Arkiv - Aktuellt • 25 maj 2022
HaV och Naturvårdsverket kommenterar Riksrevisionens granskning av arbetet med invasiva främmande arter
Den 24 maj publicerade Riksrevisionen ett pressmeddelande med rubriken: Brister i statens arbete mot invasiva främmande arter. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket (NV) ger här sitt perspektiv på slutsatserna.

Sjögull är en av de vattenlevande invasiva främmande arter som bekämpas idag. Foto: Tanaka Juuyoh (CC BY 2.0).
– Vi välkomnar att vårt arbete granskas av Riksrevisionen och det finns naturligtvis mycket i rapporten som vi tar med oss för att bli ännu vassare i det framtida arbetet mot invasiva främmande arter, säger Maria Widemo, enhetschef för Naturvårdsverkets artenhet. Samtidigt innehåller rapporten vissa uppgifter som vi gärna vill kommentera.
Hög takt i arbetet de senaste åren
– Riksrevisionen skriver till exempel att arbetet med invasiva arter under lång tid har gått långsamt och att det ännu inte fungerar effektivt. Det stämmer sett till en längre tidsperiod, men när den svenska förordningen om invasiva främmande arter väl kom på plats 2019 anser vi att arbetet tagit fart och skapat resultat.
– Exempelvis har HaV och Naturvårdsverket de senaste två åren betalat ut bidrag till länsstyrelserna som resulterat i mycket arbete med att bekämpa invasiva arter. Flera stora forskningsprojekt har startat som syftar till att ta fram effektiva bekämpningsmetoder för flera invasiva främmande arter.
Gedigen riskklassificering finns
– Riksrevisionen skriver också att vi inte har utrett vilka arter som orsakar störst problem i Sverige och som därmed i första hand ska bekämpas. Det stämmer inte. Det finns en gedigen riskklassificering som är tillgänglig sedan 2018. Den ska inte blandas ihop med en nationell förteckning som egentligen blir resultat av en sammanvägning av risker, möjligheten att bekämpa utifrån dagens kunskap och nyttan med en lagreglering, säger Maria Widemo.
– Vi upplever att de arter som bekämpas idag väl återspeglar risken de innebär i ett svenskt sammanhang. Den invasiva vattenväxten sjögull är ett bra exempel, påpekar Michael Diemer, t f chef för HaV:s enhet för biologisk mångfald.
Många goda resultat
Maria Widemo anser att mycket är gjort och att det finns många goda resultat av myndigheternas gemensamma arbete de senaste åren. Några konkreta exempel:
– SLU Artdatabanken har på uppdrag av oss och HaV riskklassificerat över 1 000 arter och snart blir ännu fler arter riskklassificerade. Vi har också ett bra rapporteringssystem på plats där forskare, länsstyrelser, kommuner och allmänhet kan rapportera in invasiva främmande arter. I svenska hamnar har vi en aktiv övervakning av dessa arter. För fjärde året i rad driver dessutom vi och HaV en informationssatsning riktad till allmänheten. Den har bidragit till ökad kännedom om problemet, säger hon.
Kontakt
- Maria Widemo, chef Naturvårdsverkets artenhet, 010-98 12 17
- Michael Diemer, tf. chef HaV:s enhet för biologisk mångfald, 010-698 61 53
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-10-20
Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.
-
Aktuellt • 2025-10-20
Vill du förbättra havs- och vattenmiljöer? Då finns det flera ekonomiska bidrag att söka. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hjälper dig genom att samla de bidrag vi känner till i en sökbar tabell.
-
Aktuellt • 2025-10-17
Efter närmare 50 års frånvaro syns den blåfenade tonfisken sedan några år i svenska vatten igen. En ny kunskapssammanställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att beståndsstatusen är god. Underlaget är framtaget på uppdrag av regeringen.