Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Viktigt steg i FN för att öka skyddet för biologisk mångfald i havet

Viktigt steg i FN för att öka skyddet för biologisk mångfald i havet

64 procent av världens havsområden ligger utanför nationell jurisdiktion. De innehåller djur och växter som till stor del fortfarande är okända.

I dag finns lagstiftning endast för några verksamheter här, exempelvis sjöfart, visst kommersiellt fiske och utvinning av mineraler från havsbotten.

- Ett viktigt steg har nu tagits i FN, Förenta nationerna, för att juridiskt kunna skydda den biologiska mångfalden i det fria havet. Nästa steg i den pågående processen är att länderna tar fram förslag till konkreta regler, säger Karin Wall, verksjurist på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Man har länge fiskat på de fria haven. Nu ökar intresset för att även använda dessa stora havsområden för fler och nya ändamål, som att utvinna nya beståndsdelar för mat, mediciner eller skönhetsprodukter. Nya energianläggningar, forskningsstationer och bosättningar långt ut till havs är också tänkbart i framtiden. Med ökad användning ökar också miljöbelastningen och den biologiska mångfalden riskeras.

År 2015 inleddes en process i FN:s generalförsamling för att diskutera skydd och bevarande av marinbiologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, en process som brukar kallas BBNJ, Biodiversity in areas beyond national jurisdiction. En särskild kommitté inrättades också för att arbeta med frågan.

Målet är att ta fram ett internationellt juridiskt bindande regelverk under havsrättskonventionen som alla länder måste följa. I förra veckan, 10-21 juli i New York, hölls det fjärde förhandlingsmötet i kommittén med deltagare från flera länder och organisationer. Den svenska delegationen leddes av utrikesdepartementet men även miljö- och energidepartementet och Havs- och vattenmyndigheten deltog.

- Processen relaterar till våra ansvarsområden och genom att delta i förhandlingarna kan vi på nära håll följa och påverka en av de viktigaste havsprocesserna sedan havsrättskonventionen beslutades, säger Karin Wall Som deltog vid förhandlingarna.

- Med en reglering på plats öppnas också nya möjligheter för att skapa särskilda skyddade områden i fria havet. Det finns också en stor potentiell miljövinst i att tydliggöra hur planerade verksamheter ska miljöbedömas.

Under mötet i New York förhandlades om vad som ska ingå i den framtida regleringen. De områden som berörs är utvinning av marina genetiska resurser, inklusive fördelning av dess nyttor, inrättandet av marina skyddsområden, miljökonsekvensbeskrivningar för framtida verksamheter, samt kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring.

Efter långa förhandlingar enades länderna om en rekommendation till generalförsamlingen. Nästa steg i processen är att generalförsamlingen tillsätter en regeringskonferens där de slutliga reglerna arbetas fram. Den svenska ambitionen är att regleringen av det fria havet kommer på plats så snart som möjligt och att nästa steg i arbetet kan starta under 2018.

Det finns en tydlig koppling mellan BBNJ-processen och genomförandet av det globala hållbarhetsmålet 14 om hav och marina resurser. I synnerhet för delmål 14c (genomförande av internationell rätt i enlighet med havsrättskonventionen) men även delmål 14.2 (hållbar förvaltning och skydd av ekosystem i marin och kustmiljö), 14.5 (att skydda tio procent av marina och kustområden) och 14a (kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring för förbättrad havshälsa och marin mångfald).

- Kopplingen till hållbarhetsmål 14 uppmärksammades också under FN:s havskonferens i juni i år. Havsrättskonventionen och dess tillämpning, var temat för en av de så kallade partnerskapsdialoger som hölls under konferensen. Här betonade EU, tillsammans med andra stater och organisationer, vikten av att få till en gemensam lagstiftning för det fria havet, säger Karin Wall.

Under BBNJ-förhandlingarna i New York pekade representanter för utvecklingsländerna, till exempel ö-nationerna i Stilla havet, på deras stora behov av kompetensutveckling för att kunna genomföra bra miljökonsekvensbeskrivningar. Sverige och Frankrike genomförde också ett lunchseminarium på det temat.

– Inom svensk havsplanering har vi på HaV vidareutvecklat en metod för att väga samman ekosystemvärden och miljöbelastning ur ett rumsligt perspektiv, en så kallad kumulativ miljöbedömning. Den metoden skulle med vissa justeringar kunna användas även i fria havet, säger Linus Hammar, utredare på HaV som var med och höll i seminariet.

– Förhoppningsvis bidrog vårt seminarium till att fler länder ser vilka möjligheter vi har att använda miljödata på ett konstruktivt sätt. Då ökar möjligheten att minimera miljöpåverkan i framtiden, när haven används på nya sätt.

Den metod som HaV och Sverige använder för kumulativ miljöbedömning i planering kallas ”Symphony”, läs mer om den här.

Läs mer om BBNJ-kommitténs arbete

Läs mer om förhandlingarna om det fria havet i New York

Läs mer om FN:s havsrättskonvention

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner: Karin Wall, verksjurist, tfn 010-6986150, mobil mobil 070-6385330, e-post: karin.wall@havochvatten.se, Linus Hammar, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 61 15, mobil 070-214 18 25, e-post linus.hammar@havochvatten.se

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Sidansvarig: Webbredaktionen