Arkiv - Aktuellt 10 november 2022

”Vi strandstädar havsbotten!”

4 000 hummertinor, 850 havskräftburar, flera mil garn och kilometervis med trålvajer. Så många förlorade fiskeredskap har yrkesfiskare draggat upp från havsbotten utanför Tanums, Sotenäs, Lysekils, Orust och Tjörns kommuner sedan 2017.

Tusentals förlorade burar har plockats upp från havsbotten sedan 2017.

Tusentals förlorade burar har plockats upp från havsbotten sedan 2017.

– Man skulle kunna säga att vi strandstädar havsbotten, säger Per-Olof Samuelsson som är projektledare för spökfiskeprojekten i de fem kommunerna.

Gott samarbete

Draggningarna efter spökgarn finansieras av Jordbruksverket, Länsstyrelsen Västra Götaland och HaV. Per-Olof Samuelsson, som passar på att prisa det goda samarbetet med alla fiskare och myndigheter, är projektanställd av de deltagande kommunerna. En av hans uppgifter är att ansöka om medel och fördela uppdragen på de yrkesfiskare som utför själva draggningarna och proffsdykarna som också används – liksom att sammanställa alla siffror som rapporteras in.

– I år har det varit ganska blåsigt och under hummerfisket ligger draggningarna nere, så det har hittills inte blivit så mycket upplockat. Men under resten av 2022 räknar vi med att det ska bli full fart på arbetet igen.

Släpps tillbaka

Ett av bekymren med förlorade fiskeredskap är att de ligger kvar på havsbotten under lång tid och fortsätter att fånga både skaldjur och fiskar, till noll nytta. Per-Olof berättar att man hittar både levande och döda humrar i tinorna, liksom torskar och sandflundror – så kallat spökfiske.

– De fiskar och skaldjur som lever släpps tillbaka i havet, säger han.

Undviker ömtåliga områden

Draggningarna görs så försiktigt som möjligt för att inte skada känsliga bottnar och havsliv i onödan. Av det skälet utförs draggningarna mestadels på ler- och sandbottnar. Yrkesfiskarna undviker ålgräsängar, musselbankar och brunalgstångbälten. På känsliga och besvärliga ställen som bergsbranter, runt stenrev och sjömärken används dykare. Per-Olof konstaterar att man också har stor nytta av e-tjänsten Ghostguard, en webbsida där folk som är på sjön kan rapportera positionen på övergivna eller förlorade fiskeredskap.

Vad händer med alla tinor och burar som dras upp? De som är trasiga transporteras till den marina återvinningscentralen i Sotenäs kommun, Sveriges enda i sitt slag.

– Tinor som är hela och märkta med namn försöker vi återbörda till ägaren, säger Per-Olof Samuelsson.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2026-04-23

    Under 2025 fördelade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) 235 miljoner kronor till länsstyrelserna så att de har kunnat ge bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som förbättrar havs- och vattenmiljön.

  2. Aktuellt 2026-04-22

    Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket satsar gemensamt på ny forskning för att öka kunskapen om effekterna av olika restaureringsåtgärder. I maj 2026 startar sju forskningsprojekt, varav tre med fokus på akvatiska miljöer.

  3. Aktuellt 2026-04-22

    Det man 2024 trodde var den invasiva vattenväxten storslinga i Kumla kommun visade sig vara den inhemska arten kransslinga. Det är bekräftat efter nya DNA-prov och nytt jämförelsematerial i publika DNA-databaser.

  • Charlotta Stadig
  • Utredare
  • Havsmiljöenheten
  • Tel: 010-6986251
  • Vill du skicka e-post? Öppna ditt e-postprogram, skriv personens fornamn.efternamn (med punkt mellan namnen) och lägg till adressen @havochvatten.se
Publicerad: 2022-11-10
Sidansvarig: Webbredaktion