Ny studie ger ökad kunskap om storskarven

Bakgrunden till studien är ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har genomfört fältarbetet, som i huvudsak handlat om att undersöka vad storskarvar äter på olika platser i landet.

Anpassar sig lätt

Studierna visar att storskarvar är generalister och opportunister.

– Det innebär att de anpassar sig till nya förhållanden och födoresurser. Därför är det problematiskt att basera slutsatser om storskarvars födoval på underlag som är begränsade i tid och rum, säger Martin Karlsson, utredare på HaV.

Studier i tre områden

Förändringar i storskarvens födoval över en period på cirka tio år har studerats i 8-fjordarområdet, Tjörn och Orust på västkusten, och i Karlskrona skärgård på ostkusten. Prover från Öresund för åren 2023 och 2024 har också analyserats.

– Inte helt oväntat ser vi att art- och storlekssammansättningen av storskarvens födoval skiljer sig mellan områden, mellan år inom samma område och mellan säsonger, säger Martin Karlsson.

Vad äter storskarven?

I 8-fjordarområdet dominerar plattfiskar, torskfiskar och smörbultsfiskar. De dominerar också födovalet i Öresund där torskfiskar utgör det mesta av födan viktmässigt. I Karlskrona domineras födovalet av spigg till antal. Viktmässigt dominerar abborre.

– Givet dagens situation med minskande bestånd av framför allt torsk, men till viss del även kustnära plattfiskarter, är det viktigt att beakta skarvens inverkan på återhämtningen av dessa, menar Martin Karlsson.

Öka förståelsen

Sammantaget kan de resultat som tagits fram inom uppdraget bidra med kunskap om var, när och hur fortsatt forskning och övervakning bör bedrivas och utvecklas för att öka förståelsen om vad skarvar äter och för att ta fram underlag till förvaltningsrelaterade frågor.

Resultaten bidrar också till förvaltningen genom att de förklarar hur komplext det är när man ska reda ut storskarvens påverkan i relation till fiskets påverkan i en ekosystembaserad förvaltning.

Samtidigt understryker studien behovet av en regionaliserad förvaltning med lokala förvaltningsmål, speciellt när det gäller fiskbeståndens känslighet för predation som skiljer sig mellan olika områden.

– Lokala förvaltningsmål, med utgångpunkt i den nyligen reviderade nationella förvaltningsplanen för storskarv, kan bidra till en effektivare förvaltning utifrån de specifika förutsättningar som råder i olika områden, säger Nils Mårtenson, projektledare på Naturvårdsverket.

För att öka kunskapen om skarv har Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Formas utlyst särskilda forskningsmedel om 40 miljoner kronor.

– Forskningen ska ge ny kunskap för att förbättra förutsättningarna för att genomföra en ekosystembaserad förvaltning av akvatiska ekosystem, med särskilt fokus på säl och skarv, säger Nils Mårtenson.

Till studien

Detta är sista delen i ett regeringsuppdrag om skarv. Med studien är regeringsuppdraget slutredovisat.

Redovisning av hela regeringsuppdraget

Naturvårdsverket ansvarar för den nationella förvaltningen av storskarv och har huvudansvar för den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Havs- och vattenmyndigheten bidrar i förvaltningen av storskarv med kompetens om nationella fiskbestånd och marina ekosystem.