Kunskap om tillstånd och förändringar i luft, vatten och mark

Miljöövervakning

Återkommande systematiskt genomförda undersökningar visar på miljötillståndet, belastningar på miljön och dess effekter. Miljökvalitetsmål, krav i miljölagstiftningen och Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner avgör vad som undersöks. Framför allt EU:s miljöpolitik ställer stora krav på internationell rapportering och har vidgat begreppet miljöövervakning till att täcka in allt från övervakning av mänskliga aktiviteter som ger upphov till negativa effekter till uppföljning av positiva effekter av åtgärder.

Några andra centrala och viktiga övervakningsinsatser är egenkontroll och recipientkontroll, uppföljning av kalkning av mark och sjöar och olika naturinventeringar.

Dessutom gäller att miljöövervakningen ska vara:

• anpassad till lagstiftning om miljökvalitetsnormer
• kunna användas till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen.

Vad övervakar vi?

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) övervakar tillståndet i grundvatten, sjöar, vattendrag, kust och öppet hav. Exempel på vad vi mäter är vattnets kemiska tillstånd, bottenlevande djur, alger, förekomst av främmande arter och annan biologi. Dessutom övervakar vi påverkan på exempelvis Östersjön genom mätprogram för att se vad som tillförs via floderna. Fiskbestånden övervakas i inlandsvatten, kust och öppet hav.

Vi utför systematiska kartläggningar av den fysiska miljön, såsom kartering av livsmiljöer (habitat) i hav och sjöar och kartläggning av fysisk påverkan i kustmiljön.

Läs mer om resultat och tillstånd på sverigesvattenmiljo.se

Många utförare inom miljöövervakningen

Bland de aktörer som utför eller på annat sätt bidrar till miljöövervakning ingår myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, högskolor, konsultbolag, forskningsinstitut och enskilda personer. Eftersom det finns många aktörer lägger HaV stor vikt vid samordning av exempelvis de metoder som används inom övervakningen, allt för att säkra att kvaliteten på data blir tillräckligt bra och jämförbar oavsett vem som har tagit fram den.

Några av utförarna är också så kallade datavärdar. Det innebär att de tar emot, leveranskontrollerar, lagrar och tillhandahåller miljöövervakningsdata på vårt uppdrag.

Strategi för övervakning av akvatisk miljö

Det bedrivs idag olika former av akvatisk övervakning i Sverige, med olika syften och målbilder. Ibland kallas den för miljöövervakning, i andra fall övervakning, datainsamling eller åtgärdsuppföljning. Gemensamt är dock att data som samlas in kan användas i förvaltningen av den akvatiska miljön, där målet är att uppnå och bibehålla levande hav, sjöar och vattendrag. Kraven och målen kan dock skilja sig åt i detalj beroende på vilket policyområde datainsamlingen ska ge underlag till. Data samlas idag in för en mängd olika förvaltningsområden, däribland för uppfyllnad av EU-direktiv, annan EU-lagstiftning och svensk lagstiftning, men även för miljömålsuppföljning och enligt regionala överenskommelser (till exempel Helcom och Ospar).

Internt på HaV pågår ett projekt för att ta fram och implementera en strategi för akvatisk övervakning. Ett förslag till strategi finns framtagen och denna ska nu omsättas i arbete för att i ett första steg identifiera rätt kunskapsunderlag och kartlägga aktörer och ansvarsfördelningen för insamling av data. Nästa steg blir att se till att övervakningen är samordnad och riskbaserad och att data som samlas in är av rätt kvalitet, är tillgänglig och ger stöd för förvaltningen.

Strategiarbetet kommer att påbörjas 2020 och involvera andra berörda aktörer som arbetar med, eller är beroende av, akvatisk övervakning.