Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

HaV-enkät visar: Risk för vattenbrist ledde till flera insatser och vattenbesparing

HaV-enkät visar: Risk för vattenbrist ledde till flera insatser och vattenbesparing

Inför sommaren 2017 såg Sverige ut att drabbas av den värsta vattenbristen på flera decennier. Mellan 40-50 kommuner införde bevattningsförbud och uppmanade invånarna att spara på vatten.

Tack vare en sval sommar och mer regn än normalt under sensommar och höst så blev situationen aldrig så akut som vi befarade. Yt- och grundvattenmagasinen har nu återhämtat sig i större delen av landet, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt länsstyrelsernas och några nationella myndigheters erfarenheter av den väntade vattenbristen.Syftet är att få en nationell översikt över hur vädersituationen påverkar vattenresurser och vattenmiljön. Hur omfattande och utbredd kan en svår torka eller översvämning bli och hur påverkas exempelvis dricksvattenvattenförsörjning, ekosystem och näringar som jordbruk och turism.

HaV:s sammanställning visar att den allmänna vattenförsörjningen under 2017 var ansträngd eller allvarlig för flera kommuner i följande län: Östergötland, Gotland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Hallands, Västra Götaland, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Dalarna. Tillfälliga regn i vissa torkdrabbade områden ledde till en situation med ”grönt på ytan men torrt inunder och låga ytvattenflöden”.

Omkring 40 till 50 kommuner införde begränsningar i vattenförbrukning, till exempel bevattningsförbud och uppmanade medborgarna att spara på vattnet.

Generellt så verkar färre enskilda ha påverkats av sinande brunnar

- Flera länsstyrelser och kommuner ökade sin beredskap för att möta den väntade vattenbristen och satsade på informationskampanjer. Det var också ett stort intresse för frågan i medier, säger Lennart Sorby.

- En viktig effekt av det stora intresset och engagemanget blev ökad medvetenhet om vattenfrågor. Totalt ledde det till mellan fem och 20 procent lägre vattenförbrukning under sommaren.

Många kommuner har också gjort insatser för att förbättra vattensituationen, till exempel mätning av vattennivåer, utbyggnad av vattenledningsnätet, nya vattendomar, avsaltningsverk och kommunerna har köpt in mer resurser för nödvattenlösningar. Även bland nationella myndigheter gjordes flera satsningar, till exempel SMHI:s och SGU:s nya tjänst "Risk för vattenbrist. De flesta länsstyrelser i södra Sverige har noterat låga eller mycket låga vattenflöden i vattendrag och låga vattennivåer i sjöar under våren och sommaren.

- Flera vattendrag har varit helt eller nästan torrlagda, framför allt mindre vattendrag men även i medelstora och stora vattendrag har vattenföringen varit låg eller mycket låg. Med höstens rikliga nederbörd är vattenflödena dock åter normala eller höga, säger Lennart Sorby.

- Låga vattennivåer under sommaren är normalt och djurlivet anpassar sig till det. Men de flesta arter är inte anpassade till de ovanligt låga vattennivåerna och flödena som varit i år. Flera länsstyrelser uppger att till exempel fisklek och bottenfauna troligen har skadats av den låga vattenföringen men det är oklart i vilken omfattning.

HaV:s sammanställning visar också att jordbruket har påverkats av väderförhållandena i stor omfattning, genom en torr och kall vår men framför allt av riklig nederbörd under skördeperioden.

- Efter 2016 års låga yt- och grundvattennivåer under sommaren var de flesta kommuner bättre förberedda för problematiken med begränsade vattenresurser och hade reservplaner, säger Lennart Sorby.

Den pågående klimatförändringens påverkan på nederbörd och temperatur är fortfarande relativt liten jämfört med den naturliga variationen mellan åren, men en tydlig effekt är att växtsäsongen successivt förlängs.

- Detta medför att perioden under året med hög avdunstning och transpiration ökar, och perioden med effektiv grundvattenbildning i södra Sverige minskar, vilket även har betydelse för ytvattenflödena. Därför kan nederbördsfattiga år, och särskilt nederbördsfattiga vintrar, ge större bekymmer i framtiden än vad de gjort historiskt, säger Lennart Sorby.

Här kan du läsa HaV:s sammanställning

Här kan du läsa mer om vattenbrist och vilka konsekvenser det kan få

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson: Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 60 13. Mobil 072-701 57 40, e-post lennart.sorby@havochvatten.se

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut