Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Ny rapport från HaV ger säkrare bild av kväve- och fosforutsläpp till havet

Ny rapport från HaV ger säkrare bild av kväve- och fosforutsläpp till havet

Hur mycket kväve och fosfor släpps ut i Sverige, varifrån kommer utsläppen och hur mycket når våra svenska havsområden?

Svaren ges i en ny rapport som tagits fram av SMED, Svenska MiljöEmissionsData, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

- Tack vare nya beräkningsmetoder och bättre underlag har vi nu en mer detaljerad och mer tillförlitlig bild än tidigare, säger Rasmus Kaspersson, utredare på HaV.

Rapporten ”Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014”sammanfattar de uppgifter om näringsbelastningen som levererats till Helcom, Helsingforskommissionen i slutet av 2015. Detta görs var sjätte år och Helcom gör sedan en sammanfattning av ländernas belastning till Östersjön, den så kallade PLC-rapporten (Pollution Load Compilation). Uppdraget till SMED omfattade att ta fram resultat på en finare skala än tidigare för att även ge bättre underlag till arbetet inom den svenska vattenförvaltningen. 

Stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge så heltäckande information som möjligt. Materialet omfattar cirka 23 000 vattenområden i hela Sverige, fördelat på allt från mindre vattendrag till stora sjöar och deras avrinningsområden. Rapporten presenteras i dag på Havs- och vattenforum i Göteborg

- Det är ett väldigt omfattande uppdrag som pågått i flera år. Behovet av att ta fram resultat på en finare skala ställde högre krav på både indata och effektivare och bättre beräkningsmetoder jämfört med tidigare beräkningar, säger Helene Ejhed, sammankallande projektledare för SMED.

- Mycket har utvecklats jämfört med tidigare beräkningar, till exempel så har vi använt en ny högupplöst jordartskarta, en ny högupplöst markanvändningskarta, nya underlag avseende rening i enskilda avlopp och dagvatten, samt en ny höjddatabas för beräkning av lutning, vilket har stor betydelse för beräkning av fosforläckage, fortsätter hon.

SMED är ett konsortium bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska Centralbyrån, SCB, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Sveriges Meteorologiska Hydrologiska Institut, SMHI.

Beräkningarna i rapporten avser belastningen år 2014, men har ”normaliserats” för perioden 1994–2013 för att undvika att enskilda års vädersituationer, till exempel nederbördsrika år med mycket avrinning, påverkar resultaten alltför mycket.

Resultat visar hur mycket kväve och fosfor som släpps ut till sjöar och vattendrag (bruttobelastning) och hur mycket som till slut når havet (nettobelastning).

Största totalutsläppen kommer fortfarande från jordbruk och skogsbruk. De mänskliga utsläppen kommer framförallt från jordbruk, kommunala reningsverk, industrier, atmosfärisk deposition (kväve) och enskilda avlopp. Däremot visar rapporten att utsläppen av fosfor som når havet via mänsklig påverkan från jordbruket är lägre än den nivå som fanns i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” från i fjol (2015).

- Om detta beror på bättre och förfinade beräkningar av data eller om det också beror på faktiska, minskade utsläpp går dock inte att bedöma i detta skedet. Man måste räkna om tidigare underlag med samma metodik för att kunna dra slutsatser om förändring i belastningen över tid, säger Rasmus Kaspersson.

Däremot går det att göra direkta jämförelser vad gäller utsläppen från punktkällor, till exempel avloppsreningsverk och industrier. Här visar rapporten att utsläppen har minskat jämfört med till exempel den fördjupade utvärderingen som baseras på data från 2011.

- Underlaget och de nya beräkningsmetoderna kommer att kunna användas för såväl nästa fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” som inom vattenförvaltningen för planering av åtgärder i våra vattenmiljöer de närmaste åren. Ju mer kunskap vi har om var utsläppen kommer ifrån och vilken effekt de får på miljön, desto lättare är det att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, säger Philip Axe, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Data som rapporteras stäms även av mot de utsläppsmål som Helcom-länderna kommit överens om i den gemensamma aktionsplanen, Baltic Sea Action Plan. Planen innehåller mål för hur mycket utsläppen av kväve och fosfor ska minska för att nå god ekologisk status i Östersjön och Kattegatt. Dessa mål har även använts för att beräkna ett så kallat belastningstak, alltså den maximala näringsbelastning som havet tål.

Enligt de nya beräkningarna var Sveriges utsläpp av fosfor till Egentliga Östersjön 780 ton under beräkningsåret 2014. Av dessa var 410 ton fosfor orsakade av människan och 370 ton var naturlig bakgrundsbelastning. För att nå utsläppstaket på 308 ton fosfor per år behövs därför både åtgärder som minskar bakgrundsbelastningen, till exempel våtmarker, samt åtgärder i Östersjöns andra delbassänger. På så sätt kan Sverige kompensera för den belastning som kommer till Egentliga Östersjön, menar forskarna.

Resultat i rapporten kommer att vara tillgängligt för allmänheten genom det nya internetverktyget ”Tekniskt Beräkningssystem Vatten-TBV.

Här kan du läsa rapporten

Här kan du läsa mer om HaV:s arbete med samordning och rapportering av miljödata

Här kan du läsa mer om HaV:s arbete med BSAP-målen

För mer information kontakta:

Rasmus Kaspersson, utredare, enheten för miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, tfn010-698 61 48, mobil 072-700 43 41, e-post rasmus.kaspersson@havochvatten.se

Philip Axe, utredare, Havs- och vattenmiljöenheten, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 60 26, mobil 076-538 60 36, e-post philip.axe@havochvatten.se

Helene Ejhed, sammankallande projektledare, IVL Svenska Miljöinstitutet, SMED, tfn 46-10-788 65 46, e-post helene.ejhed@ivl.se

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Sidansvarig: Webbredaktionen