Aktuellt • 9 april 2025
Stora förluster av ålgräs i Västerhavet
En ny studie visar att ålgräsängarna försvunnit från många områden i Västerhavet sedan 80-talet. Forskare vid Göteborgs universitet har gjort studien på uppdrag av HaV.

Ålgräsängar är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter, och fungerar som barnkammare åt arter som torsk och rödspätta. Foto: Per Moksnes
Studien visar att omfattande förluster av ålgräs har skett i Västerhavet sedan 1980-talet. Den totala arealen av undersökta ålgräsängar har minskat med cirka 45 procent (motsvarande 1 377 hektar) i jämförelse med dagens utbredning.
Använde drönare
Forskarna från Göteborgs universitet har, bland annat med hjälp av flygande drönare, studerat förändringar i ålgräsets areella utbredning. De har jämfört data från tre tidsperioder: 1980-tal, 2000-tal och 2020-tal i Västra Götalands län och i Kungsbackafjorden. Totalt undersöktes 224 vikområden.
– Under 1980-talet genomförde många kommuner noggranna inventeringar av vegetationen på grunda mjukbottnar i området. Detta utgör ett unikt material i Sverige som möjliggör en historisk jämförelse av ålgräsets utbredning säger Per-Olav Moksnes, professor i marin ekologi och förvaltning vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Vissa ljuspunkter syns
Förlusterna av ålgräs översteg 20 procent i alla undersökta kustvattentyper, både på 2000-talet och på 2020-talet. Förlusterna var dock inte jämnt fördelade över området utan har i huvudsak skett i de norra och södra delarna av Bohuslän, samt i Kungsbackafjorden. I övriga områden har endast mindre förluster skett. Vissa ljuspunkter kan dock ses, enligt Per-Olav Moksnes.
– De största förlusterna har skett mellan 1980-talet och 2000-talet. Därefter har situationen stabiliserats och utbredningen av ålgräs har börjat öka i de flesta områden, även om det är långt kvar till 1980-talets utbredning. I området runt Hakefjorden och Sälfjorden i södra Bohuslän samt vid Sydkoster har dock omfattande förluster fortsatt efter 2000-talet, säger han.
Alger kväver
Förlusterna av ålgräs har främst skett på de grundaste delarna av ängarna (0-3 meters djup) i medelskyddade vikområden.
– Vi tror att kvävande algmattor, som ökat på grund av övergödning och överfiske, samt andra faktorer som påverkar grundlevande ålgräs, ligger bakom den kraftiga minskningen, säger Elisabeth Anderberg, utredare vid HaV.
Åtgärder för att rädda ålgräset
Viktiga åtgärder framöver för att rädda ålgräset kan vara ökat områdesskydd, återplantering av ålgräs och förbättrat kunskapsunderlag och metoder för att bedöma tillstånd och status.
– Det kan också ha betydelse att inte tillåta vissa skadliga verksamheter i, eller i närheten av, ålgräsängar när tillståndsprövningar görs, säger Elisabeth Anderberg.
Fakta ålgräs
Ålgräs (Zostera spp.) är den dominerande vegetationen på grunda mjukbottnar i Västerhavet och södra Östersjön där de bildar täta ängar som förser naturen och människan med en lång rad viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. Ålgräsängar är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter, och fungerar som barnkammare åt arter som torsk och rödspätta.

Ålgräs bildar täta ängar som förser naturen och människan med en lång rad viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. Foto: Maja Kristin Nylander
Studien har utförts inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Zorro vid Göteborgs universitet.
HaV publicerade även i höstas, tillsammans med GU, en rapport om förslag till nya metoder för att bedöma status och tillstånd av ålgräs enligt vattendirektivet. Där bedömdes även ålgräsets nedre utbredningsgräns.
Kontakt:
Göteborgs universitet: Per Moksnes, professor vid Institutionen för marina vetenskaper
per.moksnes@marine.gu.se, tel 0732-576 224
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-04-28
Du är en av talarna på årets Havs- och vattenforum 21-22 maj. Du är också oceanograf på SMHI.
-
Aktuellt • 2025-04-23
Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att det från 1 maj blir förbjudet att fritidsfiska ål i Rönne å, från Ringsjöarna och till mynningen i havet vid Ängelholm.
-
Aktuellt • 2025-04-14
Hur kan vi stärka förvaltningen av våra kust- och havsområden inom förvaltningens givna ramar? Svaret ges i en ny handbok från HaV.