Vem gör vad i arbetet mot invasiva främmande arter?
Arbetet mot invasiva främmande arter i Sverige är fördelat mellan olika myndigheter och länsstyrelsen.
Nationell riskbedömning och övervakning
Enligt Svensk förordning om invasiva främmande arter (SFS 2018:1939) är Havs- och vattenmyndigheten den nationellt ansvariga myndigheten för vattenlevande arter, medan Naturvårdsverket ansvarar för landlevande arter.
Myndigheterna har enligt förordningen uppdraget att utföra riskbedömningar, vidta åtgärder om arters spridningsvägar och upprätta övervakningssystem, samt enligt EU-förordningen anmäla och informera när en invasiv art upptäcks.
Myndigheterna får också möjlighet att för arter på unionsförteckningen kunna ge tillstånd till viss hantering samt föreslå nödåtgärder. För arter med stor spridning, där utrotning inte är möjlig, ska myndigheterna ta fram artspecifika hanteringsprogram.
Bekämpning och åtgärder
Länsstyrelsen är enligt den nationella förordningen tillsynsmyndighet. De ansvarar för bekämpning och beslutar om åtgärder. Länsstyrelserna kan delegera ansvaret till kommunerna. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ska övervaka att detta sker effektivt och vid behov samordna arbetet nationellt.
Spridning och handel
Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tullverket ansvarar bland annat för de kontroller som ska förhindra att invasiva främmande arter förs in i landet.
Vattenlevande invasiva främmande arter inom zoo- och trädgårdshandel
Jordbruksverket ska enligt miljötillsynsförordningen ge vägledning i frågor om djurhållande verksamheter och verksamheter inom jordbruks- och trädgårdsområdet.
Det är som huvudregel förbjudet att handla med samtliga arter som förekommer på EU-förteckningen över invasiva arter. För signalkräftan som omfattas av hanteringsåtgärder finns dock en reglering som tillåter viss försäljning (HVMFS 2019:21).
Den som trots förbud säljer en art som finns på EU-förteckningen gör sig skyldig till brottet ”otillåten hantering av en invasiv främmande art”. I rollen som tillsynsmyndighet är länsstyrelsen skyldig att göra en åtalsanmälan vid misstanke om brott mot EU-förordningens förbud.
Handlare ansvarar för att hålla sig uppdaterade
Handlare som vill arbeta förebyggande och stoppa spridning av främmande arter bör hålla sig informerade över invasiva arter och dörrknackararter som potentiellt kan vara invasiva i Sverige. På så sätt kan handlare undvika att bryta mot lagens förbud mot att hålla och sälja dessa arter samt även undvika att ha arter till försäljning som föreslås till nästa uppdatering av EU-förteckningen.
I Artdatabankens rapport Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista finns information om riskerna med olika invasiva främmande arter. På så sätt kan handlare avstå från de högst klassade arterna i sitt sortiment även om de inte är förbjudna. Som handlare bör man även hålla sig informerad vad gäller uppdateringar av EU-förteckningen och framöver även den nationella förteckningen.
Nyhetsbrev om invasiva främmande arter
För att hålla sig uppdaterad kan man prenumerera på Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets nationella nyhetsbrev om invasiva främmande arter. Nyhetsbrevet skickas ut gratis fyra gånger per år via e-post. Du kan registrera dig här: https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyhetsbrev.
Har man som handlare ytterligare frågor så kan man vända sig till respektive länsstyrelse.
