Fokus på helhetsperspektivet

LEVA ger förutsättningar att jobba på ett helt nytt sätt för att få till åtgärder för vatten, menar åtgärdssamordnare Viktor Kärvinge.

Viktor Kärvinge är åtgärdssamordnare för Sagån inom LEVA, Mälarens vattenvårdsförbund.

Han är anställd på länsstyrelsen men är utlånad till Mälarens vattenvårdsförbund för att arbeta med LEVA i nära samarbete med Sagåns vattenråd.

Även i Viktors område är jordbruket den största källan till övergödning.

- Men jag vill inte kalla det problem. Sagån är speciell, eftersom den har den högsta halten näringsämnen och den minsta procentdel sjöareal, berättar Viktor.

Förr fanns här skogstjärnar och forsar och längst ner i avrinningsområdet slättlandssjöar. Idag är de alla utdikade, det finns inga sjöar kvar. I norr har man höjt alla vattendrag för kraftutvinning.

- Det finns ingen naturlig buffringskapacitet som kärr och våtmarker, det finns för lite svämplan kvar. Vattnet kommer för fort och svämmar jordbrukslandskapet. 90 procent av översvämningarna sker på en procent av platsen på en procent av tiden, beskriver Viktor.

Generalist med helhetsperspektiv

I området jobbar Viktor för att fördröja att vattnet kommer ner, bland annat genom förbättrad dikning och genom naturvård i allmänhet.

- Jag tycker att insatser vi gör måste vara multifunktionella, alla åtgärder måste ha positiva sidoeffekter. Vi måste ha ett helhetsperspektiv. Därför ansökte vi inte bara för åtgärder mot övergödning när LEVA kom ut, berättar Viktor.

Han är anställd på länsstyrelsen men är utlånad till LEVA via Mälarens vattenråd.
- Jag ser mig som generalist, kan tillräckligt om mycket, en bra förutsättning för att få koll på helhetsperspektivet. Jag bollar fram åtgärder tillsammans med markägare. Det händer att de vill göra en åtgärd, men missar ibland helheten och deras initiativ kanske det inte är den bästa lösningen. Då bollar jag lite olika idéer och vi kan landa i något som gynnar alla parter, säger Viktor.

Bolla åtgärder med markägare

Viktors kickoff-projekt inom LEVA var Myran, en del av Hjulbäcken där det fanns många stora problem, till exempel erosion.

- Ett annat område vi gjort åtgärder i är Dragkärret uppströms Myran. Jag hittade det och såg möjligheter, kontaktade markägaren som hade tankar på att restaurera och återskapa en våtmark. Det som i somras var en granplantering är nu en meandrande vildmarksbäck med några sel/breddningar/djuphålor. Längst upp mot åkermarken en rejäl fosfordamm, med en liten ö, till sjöfåglarna.

Ytterligare en bit upp i samma avrinningsområde ligger Dragmansbosjön, eller låg.
Där fanns planer på att återskapa sjö, något som med rätt åtgärder kan bli mycket positivt för avrinningsormådet i stort, men skulle kunna bli negativt om åtgärderna utförs fel, till exempel genom att sjön håller vatten för bra med risk för nolltappning och skador på miljön nedströms. Nu kommer sjön återuppstå under 2021, delavrinningsområdets enda sjö, dessutom rätt stor.

LEVA – nytt sätt att arbeta

Viktor tycker att LEVA har ett mångfacetterat upplägg och är ett nytt sätt att tänka och jobba på för att få till åtgärder.
- LEVA har gett mycket bra kringeffekter och frihet och har faktiskt ändrat sättet som Länsstyrelsen Västmanland arbetar på med åtgärder. Och den metod som vi byggt upp inom LEVA, den kan vi använda i andra projekt.

För att marknadsföra LEVA jobbar Viktor ganska flitigt med Facebook-sidan för Sagåns vattenråd.

- Jag har också ett brett kontaktnät på länsstyrelsen, men i övrigt lägger jag inte så mycket tid på marknadsföring. Det beror dels på att vi har så specifika utmaningar och dels för att vi har ett mycket väl fungerande vattenråd där det redan finns mycket idéer bland medlemmarna, säger Viktor.

Men han poängterar en viktig sak och det är hur du närmar dig markägarna.

- Ett brev från Länsstyrelsen funkar inte så bra. Bättre då att dra på sig vattenrådsjackan och möta markägarna ute i deras marker. Gräsrotsperspektivet är viktigt.