PFAS

Hitta på sidan

PFAS är ett samlingsnamn på en stor grupp kemikalier som inte förekommer naturligt i miljön. Alla PFAS är extremt svårnedbrytbara, i sig själva eller som nedbrytningsprodukter, och det kommer därför ta väldigt lång tid innan PFAS försvinner.

Var finns dessa substanser?

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De består av en kolkedja där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. PFAS har varierande egenskaper och används brett i samhället, till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. Föroreningarna kan spridas från exempelvis brandövningsplatser, industrier, avloppsreningsverk och avfallsanläggningar.

PFAS är vitt spridda i miljön och har förorenat dricksvattentäkter på flera ställen i Sverige. Vissa kommuner har tvingats ta vattentäkter ur bruk eller installera dyr reningsteknik på grund av höga halter av PFAS i råvattnet. Sjöar och vattendrag och även grundvatten som ligger i områden där det finns eller har funnits brandövningsplatser kan bli förorenade av PFAS. Samma sak gäller platser där bränder släckts med skum som innehåller PFAS.

PFAS är extremt långlivade och kommer att finnas kvar i våra sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten under en lång tid framöver. Vissa PFAS ackumuleras i sediment och biota som till exempel fisk. De kan dessutom anrikas högre upp i näringskedjan, det vill säga biomagnifieras. Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på människor och miljö. PFAS bryts inte ned fullständigt i miljön utan finns kvar i någon form. Många PFAS är vattenlösliga och hamnar förr eller senare i havs- och vattenmiljön.

Vad gör HaV?

HaV arbetar med problematiken kring PFAS på flera olika sätt, bland annat genom:

Miljöövervakning

PFAS övervakas i biota, sediment och vatten.

Vattenförvaltning

PFAS ingår i bedömning av status och åtgärdsbehov i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Havsmiljöförvaltning

PFAS ingår i bedömningen av havsmiljöns tillstånd samt i de miljökvalitetsnormer som gäller för havsmiljön. I Åtgärdsprogrammet för havsmiljön som utfärdas av HaV ingår en åtgärd om att begränsa PFAS i brandskum samt minimera användningen vid tester och brandövningar. Inom Helcom, Ospar och International Maritime Organization (IMO) samverkar HaV internationellt för att adressera problematiken kring PFAS. I Helcoms Baltic Sea Action Plan ingår en åtgärd om att begränsa användningen av släckskum som innehåller PFAS och främja hållbara alternativ.

Miljöprövning

PFAS uppmärksammas vid prövning av miljöfarliga verksamheter.

Vattenskyddsområden

För att skydda viktiga vattentäkter kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om att inrätta vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter. Havs- och vattenmyndigheten är vägledande myndighet för arbetet med vattenskyddsområden. För att skydda vårt dricksvatten är det viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder och att sanera kända PFAS-förorenade platser.

Miljöforskning

PFAS ingår ibland i forskningsutlysningar och olika forskningsprojekt som HaV följer.

Miljömålsuppföljning

PFAS ingår i bedömningen av vattenrelaterade miljökvalitetsmål.

Samverkan

HaV samverkar med andra myndigheter och aktörer för att dela kunskap och erfarenheter, samt för att försöka hitta lösningar för att komma till rätta med problemen kring PFAS och förhindra framtida problem. HaV deltar i bland annat följande nätverk:

  • Toxikologiska rådet: HaV deltar i expertorganisation med representanter från ett flertal universitet och svenska myndigheter med ansvar inom kemikaliereglering. Syftet är att identifiera och utvärdera signaler på nya, potentiella och framväxande kemikalierisker (bland annat PFAS).
  • PFAS-nätverk: HaV deltar i ett nationellt myndighetsnätverk och ett öppet nätverk med berörda intressenter som exempelvis forskare, vattenproducenter och kommuner.
  • Renare mark: Syftet med nätverket är att vara ett forum för att främja utvecklingen inom efterbehandling av föroreningar i mark och vatten.
Publicerad: 2024-04-05
Sidansvarig: Webbredaktion