Ett stort steg för att minska plastföroreningar i haven

Plastföroreningar är ett gränsöverskridande problem. Varje år hamnar mellan 5 och 13 miljoner ton plastavfall i haven.

– Utan effektiva åtgärder tror många att plastföroreningarna i haven kan tredubblas till 2040, konstaterar Johanna Eriksson, som stöttat regeringskansliet med expertkunskaper inför förhandlingarna och själv deltog virtuellt på Nairobimötet. Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll var en av de svenska deltagarna på plats.

”En historisk dag”

Nu har världens länder alltså enats om att inleda förhandlingarna för ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det ska ta ett brett grepp för att bidra till klimatomställningen, skydda haven och den biologiska mångfalden. Målet är att det internationellt rättsligt bindande avtalet ska finnas på plats senast 2024.

Att beslutet nu är fattat tycker Johanna Eriksson känns fantastiskt roligt.

– Ja, nästan overkligt. Jag tror jag delar den känslan med de flesta som var delaktiga i mötet. När resolutionen klubbades igenom blev det stående ovationer som inte ville ta slut. USA:s delegat brast nästan ut i gråt när hon sa att våra barn och barnbarn kommer att se tillbaka på denna dag som en historisk dag.

Vad kan detta betyda för våra hav?

– Det vi nu har kommit överens om och beslutat är ramarna för de förhandlingar som behövs framöver för att vi ska få till ett globalt avtal för plastföroreningar som adresserar plastens hela livscykel och föroreningar av plast i alla miljöer, inklusive mikroplaster.

– Plasten i våra hav kommer till största delen från landbaserade källor och är kopplat till hur vi producerar, konsumerar och använder plast samt hanterar det avfall som uppkommer. Ett globalt avtal får på sikt stor betydelse för att stoppa tillförseln av plast till våra hav.

Avgörande beslut

Beslutet är avgörande för att komma åt problemet med plastföroreningar och för att genomföra Agenda 2030, liksom för att nå Sveriges nationella miljömål. FN:s beslut har satt en ram för de kommande förhandlingarna. Det kan innehålla gemensamma globala mål och konkreta åtgärder för en hållbar produktion och konsumtion, med ett speciellt fokus på produktdesign för att öka återanvändning och återvinning, samt främja cirkulär ekonomi.

Det globala avtalet kan också komma att stödja framtagandet av nationella handlingsplaner för plast. Här ligger Sverige redan i framkant eftersom regeringen beslutade om en sådan för mindre än två veckor sedan, för att minska plastens påverkan på klimat och miljö. Förhandlingarna förväntas inledas under andra halvan av 2022.

Vad gör HaV härnäst?

− Det som har beslutats är egentligen bara ett startskott, nu börjar det verkliga arbetet för att få till ett globalt avtal för plastföroreningar. Vi på HaV fortsätter att stötta regeringskansliet med den expertkunskap som de efterfrågar, säger Johanna Eriksson.

Läs mer på:

Unep: Fifth session of the United Nations Environment Assembly

https://www.havochvatten.se/miljopaverkan-och-atgarder/miljopaverkan/marint-skrap.html

Rapport: Sveriges handlingsplan för plast - en del av den cirkulära ekonomin

Kort om Unep

FN:s miljöförsamling Unea är Uneps styrande organ. Det är det enda forumet som diskuterar samtliga miljö- och klimatfrågor samlat och globalt. Årets tema är “Strengthening Actions for Nature to Achieve the Sustainable Development Goals”.