Hallå där, Per Hall…

… professor vid Göteborgs universitet och nyligen hemkommen från en forskningsexpedition, finansierad av HaV, där man har tagit prover och mätt hur mycket fosfor som läcker från sedimenten i Västra Gotlandsbassängen. Sediment är material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar.

Hur påverkar fosforn miljön i Östersjön?

– Fosfor, och även kväve, är en stor bov när det gäller övergödningen. Ämnet bidrar till bildningen av cyanobakterier och den besvärliga algblomning vi ser varje år i Östersjön.

Varifrån kommer fosforn?

– Den kommer från jordbruk och reningsverk som har belastat och övergött havet ända sedan 1960-talet. Gamla synder, kan man säga. Övergödningen skapar mer biomassa som bryts ner och i sin tur ger upphov till ännu mer övergödning och syrefria havsbottnar där i princip inget kan leva. Det blir en ond cirkel.

Varför just sedimenten i Västra Gotlandsbassängen?

– Fosfor finns i sedimenten i hela Östersjön, men just i detta område har vi inte mätt tidigare. Vi får nu en bättre kartläggning av problemen och kan göra beräkningar som gäller hela havet.

Hur stora fosformängder kan det handla om?

– Vi tror att det rör sig om runt 100 000 ton per år som läcker ut från sedimenten. Det motsvarar 8-9 gånger utsläppen som idag kommer från jordbruk och reningsverk.

Finns sätt att stoppa läckaget?

– Ja, man skulle till exempel kunna pumpa ner syrerikt ytvatten via rör till havsbottnen. Syret binder då fosforn till sedimentet. Tekniken är provad i Byfjorden på Västkusten där den har visat sig fungera. Man kan tänka sig stora vindkraftsdrivna pumpar som placeras ute i havet. Det skulle kosta kanske 50-60 miljarder att göra detta storskaligt. Mycket pengar, javisst, men inte så mycket om man ser till nyttan det skulle göra för Östersjön.