Aktuellt • 13 december 2024
Forskningsprojekt ska ge nya kunskaper om ekosystembaserad akvatisk förvaltning
Tio forskningsprojekt får dela på cirka 40 miljoner kronor för att öka kunskapen inom området ekosystembaserad akvatisk förvaltning.
I ett av projekten ska man studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge. Bilden visar en vikare. Foto: Jörgen Wiklund
Från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har forskning om att förvalta akvatiska ekosystem med ett helhetsperspektiv efterfrågats, liksom kunskap för att utveckla den praktiska förvaltningen av sälarterna och storskarv.
Blir viktigt stöd
– Vi väntar oss att resultaten från forskningen kommer till direkt nytta i förvaltningsarbetet, både för oss på HaV och för andra samhällsaktörer, säger Jenny Lindström, utredare vid HaV.
Projekten som har fått pengar:
• Projektet REEFS vid Naturhistoriska riksmuseet ska undersöka kallvattenkorallernas roll och ekologiska funktion i det marina skyddsområdet Bratten med olika grad av mänsklig påverkan.
• RiSe-Gen, även det vid Naturhistoriska riksmuseet, ska utveckla genomiska verktyg för övervakning, kartläggning och långsiktig förvaltning av vikarpopulationen i Östersjön.
• Ett projekt vid Linnéuniversitetet ska studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge.
• Högskolan i Halmstad ska utveckla genetiska eDNA-metoder för att förbättra förvaltningen av lax- och öringpopulationer.
• Uppsala universitet vill kartlägga den genetiska strukturen hos sill och strömming i Östersjön för att förbättra förvaltningen av dessa bestånd.
• Göteborgs universitet ska undersöka effekterna av jaktkvoter och jaktens struktur på gråsäl och knubbsäl för att balansera mänskliga intressen med bevarandet av sälpopulationer och minska konflikten mellan sälar och fiskenäringen.
• ClimePlan, vid Sveriges lantbruksuniversitet, ska utveckla dynamiska modeller för att säkra konsekvensbedömningar i havsplanering mot klimatförändringar med hänsyn till samspelet mellan arter.
• Umeå universitet ska analysera storskaliga födovävsprocesser, som till exempel produktionen av växt- och bakterieplankton, i Bottniska viken med hjälp av 30-åriga tidsserier från svensk miljöövervakning.
• Ett projekt vid Stockholms universitet ska utforska hur konflikter mellan olika intressen inom akvatisk förvaltning kan användas som katalysatorer för positiv dialog och innovativ förvaltning.
• SLU ska analysera knubbsälars födoval och påverkan på fiskbestånd för att minska konflikterna med fiskenäringen i Skagerrak och leda till en balanserad ekosystemförvaltning.
Läs mer om projekten
För en ekosystembaserad akvatisk förvaltning (Naturvårdsverket.se)
Miljöforskningsanslaget används för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-12-15
Fortsatt god nivå för fiske av havskräfta. För ett antal andra arter går kvoterna ner, bland annat för torsk, makrill och sill. EU:s fiskeministrar har beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2026.
-
Aktuellt • 2025-11-28
För att Sverige ska ha en trygg och hållbar dricksvattenförsörjning behöver flera myndigheter samarbeta. Därför är samordningen av dricksvattenfrågor så viktig. Samordningsgruppen lämnar varje år en rapport. I den beskriver de vad som behövs för att nå målet, vad som redan har gjorts och vilka åtgärder de föreslår framåt.
-
Aktuellt • 2025-11-27
De så kallade inflyttningsområdena är områden innanför trålgränsen där visst trålfiske får bedrivas enligt särskilda regler och villkor.