Övervakning av genetisk mångfald hos ett urval viktiga akvatiska arter
Den genetiska variation inom arter speglar artens geografiska struktur och i vilken grad olika bestånd av arten har lokala anpassningar till sina respektive livsmiljöer. Om förändringar sker över tid kan detta indikera beståndsminskning, genetisk utarmning och/eller minskad resiliens för lokala bestånd av arten eller för arten som helhet.
Varför övervakar vi?
Praktiskt taget alla arter är uppdelade i bestånd (populationer) som är genetiskt olika som en följd av begränsat genetisk utbyte och anpassning till olika livsmiljöer. Vissa arter har stora genetiska bestånd medan andra har många små lokala bestånd. Detta är egenskaper hos en art som oftast inte syns utanpå. Artens reproduktionsbiologi och beteende kan spela stor roll, men individers skillnader i DNA-sekvenser är ett direkt mått på artens struktur och hur genetiskt olika bestånden är.
Den genetiska variationen är biodiversitetens grundfundament. Det är på DNA-nivå hos lokala bestånd som anpassning till snabba miljöförändringar kan ske. Aldrig tidigare har bestånd och arter varit så beroende av stora mängder genetisk variation som i våra dagar miljö och klimat snabbt ändras och ställer stora krav på starka genförråd som kan buffra och hjälpa bestånd att överleva.
De flesta marina arter och många sötvattensarter är uppdelade i lokala bestånd, vart och ett anpassat för just den miljö det lever i. Detta gäller inte minst de av Sveriges marina arter som har en vid utbredning utefter den kraftiga salthaltsgradient som karaktäriserar vår kust. Även många andra miljöparametrar med gradienter på korta eller längre avstånd leder till genetiska skillnader.
Vad övervakar vi?
Arter som övervakas idag inkluderar:
(1) Arter som är viktiga för yrkes- eller fritidsfiske och hos vilka genetiska variation riskerar påverkas av fiske eller andra antropogena effekter, och som dessutom har stor betydelse i ekosystem som nyckelarter.
(2) Arter som är habitatbildande och därför mycket viktiga i ekosystemet.
Arter som övervakas idag:
- Lax
- Öring
- Torsk
- Sill
- Ålgräs
- Blåstång
Arter som kan bli aktuella för övervakning:
- Abborre
- Blåmussla
- Flodpärlmussla
- Röding
- Skarpsill
- Tånglake
- Vikaresäl
Hur övervakar vi?
Genetiska förändringar är något långsammare än ekologiska förändringar och därför provtas arterna med några års mellanrum. Tidsspannet är anpassats till arten generationstid. Proverna som tas handlar om vävnadsbitar (för fisk, till exempel en liten bit av en fena). Ur vävnaden extraheras DNA, som sekvenseras för ett hundratal eller mer förbestämda genetiska markörer.
Dessa analyser kan skilja på genetiska skillnader som orsakas av isolering och de som vittnar om anpassning till lokala miljöer. Förändringar i genetisk sammansättning, graden av variation och populations genetiska storlek (effektiv populationsstorlek) följs över åren. Indikatorer med tröskelvärden har utarbetats och används.
Hos några av målarterna (laxfiskarna) finns historiska vävnadsprover och/eller data som används som referensmaterial.
Datavärdskap
Under utveckling.
