk för erosion och ras. När man kopplar på dagvattnet blir det riktigt snabba flöden i ån som drar med sig mycket växtnäring. Därför vill jag lyfta dagvattnet som en bidragande orsak till övergödningen, säger Anna Carina.

I sitt område har hon låtit utföra en biotopkartering av hela Hovmanneån och övre delen av Löftaån. I karteringen framgår också att dagvattenproblematiken är en viktig fråga.

Alla behöver hjälpas åt

De markägare som Anna Carina träffar är överlag medvetna om jordbrukets påverkan på vattnet och vill ta sitt ansvar, men de känner sig ibland utsedda till syndabockar.

- Några lantbrukare var till en början tveksamma till projektet, men det har svängt. De flesta inser nu att vi vill få till åtgärder som både är bra för vattnet och ger bra förutsättningar för lantbruket, säger Anna Carina.

Kontakterna med kommunen har varit mer tudelade. Många är positiva till projektet, men på andra håll har det varit svårt att få gehör för våra synpunkter på dagvattenproblemen. Och den dagvattenutredning som kommunen själv beställt har man i ett senare skede inte tagit så stor hänsyn till.

- Att dialogen med kommunen ibland varit svår att få till har gjort att arbetet i projektet gått trögare. Många markägare tappar sugen lite när de tycker att kommunen inte tar sitt ansvar.

Man ska inte underskatta inte den psykologiska aspekten. I den här frågan behöver alla dra sitt strå till stacken och om en part upplever att någon annan gör kontraproduktiva åtgärder – då blir den första inte heller så motiverad att bidra, säger Anna Carina.

Björkar

Björkar vid Flähult – det är bra att spara träd vid vattnet. Foto: Anna Carina Ericson

Framkomliga vägar

Efter krocken med enskilda handläggare på kommunen har Anna Carina valt att fokusera på vägar som är mer framkomliga i sitt arbete med LEVA.

- Jag skriver bland annat mycket artiklar för tidningen Lantbruksnytt. Där tar jag upp ämnen som vatten och jordhälsa, skonsam rensning av diken och förstås dagvattenproblematiken, berättar hon.

Anna Carina vill gärna verka som brobyggare mellan olika parter, men har insett att det ibland kan vara svårt att nå fram till alla. Rollen har också utvecklats under resans gång, och handlar nu mycket om att vara kunskapsförmedlare och lyfta fram de värden som finns runt vattnet och hur dessa kan förstärkas.

Anna Carina samarbetar riktigt bra med Kommungruppen på LRF Kungsbacka.

- Tillsammans har vi haft mindre möten med kommunen med bra dialoger. Till ett möte med politiker, i december, som så klart var digitalt på grund av covid, fick jag tillfälle att bidra med en film där jag påtalar problemen med dagvatten och vilka åtgärder man kan göra. Filmen fick positivt mottagande och nu hoppas jag vi kan diskutera detta vidare, säger Anna Carina.

Så här påverkar dagvattnet övergödningen

Dagvattnet måste bromsas upp på sin väg innan det kommer ut i ett vattendrag eller i ett dike. Efter ett regn får man högre och snabbare flödestoppar ut i vattendragen. Ju mer vatten och ju snabbare det rinner, desto större risk att det drar med sig jordpartiklar. Då ökar risken för erosion och ras i kanterna. Vattnet drar med sig jordpartiklar som innehåller växtnäring, vilket bidrar till övergödning. När det kommer mycket vatten ökar också risken för översvämning på åkermarken nerströms. Vattnet både skadar grödorna och tar med sig ännu mer näringsämnen när det drar sig tillbaka.

För att avhjälpa detta måste vi fördröja regnets framfart så det tar längre tid innan det når vattendrag och hav. Det kan man göra med:

  • gräsbevuxna lågpunkter –vattnet hinner stanna upp och infiltrera ner till grundvattnet.
  • nedsänkta regngårdar för att bromsa vattnet.
  • gräsbevuxna tak som saktar ner regnvattnet. Ofta krävs även dammar som står tomma innan regnet kommer för att få till en riktig fördröjning.
  • färre asfalterade ytor ger mindre dagvatten. Det blir också trevligare i boendemiljön och den biologiska mångfalden gynnas av dammar och blåstråk.

Och det är lättare att göra åtgärder på planeringsstadiet än i efterhand.

  1. Aktuellt 2024-04-22

    Den 22 april fick HaV besök av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

  2. Nytt om fiskeregler 2024-04-18

    Remissen gick ut igår till regioner och producentorganisationer.

  3. Nyhetsbrev små avlopp 2024-04-15

    Nu är det dags för årets första nyhetsbrev.

Publicerad: 2021-02-08
Sidansvarig: Webbredaktion