Övervakning av främmande arter – tidig upptäckt och snabb respons

Vi arbetar med att övervaka spridning av invasiva främmande arter i både hav och sötvatten. Genom bra övervakningsmetoder kan vi upptäcka spridning tidigt och snabbt vidta åtgärder.

Hitta på sidan

Syftet med övervakningen är att tidigt kunna upptäcka nya invasiva främmande arter som etablerar sig i våra vattenmiljöer och att upptäcka förändring i utbredning av de arter som redan har etablerat sig.

Tidig upptäckt – snabb respons

För att kunna minimera invasiva främmande arters påverkan på ekosystemet måste vi ha ett övervakningssystem som möjliggör tidig upptäckt så att vi snabbt och kostnadseffektivt kan bekämpa, begränsa eller på annat sätt hantera spridningen. Detta är ett åtagande som styrs såväl nationellt som internationellt.

Medborgarrapportering, även kallad citizen science, ger ett betydelsefullt bidrag. Genom att allmänheten rapporterar arter kan vi snabbt få reda på var invasiva främmande arter dykt upp.

Havs- och vattenmyndighetens ansvar

Inom miljömålssystemet är Havs- och vattenmyndigheten huvudansvarig för Levande sjöar och vatten drag och Hav i balans samt levande kust och skärgård, och delansvarig för Uppföljning av biologisk mångfald. Främmande arter är en viktig del i detta arbete. Men övervakningen bestäms främst av EU:s förordning om främmande arter, havsmiljödirektivet och barlastvattenkonventionen. Även i vattendirektivet och arthabitatdirektivet bedöms invasiva främmande arters effekt på miljön.

Riktad övervakning

Övervakningen inriktar sig antingen specifikt mot arter som finns i EU:s förteckning över invasiva främmande arter, eller mot så kallade "hot spots" – där vi tror att de utpekade arterna gynnas av att slå sig ned eller förs in av människor. Det kan till exempel vara hamnar och marinor, stora konstruktioner (broar, vindkraftverk), stora kylanläggningar (kärnkraftverk och industrier), farleder, kanaler och flodmynningar eller på platser där stora vattenmassor möts. Förutom EU:s lista över invasiva främmande arter, finns en Helcom/Ospar-förteckning över målarter för havsområdena Östersjön och Nordsjön.

Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har gett i uppdrag till ArtDatabanken att ta fram en riskklassificerad lista över invasiva främmande arter som vi bedömer är ett hot bland mot den biologiska mångfalden och som vi behöver ha koll på.

Målet med övervakningen

Målet är att kunna göra bedömningar av vilka arter som finns, om de sprider sig och till viss del också hur det påverkar den biologiska mångfalden. Ett specifikt mål är att göra riskbedömningar vid prövning om dispens för utsläpp av orenat barlastvatten. Kunskapen vi får från övervakningen leder till att vi kan förstå påverkan och besluta om vilka åtgärder som är effektivast att göra.

Utveckling av övervakningen

Sedan 2011 har vi övervakat spridning av främmande arter kring kärnkraftverken genom miljöövervakning, så kallad recipientkontroll.

Både havsmiljödirektivet och EU:s förordning över främmande arter har ställt krav på myndigheten att utveckla ny övervakning för främmande arter. I havsmiljön har utvecklingen av övervakningen främst baserats på samarbete mellan staterna kring Nordsjön och Östersjön för att kunna implementera barlastvattenkonventionen. Vi har övervakningsmetodik på plats för att uppfylla de krav som ställs i barlastvattenkonventionen, som trädde i kraft 8 september 2017.

Sedan 2016 har vi testat övervakningsmetodik anpassad efter havsmiljödirektivet deskriptor om främmande arter (D2). Vi fortsätter att effektivisera metoder och beräknar att ha ett övervakningsprogram på plats 2019. Detta kommer också att uppfylla de behov som finns för marina arter i EU:s förordning om invasiva främmande arter. Däremot kommer vi att behöva utveckla metoder för övervakning av sötvattensarter.

Medborgarrapportering

Genom medborgarrapportering får vi ofta den första informationen om upptäckten av en ny invasiv främmande art. Med allmänhetens hjälp samlar vi in observationer av främmande arter. Detta är en ovärderlig hjälp som gör att vi får bättre koll på miljön och hjälper också oss att utveckla våra övervakningssystem. Vi har utvecklat en app, Rappen, anpassad för webb och telefoner, för att underlätta rapportering av främmande arter och andra arter vi har speciellt intresse för. Alla rapporter kontrolleras av experter och hamnar i Sveriges största databas för arter, Artportalen.

Vi sätter stort värde på allmänhetens bidrag. Mer information om hur du rapporterar.

Publicerad: 2017-09-01
Sidansvarig: Webbredaktion