Aktuellt 21 maj 2021

Tre frågor till Jessica Nilsson…

… nybliven ordförande för Arktiska rådets marina arbete, Pame (Protection of Arctic Marine Environment). Jessica är också utredare på HaV och inriktad på ekosystembaserad förvaltning, marint områdesskydd och marint skräp.

Arktiska rådet bildades på basis av 1996 års Ottawadeklaration. Verksamheten är inriktad på skydd av den arktiska miljön, samt hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.

Vilken blir Sveriges viktigaste uppgift som ordförande?

– Sveriges prioriteringar i Arktis är att stärka internationella samarbeten, främst när det gäller klimatförändringar och säkerhetspolitik. På de två årliga mötena inom Arktiska rådets marina arbete blir fokus på att få igenom de många projekt som föreslås samt att se till att de genomförs med högsta kvalitet.

– Eftersom vi jobbar med ekosystembaserad förvaltning, sjöfart, skräp, marint områdesskydd, urfolkens förhållande till olje- och gasutvinning med mera, blir en viktig del i ordförandeskapet att hålla en balans mellan de ekonomiska intressen och behovet av att skydda ekosystemen. Denna balans är den största utmaningen för den Arktiska regionen, och för detta krävs samarbete inom samtliga områden.

Tycker du det finns någon fråga när det gäller Arktis miljö som är extra viktig?

– Ja, de havsområden som är på internationellt vatten saknar i princip helt skydd. Ett exempel på hur man uppmärksammat detta är ett fiskeförbud i centrala Norra ishavet. Här undertecknade tio parter, inklusive EU, ett sextonårigt avtal om fiskeförbud år 2018.

– I avtalet står det att under fiskeförbudet ska en oberoende och vetenskaplig undersökning göras av ekosystemen i detta område. Sverige och HaV ser detta som extra viktigt. Därför deltar jag i det här arbetet tillsammans med 58 andra forskare.

Det kommer den ena deprimerande nyheten om Arktis efter den andra. Kan mänsklig­heten rädda Arktis?

– Tyvärr kommer det kontinuerligt deprimerande nyheter från i princip alla delar av jordens hav – sedan länge. Samtidigt som vi ser hur ekosystemen förändras på grund av klimatförändringar, försurning, ökad sjöfart, marint skräp, invasiva arter, olje- och gasutvinning med mera så finns det en uppsjö av forskning, annan kunskap och goda exempel på ekosystembaserad förvaltning som gett, till exempel, hållbara fiskbestånd.

– PAME har skapat ett program för att öka kunskapen och säkerheten inom sjöfarten. Dessutom har HaV nu publicerat en biologisk modell, med data, över Arktis som kan bistå vid inrättandet av marint områdesskydd.

– På ministermötet, som avslutas idag 21 maj, offentliggörs även en regional handlingsplan som Sverige varit med om att ta fram, för att minska marint skräp i Arktis. Så, svaret på frågan skulle kunna bli ja, om det nationella, regionala och globala samarbetet ökar för att hitta miljövänliga lösningar inom samtliga sektorer, och den globala politiska viljan matchas med de marina utmaningarna. Vi har tillräckligt med kunskap och verktyg för att göra den förändring som krävs.

Fler nyheter

  1. Aktuellt 2021-06-16

    Den 17 juni startar årets laxfiske i Bottenviken. Det är ett unikt och viktigt fiske som har stor regional och lokal betydelse, både för de som fiskar och för kustekonomierna. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Kustbevakningen värnar framtidens laxfiske på en rad sätt.

  2. Aktuellt 2021-06-16

    Har du sett något ovanligt vid havet? Undrar du över något i kustmiljön? Länsstyrelsernas marina informationscentraler vid kustområdena svarar på frågor och tar gärna emot dina observationer.

  3. Aktuellt 2021-06-14

    Hallå där Erland Lettevall, utredare på miljöövervakningsenheten, det är mycket om invasiva främmande arter i media just nu, både i rikspress som DN och i lokalpress, BLT. Aktuella arter är stillahavsostronet och svartmunnad smörbult. Berätta, hur kom de hit?

Publicerad: 2021-05-21
Sidansvarig: Webbredaktion