Nu ska spökgarnen bort från svenska vatten

Städinsatserna ska genomföras på tio platser runt om Sveriges kuster och pågå fram till årsskiftet. För finansieringen står Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden via Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

– Det här blir den största samordnade insatsen i sitt slag i Sverige och berör både Östersjön, Västerhavet och Vänern. Genom att arbeta systematiskt med utgångspunkt från den kunskap som de lokala yrkesfiskarna har kommer vi att kunna hitta och kartlägga områden där förlorade redskap ansamlas. Därefter ska så mycket som möjligt tas upp, dokumenteras och återvinnas, säger Charlotta Stadig, utredare på HaV.

Nu startar en introduktionsutbildning för dem som ska genomföra städinsatserna i hur man kartlägger, samlar in och rapporterar förekomsten av förlorade fiskeredskap. Utbildningen anordnas av Marint centrum i Simrishamn.

– Hos oss får kursdeltagarna lära sig mer om beprövade metoder för både kartläggning och hur man planerar och draggar efter förlorade redskap. Erfarenhetsutbytet mellan deltagarna är också en väldigt viktig del i utbildningen, som bidrar till att vi hela tiden kan förbättra och utveckla metodiken. När draggningsinsatserna är igång kommer resultaten att rapporteras och utvärderas, säger Rebecca Schmatz, projektkoordinator på Marint centrum, Simrishamn.

Hur stora mängder förlorade fiskeredskap som finns i svenska vatten är svårt att bedöma, men omfattningen av problemet är stort. På västkusten beräknar Havs- och vattenmyndigheten att det förloras cirka 3000 tinor varje år. I Östersjön finns framförallt betydande mängder historiska förluster av nät. Förutom att redskapen orsakar onödigt lidande för allt levande som fastnar i dem, skräpar de ner på bottnar och stränder. Plasten i nät och burar bryts så småningom ner och blir mikroplast.

Kartläggning och insamling av förlorade fiskeredskap ska pågå fram till årsskiftet 2023/24.