Återblick från LEVA-området Enköpingsån och Örsundaån

Vad är du mest stolt över?

Det stora engagemanget från lokala markägare. Vi har så många kunniga markägare som på olika sätt deltar i åtgärdsarbetet. Ofta syns detta inte i statistiken. LRF kallar detta för det ”positiva miljöarbetets mörkertal”. Det blir rätt bakvänt eftersom markägare kan bidra till att lindra effekterna av torka, bränder, översvämningar och andra klimatkatastrofer genom klok användning av sin mark och resurser. Jag är mest stolt över att få föra deras talan och stötta dem i vattenvårdsarbetet.

Vilken har varit den största utmaningen?

Inom våra avrinningsområden Enköpingsån och Örsundaån har åtgärdsarbete tidigare inte bedrivits i någon strukturerad form. Det samma gäller den viktiga samverkan om vattenförvaltning som behöver nå ned till den på lokal nivå. Det är något som vi har ett stort underskott av i den här regionen. Genomförandet av konkreta åtgärder i landskapet med ett avrinningsområdesperspektiv är ofta komplicerad. För att lyckas med bra projekt behöver vi föra en dialog mellan markägare, vattenrådgivare och länsstyrelse. Det är svårt för markägare med myndighetskontakten. Vi ser också ett behov av öppen dialog med länsstyrelsen för att tillsammans bädda för fler åtgärder.

Bästa tipset till andra som skapar lokalt engagemang för åtgärder?

Börja enkelt och kratta framför egen dörr. Är du anställd av en kommun, se till att kommunen själv förvaltar sina marker och vattenanläggningar på bästa sätt. Väck markavvattningsföretag, ta fram miljöanpassade skötselplaner och uppmuntra fler att göra detsamma. Ni kommer säkerligen få höra ”varför ska vi göra åtgärder om inte kommunen gör det”. Se då till att bevisa motsatsen. Alla behöver bidra på olika sätt för att få till en förbättring. Var optimistisk!