Biologiska effekter av organiska tennföreningar

I undersökningen av stor nätsnäcka och stor tusensnäcka analyseras:

• Skalhöjd
• VDS-stadium (Vas Deferens Sequence, graden av imposex) hos hona
• Penislängd hos både hona och hane
• Dessa variabler används sedan för att beräkna jämförande mått såsom Vas Deferens Sequence Index (VDSI), Relative Penis Length Index (RPLI)
• För att verifiera om nätsnäckorna, som kan bli relativt gamla, har varit exponerade för TBT nyligen analyseras honornas vävnad på halten organiska tennföreningar. Följande ämnen analyseras: tributyltenn (TBT), dibutyltenn (DBT), monobutyltenn (MBT), difenyltenn (DPhT), trifenyltenn (TPhT), monofenyltenn (MPhT), tetrabutyltenn (TeBT), monooktyltenn (MOT), dioktyltenn (DOT) samt tricyklohexyltenn (TCHxT). Tusensnäckan är för liten för att kunna analyseras med avseende på tennorganiska föreningar, men då den vanligen inte blir äldre än ca två år antas snäckor med effekter vara nyligen exponerade för organiska tennföreningar.

I samband med insamlingen noteras information om positioner, fångst- och analysdatum, fångstmängd, storlek på snäckorna, ungefärlig andel juveniler, eventuell observation av äggkapslar och hur lång tid provtagning vid varje lokal tar. Vid analys av snäckorna noteras även eventuella avvikelser såsom skaldeformationer, påväxt, parasiter eller från imposex-stadier avvikande karaktäristika.

Den nationella övervakningen omfattar stationer på västkusten och i Egentliga Östersjön där snäckor samlas in årligen. Provtagningen på västkusten utförs med utgångspunkt i punktkällor och referensområden där punktkällorna framförallt är två stora hamnar, i Brofjorden utanför Lysekil och Göteborgs hamn med referensområdena Tjärnöarkipelagen och Gullmarsfjordens mynning.

Från punktkällorna tas prover i en gradient. Därutöver har två stationer längs Hallandskusten tillkommit. Totalt, inklusive referensstationerna, analyseras nätsnäckor på 12 stationer fördelade på två havsbassänger längs västkusten. I Östersjön (inklusive Öresund) besöks 16 stationer fördelade på fyra havsbassänger från Stockholm i Södermanland till Råå i Skåne där tusensnäckor hämtas från punktkällor och referensstationer men också från naturhamnar.

Provtagning sker under sommaren när vädret är gynnsamt. Det är viktigt att provtagningen sker vid ungefär samma tidpunkt varje år för att få jämförbara data. Snäckorna analyseras i laboratorium 2-7 dagar efter fångst och läggs i väntan på analys i rinnande havsvatten om möjligt. Om inte rinnande vatten finns att tillgå förvaras snäckorna i kylskåp och vattnet byts då dagligen ut mot nytt havsvatten. Detta gäller främst nätsnäckor då dessa är mycket känsliga för dålig vattenkvalitet. 50 vuxna individer väljs utifrån storlek och skalskick per station och bedövas innan de undersöks avseende imposex.

Vid analys av imposex sker en klassificering av utvecklingen av penis och sädesledare hos honor. Skalhöjd mäts med ett digitalt skjutmått medan penislängd och imposexstadium analyseras under en stereolupp med mätokular. Imposexanalys gör på utplockad mjukvävnad. Ett samlingsprov av mjukvävnad från samtliga analyserade honor från varje station på västkusten skickas på analys av organiska tennföreningar

Mer information finns i övervakningsmanualen för Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar.

Kvalitetssäkring vid analys av imposex bedrivs genom att strikt följa riktlinjerna i övervakningsmanualen. Om flera personer utför analys av imposex är de kalibrerade med varandra och personalen deltar i workshops och kalibreringsträffar. De laboratorium som utför de kemiska analyserna är ackrediterade.

Analysdata för tennorganiska föreningar och imposex från den nationella miljöövervakningen lagras hos Sveriges geologiska undersökning, SGU som är nationell datavärd för miljögifter i biota. Data i datavärdskapet är tillgängliga och är möjliga att ladda ner utan kostnad.

Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till ICES.

Under 2024 publiceras en utvärdering av övervakningen av effekter av farliga ämnen i havsmiljön. Syftet är att kunna optimera övervakningsprogrammen både gällande täckning och kostnad för att på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs av havsmiljödirektivet, Helcom och Ospar.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas

Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:

1. reproduktionsförmåga
2. överlevnadstal
3. dödlighet/skadefrekvens.

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut Pdf, 580.1 kB.om bland annat att fastställa kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.

I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.

Miljöeffekter av farliga ämnen ingår i deskriptor 8 och:

Det obligatoriska kriteriet D8C1

• Inom kust- och territorialvattnen överskrider halterna av främmande ämnen inte följande tröskelvärden:
• För främmande ämnen och värden som bestämts i enlighet med direktiv 2000/60/EG, eller andra ämnen grundat på en riskbedömning.
• För dessa främmande ämnen ska den matris och de tröskelvärden som används för bedömningen vara representativa för de mest känsliga arterna och spridningsvägarna, inklusive hälsorisker för människor genom exponering via näringskedjan.
• Övervakningen av farliga ämnen ska utföras i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG. Information om de vägar (atmosfäriska, land- eller havsbaserade) genom vilka främmande ämnen når den marina miljön ska samlas in, när så är möjligt.

Det kompletterande kriteriet D8C2

• Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
• Måttenhet: D8C2: Abundans (antal individer eller andra lämpliga enheter som överenskommits på regional eller delregional nivå) per art som påverkas.

Bedömning

• För bedömning av effekter av organiska tennföreningar finns en svensk indikator framtagen som ger underlag för D8C2 enligt HVMFS 2012:18:
• 8.2A Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)
• Bedömningen baseras på klassificering enligt Vas Deferens Sequence Index (VDSI), ett mått på utvecklingen av sädesledare och pseudopenis hos honsnäckorna. VDSI kan variera mellan 0 och 6 beroende på art. I Sverige används stor nätsnäcka (Tritia nitida) tidigare kallad (Nassarius nitidus) och stor tusensnäcka (Peringia ulvae) som indikatorarter. Samma som Helcoms indikator TBT and imposex.
• Det finns även en miljökvalitetsnorm för miljöeffekter av farliga ämnen (B.2) med en indikator (B.2.3) där målvärdet är en uppåtgående trend i antal provtagningslokaler per bedömningsområde som klarar tröskelvärdena för indikator 8.2A.
• B2 – Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem.
• B.2.3 Effekter av organiska tennföreningar på snäckor (imposex)

Som part i Helsingforskonventionen, Helcom, ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Farliga ämnen i biota ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Imposex

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på effekter av farliga ämnen till att följa upp mål under tema Hazardous Substances and litter: Marine life is healthy.

Bedömning

• Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns en gemensam indikator gällande TBT och imposex.
• Den senaste bedömningen för TBT and imposex användes i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016 -2021 – Hazardous substances. Precis som den svenska indikatorn utvärderar den status i den marina miljön baserat på koncentration av TBT i miljön samt graden av imposex i marina gastropoder.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av miljöeffekter av farliga ämnen ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema H – Hazardous Substances.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

• Den senaste heltäckande bedömningen gjordes i OSPAR QSR2023. Resultatet från bedömningen finns att läsa här: Contaminants Status and Trends in the Levels of Imposex in Marine Gastropods (TBT in Shellfish) och kompletteras av bedömningen i sediment som går att läsa härStatus and Trends of Organotin in Sediments in the Southern North Sea.
• Resultat och trender för enskilda stationer inom Ospar-området uppdateras årligen i OHAT - OSPAR Hazardous Substances Assessment Tool (välj Biota; Shellfish; Dog whelk (nitida / reticulata) eller Dog whelk; Imposex; Vas Deferens Sequence)

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av miljöeffekter ger underlag till preciseringen om God miljöstatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Preciseringen om Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

• HaV:s miljömålssida
• Naturvårdsverkets miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan mätningar av effekter av farliga ämnen användas för att följa upp mål 14 Hav och marina resurser. Tillsammans med andra miljödata kan mätningarna användas för att följa upp delmålet 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Agenda 2030 på vår webb.