Välbesökt dikes- och LEVA-träff i fält

Det var trångt på småvägarna kring Abild öster om Falkenberg, när LEVA och projektet med studiecirklar för underhåll av diken bjöd in till en fältdag.

De båda LEVA-samordnarna Lina Svensson-Floer och Harald Lagerstedt anställda på Falkenbergs kommun bjöd tillsammans med studiecirkelledaren och tillika lantbrukaren Shlomo Gavie in till en heldag i fält. Cirka 25 lantbrukare och samordnare från de andra halländska LEVA- projekten hade hörsammat inbjudan.

På förmiddagen gjordes en vattendragsvandring längs Sannarpsån. Bengt Darhult på G:a Fjällalunda och Niels Treschow, Sannarps Egendom berättade om vilka åtgärder de gjort och tänker göra för att hålla växtnäringen tillgänglig för grödan i stället för att läcka ut till vattendraget. Exempel på åtgärder var plöjningsfritt, mångfald i växtföljden, dränering och våtmarker. Det fanns önskemål om fler provtagningar i vattendraget för att veta var åtgärderna gör störst nytta. Limnologen och LEVA-samordnaren från Hushållningssällskapet Lea Schneider, berättade om livet i ån.

- Vi är mycket nöjda då syftet var att skapa mötesplatser för lantbrukare, för att utbyta erfarenheter och inspirera varandra till att göra fler åtgärder, säger Harald

- Det känns extra bra att det mynnade ut i att lantbrukarna vill ha fler träffar, för att öka kunskapen och samarbeta inför kommande åtgärder runt Sannarpsån, säger Lina.

Lantbrukaren Shlomo Gavie förklarar hur underhåll av ett dike kan minska risken för stillastående vatten och yterosion på åkermarken. Till höger Lina Svensson-Floer och i mitten Harald Lagerstedt. Foto. Markus Hoffmann.

Lantbrukaren Shlomo Gavie förklarar hur underhåll av ett dike kan minska risken för stillastående vatten och yterosion på åkermarken. Till höger Lina Svensson-Floer och i mitten Harald Lagerstedt. Foto. Markus Hoffmann.

Efter god gulaschsoppa i bygdegården i Abild besökte vi lantbrukaren Jonas Runevad på Li gård, för att diskutera bland annat odling av mellangrödor. Sista stoppet för dagen var vid en brotrumma över ett dike som underhölls för två år sedan. Där blev frågorna många om dikesslänter som rasar, vad göra med rensmassor och vandringshinder? Hur man gör om inte alla delägare in en dikessamfällighet vill betala sin andel av underhållet med mera?

- Ta vara på markägarnas intresse och engagemang för en hållbar odling. En förändring i kanalföretagens juridiska status så att dess skötsel och underhåll ingår i miljöprogrammet kan skapa ekonomiskt incitament och bidra till gott och hållbart underhåll av vattenanläggningar inom odlingslandskapet, förklarar Shlomo Gavie, lantbrukare och studiecirkelledare.

Text: Markus Hoffman på LRF 

Publicerad: 2019-11-18
Sidansvarig: Webbredaktion