Aktuellt • 13 december 2024
Forskningsprojekt ska ge nya kunskaper om ekosystembaserad akvatisk förvaltning
Tio forskningsprojekt får dela på cirka 40 miljoner kronor för att öka kunskapen inom området ekosystembaserad akvatisk förvaltning.
I ett av projekten ska man studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge. Bilden visar en vikare. Foto: Jörgen Wiklund
Från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har forskning om att förvalta akvatiska ekosystem med ett helhetsperspektiv efterfrågats, liksom kunskap för att utveckla den praktiska förvaltningen av sälarterna och storskarv.
Blir viktigt stöd
– Vi väntar oss att resultaten från forskningen kommer till direkt nytta i förvaltningsarbetet, både för oss på HaV och för andra samhällsaktörer, säger Jenny Lindström, utredare vid HaV.
Projekten som har fått pengar:
• Projektet REEFS vid Naturhistoriska riksmuseet ska undersöka kallvattenkorallernas roll och ekologiska funktion i det marina skyddsområdet Bratten med olika grad av mänsklig påverkan.
• RiSe-Gen, även det vid Naturhistoriska riksmuseet, ska utveckla genomiska verktyg för övervakning, kartläggning och långsiktig förvaltning av vikarpopulationen i Östersjön.
• Ett projekt vid Linnéuniversitetet ska studera sälars och skarvars påverkan på kustnära fiskpopulationer i Kalmarsund och Blekinge.
• Högskolan i Halmstad ska utveckla genetiska eDNA-metoder för att förbättra förvaltningen av lax- och öringpopulationer.
• Uppsala universitet vill kartlägga den genetiska strukturen hos sill och strömming i Östersjön för att förbättra förvaltningen av dessa bestånd.
• Göteborgs universitet ska undersöka effekterna av jaktkvoter och jaktens struktur på gråsäl och knubbsäl för att balansera mänskliga intressen med bevarandet av sälpopulationer och minska konflikten mellan sälar och fiskenäringen.
• ClimePlan, vid Sveriges lantbruksuniversitet, ska utveckla dynamiska modeller för att säkra konsekvensbedömningar i havsplanering mot klimatförändringar med hänsyn till samspelet mellan arter.
• Umeå universitet ska analysera storskaliga födovävsprocesser, som till exempel produktionen av växt- och bakterieplankton, i Bottniska viken med hjälp av 30-åriga tidsserier från svensk miljöövervakning.
• Ett projekt vid Stockholms universitet ska utforska hur konflikter mellan olika intressen inom akvatisk förvaltning kan användas som katalysatorer för positiv dialog och innovativ förvaltning.
• SLU ska analysera knubbsälars födoval och påverkan på fiskbestånd för att minska konflikterna med fiskenäringen i Skagerrak och leda till en balanserad ekosystemförvaltning.
Läs mer om projekten
För en ekosystembaserad akvatisk förvaltning (Naturvårdsverket.se)
Miljöforskningsanslaget används för att finansiera forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2025-11-19
Världstoalettdagen, som firas den 19 november varje år, handlar om att inspirera till handling för att hantera den globala sanitetskrisen och nå de 3,4 miljarder människor som fortfarande lever utan tillgång till säker sanitet. Dagen etablerades av World Toilet Organization år 2001 och blev en officiell FN högtidsdag 2013.
-
Aktuellt • 2025-11-17
Bristen på maskinförare som kan arbeta i vattenmiljöer är stor, men nu ska det bli ändring. På initiativ av Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Dalarna startar en ny gymnasieutbildning i Älvdalen hösten 2026, med fokus på naturvård och restaurering av våtmarker och vattendrag.
-
Aktuellt • 2025-10-30
EU:s fiskeministrar har beslutat nästa års fiskemöjligheter för Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill/strömming, skarpsill, lax och rödspätta. Överenskommelsen beslutades genom kvalificerad majoritet. Sverige stod inte bakom överenskommelsen.