Från mattelärare till åtgärdssamordnare
Hallå där, Jonas Pettersson, åtgärdssamordnare i Södertälje, nu har turen kommit till dig i vår artikelserie om alla åtgärdssamordnare inom LEVA.
Jonas Pettersson, åtgärdssamordnare i Södertälje.
Vad är problemet i ditt område?
Jag jobbar med Stavbofjärden med tillrinningsområden, en havsvik mellan Mörkö och fastlandet utanför Södertälje. Området består till största delen av landsbygd och jordbruksmark där övergödning är ett problem. Växtnäring rinner genom åar ut i sjöar och i havet. På Mörkö har man tidigare arbetet mycket med övergödning, så jag fokuserar mitt arbete till fastlandet. Här bedriver lantbrukare både traditionellt och ekologiskt jordbruk.
Utsikt över Stavbofjärden från ett naturreservat som ligger i pilotområdet. Foto: Mikael Lindén, naturvårdare i kommunen.
Vilka åtgärder gör ni?
Jag jobbar med att få till våtmarkslösningar. Här i området har man tidigare arbetat aktivt och lyckosamt med strukturkalkning, men nu behöver vi andra åtgärder för att ta itu med det som ändå läcker ut i våra vatten. Vi märker också av pendlingen mellan för mycket och för lite vatten och våtmarker är bra även för att balansera dessa skiftningar.
Så här kan det se ut i Jonas område när det regnar lite… Foto: Jonas Pettersson
Hur långt har du kommit?
Jag har varit igång i ett år drygt nu och är också ganska ny i den här rollen. Jag är biolog med inriktning på fiske i botten och var med och arbetade fram bedömningsgrunderna för vattendirektivet. De senaste 6 åren har jag arbetat som mattelärare, men det är kul att vara tillbaka i vattenfrågorna och nu jobba med direktivet i praktiken.
Hittills har jag varit runt och träffat lantbrukare och läst på, satt mig in i problematiken och hur det funkar. Jag inser att vi behöver jobba långsiktigt för att nå effekter och göra kloka åtgärder tillsammans med lantbrukarna. Vi har bland annat pratat om skyddszoner för att minska ytavrinning. För att komma igång ska vi ansöka om Lova-bidrag.
Vad är målet?
Enligt EU:s ramdirektiv för vatten, ska vi nå god ekologisk status till 2027, men det kommer vi tyvärr inte att göra. Det beror dels på att arbetet är långsiktigt och det kommer att ta tid innan vi kan se resultat av våra insatser. Dels så är de åar som jag jobbar med bara några av alla tillflöden till Stavbofjärden. Men alla bäckar små, vi kan ju inte låta bli att göra åtgärder.
Hur funkar samarbetet med lantbrukarna i området?
Det funkar bra, alla är positiva och vill göra åtgärder för att minska övergödningen. En del är lite trötta på att jordbruket utmålas som en bov i dessa sammanhang. Det här handlar om egenföretagare som följer regler och som vill driva och klara sin verksamhet på ett hållbart sätt. Flera lantbrukare satsar egna medel för att göra åtgärder, men vill ha hjälp att få det gjort. Där kommer jag in och driver mycket av det byråkratiska arbetet för lantbrukarna. Många är väldigt tacksamma för det och det är kul att kunna bidra med den delen. Jag är med i en del andra vattenprojekt också, bland annat arbetar jag med vattenplaner tillsammans med en vattenstrateg på kommunen.
