Aktuellt 9 november 2021

Gamla synder bidrar till övergödningen av Östersjön

Stora mängder näringsämnen läcker från sedimentbottnarna i Östersjön. Det är en stor del av orsaken till att övergödningssituationen inte förbättras. En undersökning utförd vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och IVL, ger ny kunskap.

Forskare studerar sedimentprover ombord på undersökningsfartyget R/V Sunbeam.

Forskare studerar sedimentprover ombord på undersökningsfartyget R/V Sunbeam. Foto: Gunnar Dahlin

Robert Almstrand, utredare vid HaV, berättar att läckage av fosfor från sediment är ett mycket stort bekymmer när det gäller övergödningen av Östersjön. Läckaget kallas för internbelastning och beskrivs ofta som ”gamla synder”, det vill säga resultatet av en för hög näringsbelastning från landbaserade källor under lång tid.

– Det är därför viktigt att fortsatt minska näringsbelastningen från landbaserade källor, men vi behöver även veta vilka möjligheter till åtgärder som finns och om åtgärderna kan göras på ett säkert sätt, säger han.

- Bottensedimenten förmår inte binda all den fosfor som en algblomning för med sig när den sjunker till botten utan en del av fosforinnehållet kommer läcka tillbaka till vattnet, säger Emil Rydin vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum, en av författarna till rapporten. Med den här undersökningen har vi kartlagt hur stora mängder det handlar om och hur snabbt de läcker.

Viktigt veta var läckorna finns

Omsättningen av fosfor i sediment är en komplex process som i hög grad styrs av olika omgivningsfaktorer, bland annat syreförhållanden. En förutsättning för eventuella åtgärder är att veta var någonstans sedimentet läcker, det är nämligen inte jämnt fördelat utan varierar.

- Vi ser en betydande variation i sedimentens fosforinnehåll, inte bara mellan utan även inom olika fjärdsystem. Därför är det nödvändigt med noggranna kartläggningar innan man kan genomföra eventuella åtgärdsförsök, säger Magnus Karlsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Om man ska göra försök med åtgärder så bör det i första hand ske i en miljö där effekterna går att mäta och följa upp på ett bra sätt.

– I praktiken innebär det mindre vikar med begränsat vattenutbyte, säger Robert Almstrand.

Stickprov längs hela kusten

Fram till nu har vi inte haft särskilt bra kunskap om var någonstans sedimenten läcker, särskilt inte hur förhållandena är i innerskärgården. I undersökningen har forskarna gjort stickprov längs hela kuststräckan från Öregrund i norr till Ronneby i söder och mätt både mängden läckagebenägen fosfor och förekomst av miljögifter i sediment, för att bidra till denna kunskap. Robert Almstrand tycker att forskarna har lyckats väl med uppgiften.

– Nu har vi mer kunskap och ett bättre utgångsläge för diskussion om internbelastningsåtgärder i kustmiljö, säger han.

Läs hela rapporten här.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2021-12-02

    Gå in på båtretur.se så kan du få hjälp att skrota din gamla uttjänta fritidsbåt på ett miljöbra sätt. HaV stöttar det nationella insamlingssystemet för att få bort fler gamla båtar från naturen.

  2. Aktuellt 2021-12-02

    HaV:s projekt “Digitalisering små avloppsanläggningar” underlättar kommunernas prövning, tillsyn och rapportering av små avloppsanläggningar. Nu finns en uppdaterad informationsmodell på plats och vi har också samlat de frågor med svar vi får om projektet.

  3. Aktuellt 2021-11-30

    2019 driftsatte Havs- och vattenmyndigheten det nya riktade övervakningsprogrammet för marina främmande arter. Nu publicerar vi rapporter med 2019 och 2020 års resultat, som bland annat visar att man identifierat förekomster av främmande arter i alla undersökta hamnar och spridning till en havsbassäng, men inte upptäckt några nyintroduktioner.

Publicerad: 2021-11-09
Sidansvarig: Webbredaktion