Aktuellt • 13 december 2024
Forskningsprojekt ska ge nya kunskaper om ekosystembaserad akvatisk förvaltning
Tio forskningsprojekt får dela på cirka 40 miljoner kronor för att öka kunskapen inom området ekosystembaserad akvatisk förvaltning.
I ett av projekten ska man studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge. Bilden visar en vikare. Foto: Jörgen Wiklund
Från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har forskning om att förvalta akvatiska ekosystem med ett helhetsperspektiv efterfrågats, liksom kunskap för att utveckla den praktiska förvaltningen av sälarterna och storskarv.
Blir viktigt stöd
– Vi väntar oss att resultaten från forskningen kommer till direkt nytta i förvaltningsarbetet, både för oss på HaV och för andra samhällsaktörer, säger Jenny Lindström, utredare vid HaV.
Projekten som har fått pengar:
• Projektet REEFS vid Naturhistoriska riksmuseet ska undersöka kallvattenkorallernas roll och ekologiska funktion i det marina skyddsområdet Bratten med olika grad av mänsklig påverkan.
• RiSe-Gen, även det vid Naturhistoriska riksmuseet, ska utveckla genomiska verktyg för övervakning, kartläggning och långsiktig förvaltning av vikarpopulationen i Östersjön.
• Ett projekt vid Linnéuniversitetet ska studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge.
• Högskolan i Halmstad ska utveckla genetiska eDNA-metoder för att förbättra förvaltningen av lax- och öringpopulationer.
• Uppsala universitet vill kartlägga den genetiska strukturen hos sill och strömming i Östersjön för att förbättra förvaltningen av dessa bestånd.
• Göteborgs universitet ska undersöka effekterna av jaktkvoter och jaktens struktur på gråsäl och knubbsäl för att balansera mänskliga intressen med bevarandet av sälpopulationer och minska konflikten mellan sälar och fiskenäringen.
• ClimePlan, vid Sveriges lantbruksuniversitet, ska utveckla dynamiska modeller för att säkra konsekvensbedömningar i havsplanering mot klimatförändringar med hänsyn till samspelet mellan arter.
• Umeå universitet ska analysera storskaliga födovävsprocesser, som till exempel produktionen av växt- och bakterieplankton, i Bottniska viken med hjälp av 30-åriga tidsserier från svensk miljöövervakning.
• Ett projekt vid Stockholms universitet ska utforska hur konflikter mellan olika intressen inom akvatisk förvaltning kan användas som katalysatorer för positiv dialog och innovativ förvaltning.
• SLU ska analysera knubbsälars födoval och påverkan på fiskbestånd för att minska konflikterna med fiskenäringen i Skagerrak och leda till en balanserad ekosystemförvaltning.
Läs mer om projekten
För en ekosystembaserad akvatisk förvaltning (Naturvårdsverket.se)
Miljöforskningsanslaget används för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-10-30
EU:s fiskeministrar har beslutat nästa års fiskemöjligheter för Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill/strömming, skarpsill, lax och rödspätta. Fiskemöjligheterna beslutades genom kvalificerad majoritet där Sverige röstade nej till förslaget.
-
Aktuellt • 2025-10-27
Kustmiljöerna är viktiga för att vi ska kunna bada, fiska och bibehålla en levande kust och skärgård. Den svenska kusten, med en av världens största skärgårdar, är en viktig anledning varför människor runt om i världen vill besöka Sverige. Trots detta innebär det stora antalet nya hamnar, pirar och muddringar exempel på hur vi allt snabbare takt påverkar våra värdefulla kustmiljöer negativt. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV en ny kartläggning som ger en bild av hur omfattande den fysisk påverkan har blivit.
-
Aktuellt • 2025-10-20
Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.