Arkiv - Aktuellt 13 maj 2022

Frågor och svar om bifångst av pigghaj

Den 12 maj visade SVT Västnytt ett inslag om pigghajar som tagits som bifångst på Västkusten. Vi på HaV får många frågor från media och allmänhet. Här ger vi svar på några av de vanligaste:

En pigghaj som simmar i vatten.

Pigghajen (Squalus acanthias) är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Foto: Marco Pennbrant/Azotelibrary.com.

Vad innebär det att pigghajen är fredad?

Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU-lagstiftning. Arten är fredad i svenska vatten, såväl i fritidsfisket som yrkesfisket. Det innebär att den inte får fiskas vare sig med nät eller handredskap.

Varför är pigghajen fredad?

Beståndet i Nordostatlanten är kraftigt reducerat. Tillgängliga uppskattningar visar att det är på mycket låg nivå. Artdatabanken klassar arten som akut hotad.

Om en fiskare råkar fånga en pigghaj – vad ska fiskaren göra då?

Pigghajen ska skyndsamt återutsättas i havet.

Vad gör ni på HaV för att skydda pigghajen i framtiden?

Både forskningen och förvaltningen har rätt lite kunskap om i vilka områden och under vilka tider pigghajen ansamlas och där den är särskilt utsatt för fiske. Vi behöver lära oss mer om det går att identifiera sådana områden. Vi behöver också arbeta vidare med redskapsutveckling tillsammans med fiskare och forskare.

Vi har nyligen beställt två intressanta rapporter av SLU Aqua om broskfiskar. De finns här.

Nu togs drygt 2 ton pigghaj som bifångst – bidrar det till att hota artens överlevnad?

Nej, det finns ingen risk för att pigghajens fortlevnad som art är hotad. Men det är naturligtvis bättre om bifångsterna kan hållas så nära noll som möjligt. Den senaste rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES, finns att läsa här

Klarar sig pigghajarna efter att ha återutsatts i havet?

Kastar man inte tillbaka så överlever ju ingen. De studier som finns har olika kvalitet och förutsättningar, men pekar överlag på rimligt goda överlevnadschanser under förutsättning att hajarna frisläpps omedelbart. Men överlevnaden beror på omständigheterna. Fångstvolym i trålar påverkar överlevnaden och i garnfisket hur länge garnet står ute. Enstaka pigghajar utan större mekaniska skador har bra möjligheter att simma vidare. Arten saknar benstruktur och är väldigt rörlig. Den saknar simblåsa som annars är ett vanligt problem med återutsättningsdödlighet. Är det stora fångster och mycket tyngd så är det större risk för att individer inte överlever även om de initialt ser ut att klara sig.

Vad innebär landningsskyldighet?

Landningsskyldighet innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas. Landningsskyldigheten har införts inom EU för att minimera utkast och oönskade fångster samt för att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2025-10-20

    Under hösten fortsätter dialoger för att ta fram förslag till plan för svensk naturrestaurering. Havs- och vattenmyndigheten har bjudit in aktörer att tycka till om, förbättra och utveckla de åtgärder som skulle kunna ingå i Sveriges första nationella naturrestaureringsplan. Även allmänheten välkomnas att lämna synpunkter via en webbenkät.

  2. Aktuellt 2025-10-20

    Vill du förbättra havs- och vattenmiljöer? Då finns det flera ekonomiska bidrag att söka. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hjälper dig genom att samla de bidrag vi känner till i en sökbar tabell.

  3. Aktuellt 2025-10-17

    Efter närmare 50 års frånvaro syns den blåfenade tonfisken sedan några år i svenska vatten igen. En ny kunskapssammanställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att beståndsstatusen är god. Underlaget är framtaget på uppdrag av regeringen.

  • Karin Linderholm
  • Utredare
  • Fiskeregleringsenheten
  • Tel: 010-6986232
  • Vill du skicka e-post? Öppna ditt e-postprogram, skriv personens fornamn.efternamn (med punkt mellan namnen) och lägg till adressen @havochvatten.se
Publicerad: 2022-05-13
Sidansvarig: Webbredaktion