Ekosystembaserad havsförvaltning

Stockholms skärgård är ett kustområde som utsätts för ett mycket högt besökstryck under sommarmånaderna, något som sliter på naturen i skärgården. Arbetsgruppen Naturskydd och Fritidsbåtar bildades tidigt under projektet med målet att bidra till en hållbar besöksnäring där turister har rätt kunskap och information för att göra medvetna val. En fråga som gruppen valde att prioritera var skydd av grunda vikar.

Arbetsgruppen består av tjänstemän från kustkommuner, forskare från Stockholms Universitets Östersjöcentrum, Skärgårdsstiftelsen, Båtunionen samt WWF. Kunskapen om hur bottenvegetationen ser ut i skärgårdens grunda vikar är sedan tidigare god tack vare undersökningar gjorda av Stockholms universitet och Länsstyrelsen i Stockholm. Utmaningen har varit att få ut informationen till de båtägare och besökare som vistas i de miljöer som är extra sårbara för ankring.

Arbetsgruppen tog därför kontakt med sjökortsföretaget Skippo och inledde ett samarbete för att ta fram nya kartlager som kan läggas in i båtförares digitala sjökort. Två typer av skyddsvärda områden valdes ut, dels de ekologiskt viktiga ålgräsängarna, dels avgränsade grunda vikar med hög ekologisk status och undervattensvegetation med hotade arter.

Vinster med arbetsättet:

• Olika aktörer med liknande mål fick genom projektet och aktörsforum en plats att möta på.
• Genom att dela resurser blev arbetet för att nå det gemensamma målet mer effektivt och mer framgångsrikt.
• Fler båtägare kommer från och med sommaren 2024 kunna göra miljömedvetna val när de besöker Stockholms skärgård.

Våren 2024 lägger Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fram ett förslag på översyn och aktualisering av hamnarna av riksintresse för yrkesfisket. En central del i förslaget handlar om att utpeka vilka hamnar som är viktiga att fortsätta driva framöver.

För en längre sträcka längs ostkusten samt norrlandskusten föreslår HaV att Norrsundet ska ses som den enda hamn av intresse för yrkesfisket. Detta trots att det finns en rad befintliga hamnar i länet som nyttjas av de lokala småskaliga yrkesfiskarna.

Förslag som detta läggs alltid ut på remiss för att lokala aktörer ska kunna ge sin syn på saken. Problemet är att det är svårt för mindre aktörer och små kommuner med få tjänstemän att dels hänga med i vilka förslag som läggs ut på remiss, dels hinna läsa igenom förslagen och ta fram den kunskap och fakta som krävs för att kunna ge ett nyanserat svar.

När länsfiskekonsulent Karl Gullberg på Länsstyrelsen i Gävleborg lyfte frågan på aktörsforum för Ekosystembaserad Havsförvaltning i Södra Bottenhavet i mars 2024 var det många deltagare som inte hade hört om förslaget. Det konstaterades under mötet att förslaget kunde leda till dramatiska konsekvenser för de småskaliga fiskare som trots allt verkar i länet. Norrsundet är en stor hamn som nyttjas av trålare som lossar stora mängder fisk som sedan direkt transporteras ut från närområdet till fabriker som använder råvaran till att göra fiskmjöl.

En av de lokala fiskarna som deltog på mötet kunde berätta om hur han hade försökt få kontakt med Norrsundet för att undersöka möjligheterna för honom att landa fisk i hamnen men blivit avvisad. Andra lokala fiskare berättade att det inte skulle löna sig för dem att nyttja Norrsundet då det ligger fel rent geografiskt.

Förslaget skickades ut till mötets samtliga deltagare tillsammans med Länsstyrelsens remissvar och flera aktörer valde att själva svara på remissen.

Vinster med arbetsättet:

• Tack vare att frågan lyftes på mötet fick flera tjänstemän på kommuner och länsstyrelser information om att ett stort och viktigt beslut höll på att fattas.
• Genom samtal och kunskapsutbyte fick deltagarna ökad förståelse av förslagets eventuella konsekvenser.
• Men stöd i remissen från Länsstyrelsen Gävleborg kunde flera andra aktörer göra en egen analys och själva skicka in remissvar till HaV.
• Om HaV väljer att väga in remissvaren innebär detta att beslut i frågan om hamnar för riksintressen kommer vara regionalt förankrad.

Grunden till en god förvaltning ligger i att den utgår från bästa tillgängliga kunskap. Detta har varit centralt för arbetet inom projektet Ekosystembaserad Havsförvaltning från start. En lyckad förvaltning bygger också på att det finns en gemensam problembeskrivning och att både vetenskap från forskning så väl som den kunskap som bygger på människors levda erfarenheter tas i beaktande.

Detta är något som projektgruppen i 8+fjordar på västkusten har tagit fasta på. Där har medborgare bjudits in i arbetet för att fram underlaget för förvaltningen genom den så kallade smultronmetoden.

Arbetet började med att forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tog fram ett vetenskapligt kunskapsunderlag för att ge en nyanserad bild av tillståndet för ekosystemet i 8+fjordarområdet.

I nästa steg bjöds lokalbefolkningen, politiker, tjänstemän, organisationer och företagare in till tre stormöten där det vetenskapliga underlaget presenterades och diskuterades. De som deltog fick sedan själva sätta ut punkter på en karta för att markera platser som de ansåg ha ett högt miljövärde och platser som de upplevde ha drabbats av negativ miljöpåverkan.

Totalt samlades 1 240 unika observationer in från deltagarna. Underlaget sammanställdes i en GIS-karta som visar på hur medborgarna själva skattar sitt eget område.

Genom att låta lokal kunskap komplettera det vetenskapliga får vi en djupare regional förankring. Det är nu denna gemensamma kunskap kommer att ligga till grund för framtida nyttjande- och påverkansanalyser samt åtgärdsprogram.

Vinster med arbetssättet:

• Medborgarforskning kompletterar vetenskap med detaljer och observationer som tar lång tid att fånga upp i en forskningsstudie.
• Människor som bor och verkar i ett område över tid ser hur miljön runt dem förändras, att ta tillvara på deras kunskaper ger oss en bättre bild och därmed möjlighet till en mer effektiv förvaltning.