Aktuellt • 2 februari 2021
Våtmarkskonventionen fyller 50
Att skydda världens viktiga våtmarker – det är målet för Ramsarkonventionen som först undertecknades den 2 februari 1971, döpt efter den stad i Iran där den skrevs under. Konventionen som är inriktad mot skydd och hållbart nyttjande av våtmarker trädde i kraft 1975 och är därmed den första moderna konventionen inom naturvården. Den 2:a februari är sedan dess firad som den internationella våtmarksdagen.
Våtmarker är viktiga livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Foto: Maja Kristina Nylander
Våtmarker omfattar, enligt konventionen, förutom de mer klassiska våtmarkerna (myrar, mossar, våta gräsmarker och sumpskogar) även sjöar, vattendrag och grunda marina områden – det vill säga områden som HaV arbetar mycket med.
– I Sverige har Naturvårdsverket ansvaret för våtmarker. Vi på HaV bistår både dem och regeringskansliet med våra expertkunskaper inom havs- och vattenområdet, förklarar Erik Törnblom. Han är utredare på HaV och arbetar med områdesskydd.
Varför är det så viktigt att skydda våtmarkerna?
– De har många funktioner som är till nytta för oss människor. Till exempel bidrar de till mat- och vattenförsörjning, vattenrening och kollagring. De är också viktiga livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Man räknar med att världens våtmarker varje år producerar ekosystemtjänster till ett värde av tiotals biljoner kronor.
– Tyvärr är trycket hårt på våtmarkerna och vattenresurserna och allt fler områden förstörs. Därför behövs internationella och nationella åtgärder för att skydda, bevara och förvalta våtmarker och vattenmiljöer på ett bra sätt. Det är här som Ramsarkonventionen gör nytta.
170 länder anslutna
Totalt var 170 länder anslutna till konventionen i oktober 2019. Varje medlemsland åtar sig att utse och bevara minst ett område av internationell betydelse, ett så kallat Ramsarområde. Sverige har skyddat 68 områden. Vart tredje år är det partsmöte och då förhandlar representanter för medlemsländerna om nya beslut. I år skulle ett möte hållits i Wuhan i Kina, men det blev inställt på grund av Corona-viruset.
– Det är inte helt klart när nästa möte kommer att hållas, men jag hoppas på att det blir av 2022, säger Erik Törnblom.
Gör ni framsteg?
– Ja, det tycker jag. Alla länder måste vara med på besluten, så det kan ibland innebära långa förhandlingar innan de fattas. Men på det stora hela så går arbetet framåt. Världens våtmarker är som sagt superviktiga, så det känns oerhört angeläget att vi fortsätter jobba för att skydda och bevara dessa områden för framtiden.