HaV bemöter SLU:s kritik om brist på uppföljning av landningsskyldigheten

Läs SLU:s artikel: ”Mycket väsen för ingenting? Brist på uppföljning dämpar intresset för selektivt fiske”

Niclas Törnell, chef för avdelningen för fiskerikontroll vid HaV, kommenterar:

– SLU:s kritik rör det pelagiska fisket efter sill i Skagerrak och två saker är i fokus. Den första är EU:s misslyckande att införa krav på användandet av trål med rist samtidigt som norska fiskare i samma vatten är tvingade att använda dem. Den andra handlar om myndigheternas bristande uppföljning av landningsskyldigheten som gör att fiskarna saknar incitament att använda selektiva redskap.

– Vårt arbete med fiskerikontroll är riskbaserat. Det innebär att vi, baserat på underlag från SLU och enligt metodik fastställd av Europeiska fiskerikontrollbyrån, EFCA, värderar riskerna för regelöverträdelser i de olika delarna av fisket. I en årlig plan, som vi tar fram tillsammans med Kustbevakningen, planerar vi våra insatser till de fisken där riskerna är som störst. Det fiske som SLU refererar till i sin artikel, pelagiskt fiske i Västerhavet, är inte bedömt som ett fiske med hög risk. Vi genomför regelbundet landningskontroll på fisket men Kustbevakningen gör få sjökontroller. Möjligheterna till sjökontroll är små eftersom det aktuella fisket nästan uteslutande bedrivs på andra vatten än svenska.

– Vi har i flera sammanhang, senast i regeringsuppdraget om förstärkt fiskerikontroll, lyft det faktum att en effektiv uppföljning av landningsskyldigheten kräver ett system med insamling av data i realtid ombord på fiskefartygen. Framförallt kameror som registrerar hanteringen av fångsten men också andra sensorer för positionsangivelse, fart genom vattnet, användning av redskap med mera. I nuläget har vi och andra myndigheter få möjligheter att kontrollera vad fiskarna väljer att göra med fångsten ombord.

– I nuläget är vårt och Kustbevakningens bästa verktyg för uppföljning av landningsskyldigheten en sjökontroll där Kustbevakningens personal kontrollerar fångsten i det sista tråldraget och registrerar artsammansättningen. Därefter gör våra fältkontrollanter en landningskontroll och registrerar artsammansättningen i hela lasten. Om avvikelserna i sammansättning de båda kontrollerna emellan är stor indikerar det att utkast sker. Denna kontrollmetodik använder vi regelbundet för att följa upp landningsskyldigheten i fisken där risken för regelöverträdelser bedöms som hög.

Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning vid HaV, kommenterar:

– Sill utgör en mycket viktig föda för gråsej. Det gör att jagande gråsej kan förekomma i fångst av sill i det pelagiska trålfisket. Utifrån begränsad tillgång till demersala fiskekvoter borde bifångst av demersala arter begränsas i detta fiske. Den artsorterande risten för pelagiskt fiske efter sill erbjuder en tydlig teknisk lösning på problemet. HaV anser att det är lämpligt att eftersträva en ökad användning av den artselekterande risten i fiske efter sill med pelagisk trål. Redskapet används i viss utsträckning på frivillig basis men den exakta användningsgraden är okänd. HaV anser att det är viktigt att sträva för anpassat regelverk på EU-nivå som stödjer en bred användning av rist för att undvika bifångster i pelagiskt fiske.

– HaV arbetar för att stimulera utvecklingen av selektivt fiske och underlätta för yrkesfisket att uppnå kraven som ställs i EU:s gemensamma fiskeripolitik, såsom landningsskyldigheten. Som del i detta arbete har HaV sedan 2014 gett SLU Aqua i uppdrag att inrätta ett sekretariat för selektivt och skonsamt fiske. Under de senaste åren har sekretariatet tillsammans med fiskenäringen utvecklat flera innovativa redskap utifrån fiskets behov och idéer. Alla projekt utvärderas vetenskapligt under kommersiella fiskeförhållanden. Satsningen har bidragit med en ökad tillgång till innovativa redskap med bevisad bättre selektivitet jämfört med traditionella redskap för yrkesfisket.

– Sedan 2019 omfattar även arbetet inom selektivt och skonsamt fiske ett delprojekt för ökad användning. Det syftar till att underlätta för fiskare att byta till nya utprovade selektiva redskap genom möjlighet till att låna redskap och få hjälp med riggning av vadbinderier. Under 2019 och 2020 har projektet även kommit att omfatta rovdjurssäkra redskap.

– Arbetssättet betraktas som lyckosamt i att framta och utvärdera nya selektiva och skonsamma redskap. Det uppmärksammas ofta internationellt, såsom nyligen var fallet i ICES katalog över innovativa fiskeredskap för EU-fiske. Vetenskapliga resultat från projektet bidrar även kontinuerligt med grundläggande kunskapsunderlag till förhandlingsprocesser på EU-nivå.

– Inom EU stödjer HaV regeringen med analys och underlag till EU-arbetet och annat internationellt arbete. I våra underlag bidrar vi med analys och strävar bland annat efter en ökad användning av selektiva redskap som stöd till yrkesfisket för att uppfylla landningsskyldigheten.