Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ny HaV-rapport om miljögifter och fisk i Hanöbukten

Ny HaV-rapport om miljögifter och fisk i Hanöbukten

I juni 2014 fick Havs- och vattenmyndigheten, HaV, i uppdrag av regeringen att under tre år övervaka miljön i Hanöbukten. En delrapport är nu klar.

- Forskarna kan inte se några tydliga tecken på syrebrist i Hanöbukten under den undersökta perioden. Däremot visar analyser av skrubbskädda tecken på förändringar som rör fortplantning, leverfunktion och immunförsvar. Det kan tyda på påverkan av miljöfarliga ämnen, säger Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Lokala fiskare och allmänheten slog för flera år sedan larm om att det fanns mindre fisk i de inre delarna av Hanöbukten, att de fiskar som fångades var magra och hade sårskador samt att vattnet hade sämre kvalitet.

Flera fördjupade analyser har gjorts, först av Länsstyrelsen i Skåne län 2011 och sedan av Havs- och vattenmyndigheten under 2013. Ingen av dessa har kunnat bekräfta problemen i Hanöbukten eller visa möjliga orsaker.

- Regeringen ville därför undersöka om det finns en koppling mellan fiskhälsa och miljöfarliga ämnen i Hanöbukten, något som tidigare inte har täckts av regional och nationell övervakning. Slutrapporten ska redovisas till regeringen senast den 28 februari 2018, säger Fredrik Ljunghager, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.

Under hösten 2015 genomförde Institutionen för akvatiska resurser vid SLU provfisken i två områden i Hanöbukten; Listerlandet och Åhus. Samtliga fångade fiskar undersöktes för att se om de hade sjukdomar, missbildningar och skador.

I båda områdena dominerades den totala fångsten av torsk och övriga arter var rötsimpa, sill, skrubbskädda och tobiskung. Resultaten från provfiskena har jämförts med tre tidigare provfisken; Listerlandet 2012, Åhus 2013 och Stenshuvud 2014.

- Torsken som fångades var något större än vad som observerats i tidigare undersökningar i området och även totalfångsten var något högre, vilket är positivt, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser

Men det finns även tecken på att tillståndet inte är helt bra, menar forskarna. Vid Listerlandet var 2,9 procent av samtliga fångade fiskar skadade eller sjuka. Vid Åhus var andelen sjuka 2,1 procent, vilket är något högre än tidigare undersökningar. Antalet sjuka torskar och skrubbskäddor i provfiskena ligger även på betydligt högre nivåer än de som Statens veterinärmedicinska, SVA, rapporterat under 2015 för fisk insamlade från yrkesfisket.

Den vanligaste åkomman var hudsår och övriga symptom var till exempel ögonskador, blödningar, skelettdefekter och tumörer. Dessutom hittades fisk som hade bitmärken orsakade av andra djur, till exempel rovfisk, fågel eller säl.

Torsken men framförallt skrubbskäddan i Hanöbukten verkar vara i ganska dålig kondition jämfört med andra områden. Vad detta beror på är oklart men det är ett tydligt tecken på brist på föda eller låg kvalitet i födan för fisken i området.

- Vi måste följa upp undersökningarna för att se om det är en tillfällig förändring eller något bestående, det behövs också ett större referensmaterial att jämföra med, säger Jens Olsson.

Djupare undersökningar av hälsotillståndet gjordes på skrubbskädda som fångades vid Vitemölla och i en referenslokal i Kvädöfjärden. På dessa togs också prover för att göra miljögiftsanalyser.

Analyserna visar bland annat att gonadstorleken (könskörteln) var betydligt mindre hos båda könen hos skrubbskäddor från Hanöbukten. Det kan förklaras i skillnader i gonad-och äggutveckling hos utsjölekande och kustlekande skrubbskäddor i Hanöbukten respektive i Kvädöfjärden

- Den kustlekande skrubbskäddan i Kvädöfjärden producerar fler ägg och skulle därför kunna ha större äggmassa och större relativ gonadvikt än den utsjölekande i Hanöbukten. En annan möjlig förklaring är att skrubbskäddan i Hanöbukten har försenad och/eller hämmad gonadutveckling, säger Lars Förlin, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Skrubbskäddor i Hanöbukten hade även förstorad lever jämfört med de i Kvädöfjärden. Likaså hade de fler lymfocyter och färre granulocyter vilket antyder påverkan på immunförsvaret. Det fanns även andra tecken på att de exponerats för kemiska ämnen.

- Resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Men sammantaget tyder de stora fysiologiska skillnaderna mellan skrubbskäddorna från Hanöbukten och Kvädöfjärden på att de kan ha exponerats för något eller några toxiska ämnen, säger Lars Förlin.

Delrapporten visar att det överlag inte fanns förhöjda halter av miljögifter i skrubbskädda från Hanöbukten, men halten av DDT och vissa perfluorerade ämnen, exempelvis PFOS, var något högre i Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. Detta skulle kunna förklaras av att Hanöbukten är ett mer exponerat område med fler människor, men orsakerna till de förhöjda nivåerna är inte klarlagda. Flygplatser har tidigare pekats ut som en viktig källa till förhöjda halter av PFOS på grund av användningen av brandskum med PFOS.

Här kan du läsa rapporten

Läs mer om HaV:s arbete med Hanöbukten

Länk till pressmeddelande om SVA:s rapport om sårskador

För mer information kontakta:

Fredrik Ljunghager, utredare, enheten för miljöövervakning, tfn 010-698 60 45, mobil 076-134 00 15, e-post fredrik.ljunghager@havochvatten.se

Fiskhälsa - Lars Förlin, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, tfn 031 7863676, mobil 0705 163676, e-post lars.forlin@bioenv.gu.se

Kustfiskebestånd - Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, tfn 010-478 4144, e-post jens.olsson@slu.se,

Miljögifter – Suzanne Faxneld, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, e-post, tfn 08-5195 4114, suzanne.faxneld@nrm.se

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Sidansvarig: Webbredaktionen