Nyheter om lokalt åtgärdsarbete 8 december 2020

Hitta på sidan

Hälsning från Enköpingsåns och Örsundaåns avrinningsområden

I LEVA-projektet Enköpingsåns och Örsundaåns avrinningsområden är åtgärdsarbetet i full gång. Första våtmarken är anlagd och vattenrådgivare Cassandra Telldahl Bjelkelöv delar med sig av resan från idé till återrapportering

Färdiggrävd våtmark hösten 2020. Foto Edlunds schakt AB

Färdiggrävd våtmark hösten 2020. Foto Edlunds schakt AB

Det hela började med att arrendatorn till marken kontaktade mig i februari 2020 då han upplevde problem med översvämningar och att det stod mycket vatten i brunnarna en bra bit upp på åkermarken uppströms. Marken ägs av egendomsförvaltningen på Uppsala stift (Svenska kyrkan) och arrenderas av en ekologisk nötköttsproducent.

Bäver både bov och lösning

Vid första mötet med arrendatorn kunde vi ganska snabbt inse att vi fått hjälp av bävern att anlägga en damm och översvämningarna var resultatet av bäverns arbete. Själva dämmet var 1.2m högt och skapade en större vattenspegel åt flera olika håll. Platsen dämmet låg på var dock väldigt intressant och vid närmare utredning insåg vi att bävern inte var så dum trots allt – bortsett från den översvämmade åkermarken. Bävern hade dämt upp så att vi såg gamla meanderbågar som nu var fyllda med vatten. Då väcktes idén att anlägga någon form av våtmark på platsen, men i en sådan nivå att åkermarken återfår produktiviteten igen.

Bäverdammen som dämde upp markerna. Foto: Cassandra Telldahl Bjelkelöv

Bäverdammen som dämde upp markerna. Foto: Cassandra Telldahl Bjelkelöv

Via LOVA-medel kunde vi upphandla en konsult som under våren 2020 tog fram ritningar och beräknade kostnaden för anläggningen. Förslaget gick ut på att ta fram en gammal meanderbåge som går både norr och söder om huvudfåran Tillsammans skapar de tre separata fåror med två öar i mitten. Huvudfåran i mitten rensas och behåller sitt ursprungliga djup och breddavlopp placeras för att leda vattnet till nya fårorna. De nya fårorna grävs med terrasser och djuphålor.

Ritning över förslaget med meanderbågar och åfåror.

Ritning över förslaget med meanderbågar och åfåror. Bild från HS konsult.

Snabba ryck

Sagt och gjort, nu återstod finansiering och att se över vilka tillstånd och eventuella dispenser som behövdes. Passande nog fanns extra bidrag att söka för åtgärder mot övergödning via vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Bidraget kom från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och ansökningstiden var kort, cirka två veckor. Jag vill särskilt tipsa alla att det bra att ha lite ansökningsidéer på lager för att snabbt kunna skicka in när det kommer nya medel via extra utlysningar.

Vid midsommar kom besked om beviljade medel och då kom givetvis semester i vägen. Pengarna skulle vara använda innan 2021 så nu började tiden bli knapp. Direkt i augusti skickade vi in anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen i Uppsala. Det fanns inga markavvattningsföretag på platsen, något som annars finns överallt just här. Vi behövde ingen dispens från biotopskyddet då resultatet av åtgärden skulle leda till en så pass mycket bättre biotop än den nuvarande.

Väderberoende arbete

Nästa steg blev att välja entreprenör vilket kyrkan gjorde själva. Uppsala stift har tidigare anlagt en fosfordamm på en annan fastighet och var nöjda med entreprenören. Dock var förutsättningarna för grävarbetet lite sämre på grund av årstiden, mitten av oktober. Bäverdammen revs i god tid när tillstånd inte krävs, men trots detta stod mycket vatten kvar på ytorna dit den 25 ton tunga grävmaskinen skulle ställas upp. Om det skulle regna mycket nu, skulle maskinen sitta fast, därför tog entreprenören höjd för detta i priset i offerten. Pengarna skulle förbrukas innan 31/12 2020 och när första bästa soltillfälle dök upp var maskinerna på plats, långgrävare, mindre grävmaskin och dumper. I en veckas tid körde entreprenörerna dygnet runt och det strålande vädret höll i sig.

Efter slutbesiktning i fält firade vi med tårta, vi vågade nog inte tro att det skulle gå att hinna få projektet klart så här snabbt, men vädret höll i sig och bärigheten i marken var bättre än förväntat. Totaltkostnad för projektet blev ungefär 400 000kr inklusive moms (295 000kr exklusive moms grävning, 20 000kr exklusive moms projektering och projektledning, 2000kr för dispens och mindre kostnad för gräsfrön till våren).

Cassandras lärdomar

  • Vi måste lyckas få till bättre dialoger med handläggare på de olika myndigheterna för en bättre ansökningsprocess. Vi hade kunnat börja gräva redan i augusti och sluppit stressa.
  • Det är dyrt att gräva! Det blir alltid dyrare än vad man tänkt från början, se till att söka mer pengar än vad man tror behövs för att hellre lämna tillbaka än stå ofärdig kvar.
  • Volymen schaktmassor är svår att föreställa sig. Vid första anblick på platsen, efter ett dygns grävarbete, trodde jag vi höll på att anlägga skidbackar. Men efter en veckas arbete hade grävmaskinisterna smetat ut massorna, ungefär 1 dm landhöjning på de två öarna.
  • Tänk på hur våtmarken ska kunna skötas i framtiden och utforma enkla lösningar. Vi kommer grusa upp en överfart för att en mindre maskin i torrläge i framtiden kan ta sig över för att rensa djuphålorna. I planeringsfasen hade vi tänkt att detta skulle gå från utsidan, men nu i efterhand väljer vi en annan lösning. Var flexibel.
Publicerad: 2020-12-08
Sidansvarig: Webbredaktion