Aktuellt • 19 november 2021
Värdesätter du din toa?
Den 19 november är det Internationella toalettdagen. I Sverige har alla tillgång till toalett, men så har det inte alltid sett ut. Och även idag saknar många små avlopp tillräcklig rening.
Året tema är "Valuing Toilets".
Internationella toalettdagen
World Toilet Day, Internationella toalettdagen är en FN-dag instiftad 2013. Syftet är att uppmärksamma de 3,6 miljarder människor som lever utan toaletter och värdig hygien.
Ett liv utan toalett är smutsigt, farligt och ovärdigt. Läget i världen när det gäller toaletter och avlopp ser inte särskilt bra ut. Inte minst är toalettbrist ett problem för kvinnor och flickor som ofta måste gå avsides för att uträtta sina behov och är då extra utsatta för ökad risk för våld.
Situationen i Sverige idag
I Sverige har alla idag tillgång till toalett, men hur det ser ut i andra änden av klosetten får inte alltid grönt ljus. Omkring 87 procent av svenska avlopp är anslutna till det kommunala vatten- och avloppledningsnätet. De kvarvarande 13 procenten är små avlopp och av dem saknar runt en tredjedel rening utöver slamavskiljning. Det innebär att vattenfasen av urin, avföring och allt annat som spolas ner hamnar i våra vattendrag eller i grundvattnet. Det bidrar till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustvatten. Övergödning är fortfarande är ett stort bekymmer i framförallt södra Sverige. Dessutom kan smitta spridas, så det handlar alltså om både miljöskydd och smittskydd.
Toan genom historien
Häng med på en resa genom toalettens historia i Sverige.
Människor har generellt ofta gått lite avsides för att uträtta sina behov. Ordet avträde är en översättning från tyskans abtritt, som betyder just ”gå iväg”. Var som helst fick duga förr: på gården, ute på ett fält, i skogen i det fria. Principen var densamma både på landsbygden och i staden. I mitten av 1300-talet försökte Magnus Erikssons med sin stadslag stävja vanan att uträtta sina behov lite varstans. I lagen gavs instruktioner om hur man skulle bygga avträden och hantera avföringen.
Redan under Gustav Vasas 1500-tal fanns för välbeställda privata toaletter, privet, men skiten hamnade bokstavligen fortfarande på gatan. Idag vet vi vad det betydde för spridning av smittor, men då var begrepp som mikroorganismer okända.
Privet i Mårten Skinnares hus. Foto Bodil Forsberg
1600-tal
I de högsta samhällsskikten använde man sig på 1600- och 1700-talen i städerna av pottor. Om man behövde uträtta sina behov nattetid använde man en nattstol med hål i som man satte ett kärl under. På landsbygden fanns ännu inte dessa nymodigheter.
Nattstol. Källa:EM 15029 A - B - Nattstol, ådringsmålad.,” Eskilstuna kommun, hämtad 18 november 2021, https://eskilskallan.eskilstuna.se/items/show/27099.
På 1700-talet kom hemlighuset eller utedasset, en mindre byggnad som innehåller en sittbänk med hål i. Dessa inrättningar levde kvar ända in på 1900-talet.
Utedass eller hemlighus som de också kallades. Inte för att det var hemligt det man gjorde här, utan snarare för att man kunde prata hemligheter när man satt där tillsammans. Foto: Leena Mägi
I England föddes nu vattenklosetten av en urmakare i London som kom på att man kunde sätta vattenbehållaren på väggen ovanför toalettstolen.
Utedassen breder ut sig och behöver tömmas, ofta var det damer eller herrar ”på glid” som fick utföra dessa inte speciellt eftertraktade jobb.
Prudettdamer, latrinbärerskor eller "skitbärarkärringar" från 1820-tal. Litografi av C W Svedman. Wikimedia Commons
Av latrinet gjorde man pudrett. Pudrett kommer från franskan och låter finare än vad det är. Det är helt enkelt gödselmedel berett av mänsklig avföring blandat med osläckt kalk, sågspån och aska.
Göteborgs Pudrettberednings AB som bildades 1864 och anläggning låg i samma kvarter där Havs- och vattenmyndigheten har sitt huvudkontor idag. Okänd fotograf, källa: Göteborgs renhållningsverks arkiv, Regionarkivet (enligt bloggen från en svunnen tid 2015-11-20 www.gbghistoria.wordpress.com
På 1800-talet härjade koleran i Sverige. Stockholm och Göteborg byggde avloppsledningar, men toaletter fick inte anslutas även om och förbättrad allmänhygien och avloppssystemen förbättrade situationen. Vattenklosetten gör sitt inträde, den till en början sågs som en märklig nymodighet. I Hamburg 1883 berättar August Strindberg att han stött på den mest glänsande uppfinning där man ”träckade” i en soppskål. Skålen var så fin att man efter uträttat ärende kunde ha ätit äkta sköldpaddssoppa ur den. Uppfinningen var ett ”fullständigt trolleri”.
Vattenklosett från 1800-talet. Foto: DEA Bathroom Machineries
Först 1906 blev det tillåtet att koppla in toaletter på stadens avloppsnät i Göteborg. Stockholm följde efter 1909. Utvecklingen var inte lika snabb på landsbygden. Ännu slutet av 30-talet hade få bostäder på landet vatten och avlopp och författaren Lubbe Nordström myntade begreppet Lort-Sverige.
I slutet av 1930-talet hade knappt 18 procent av bostäderna på den svenska landsbygden indraget vatten och ännu färre, 16 procent, hade indraget avlopp, visade en statlig utredning. Det var hög tid att börja bygga folkhemmet. Libris 1218341
I slutet av 1930-talet hade knappt 18 procent av bostäderna på den svenska landsbygden indraget vatten och ännu färre, 16 procent, hade indraget avlopp, visade en statlig utredning. Det var hög tid att börja bygga folkhemmet.
Att man i befolkningen i stort började få tillgång till hygieniska toalettlösningar var förstås positivt men när allt fler började använda vattentoalett uppstod andra problem.
1955 hade problemen i vattenmiljöerna blivit så stora att inrikesdepartementet tillsatte en utredning. Den konstaterade att kunskapen var låg, systemen sköttes inte och man trodde att bara man inte såg skiten så var problemet ur världen.
Artikel ur Borås Tidning 10 september 1955. Viskan rinner via Borås ut i havet vid Varberg. Fröken Anna Larsson från Viskafors beskriver stanken från vattendraget men uppger att hon klarat sommaren med hjälp av luktsalt. Foto: Anna Ek
Inte bara avloppsvatten från hushåll som orsakade problemen och i förarbetena till 1956 års vattenlag föreslår man att det inte ska vara tillåtet att släppa ut ”kloakvatten” utan slamavskiljning. Och så blev det.
Problemen i vattenmiljöerna löstes inte med enbart krav på slamavskiljning. 1969 kom miljöskyddslagen som slog fast att det måste finnas efterföljande rening efter slamavskiljning.
Även idag möts vi ibland av samma synsätt. Fastighetsägare uppger att anläggningen fungerar bra, att man aldrig haft problem. Det kan visa sig bero på att avloppsvattnet går rakt ut i ett dike efter slamavskiljning.
Så här kan det se ut. Även idag saknar många anläggningar längre gående rening och många är okända. Foto: Kungsbacka kommun
Fler nyheter
-
.jpg)
Aktuellt • 2024-04-22
Den 22 april fick HaV besök av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
-
Aktuellt • 2024-04-12
Naturvårdsverket har fattat beslut om licensjakt på 750 gråsälar 2024 och början av 2025 i Östersjön. Det är en halvering från förra året när det tillåtna antalet var 1 500.
-
Aktuellt • 2024-04-11
Regeringen flyttar fram pausen av omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd till 1 juni för vissa aktörer.
