Aktuellt 25 september 2020

Hallå där, Per Hall…

… professor vid Göteborgs universitet och nyligen hemkommen från en forskningsexpedition, finansierad av HaV, där man har tagit prover och mätt hur mycket fosfor som läcker från sedimenten i Västra Gotlandsbassängen. Sediment är material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar.

Per Hall, professor vid Göteborgs universitet.

Per Hall, professor vid Göteborgs universitet, institutionen för marina vetenskaper som samlar forskningsinriktningar inom oceanografi, geologi, kemi och biologi.

Hur påverkar fosforn miljön i Östersjön?

– Fosfor, och även kväve, är en stor bov när det gäller övergödningen. Ämnet bidrar till bildningen av cyanobakterier och den besvärliga algblomning vi ser varje år i Östersjön.

Varifrån kommer fosforn?

– Den kommer från jordbruk och reningsverk som har belastat och övergött havet ända sedan 1960-talet. Gamla synder, kan man säga. Övergödningen skapar mer biomassa som bryts ner och i sin tur ger upphov till ännu mer övergödning och syrefria havsbottnar där i princip inget kan leva. Det blir en ond cirkel.

Varför just sedimenten i Västra Gotlandsbassängen?

– Fosfor finns i sedimenten i hela Östersjön, men just i detta område har vi inte mätt tidigare. Vi får nu en bättre kartläggning av problemen och kan göra beräkningar som gäller hela havet.

Hur stora fosformängder kan det handla om?

– Vi tror att det rör sig om runt 100 000 ton per år som läcker ut från sedimenten. Det motsvarar 8-9 gånger utsläppen som idag kommer från jordbruk och reningsverk.

Finns sätt att stoppa läckaget?

– Ja, man skulle till exempel kunna pumpa ner syrerikt ytvatten via rör till havsbottnen. Syret binder då fosforn till sedimentet. Tekniken är provad i Byfjorden på Västkusten där den har visat sig fungera. Man kan tänka sig stora vindkraftsdrivna pumpar som placeras ute i havet. Det skulle kosta kanske 50-60 miljarder att göra detta storskaligt. Mycket pengar, javisst, men inte så mycket om man ser till nyttan det skulle göra för Östersjön.

Kommentar av Mats Svensson, chef avdelningen för havsförvaltning vid HaV:

– Ett sådant scenario måste undersökas nogsamt med tanke på vad det har för effekter på de marina ekosystemen. Det bör utprovas i mindre, geografiskt begränsad skala först.

Göteborgs universitets forskningsfartyg Skagerak är 38 meter långt och fullt utrustat för marin forskning på djup ner till 900 meter. Foto: Johan Wingborg

Göteborgs universitets forskningsfartyg Skagerak är 38 meter långt och fullt utrustat för marin forskning på djup ner till 900 meter. Foto: Johan Wingborg

Fakta

Västra Gotlandsbassängen ligger väster om Gotland. I norr och väster ramas området in av det svenska fastlandet och söderut av Öland. I det här området ligger också Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 m.

Publicerad: 2020-09-25
Sidansvarig: Webbredaktion