Samverkan vid lokalt åtgärdsarbete

Samverkan mellan olika grupper i samhället är viktig för att hantera sammansatta och svårlösta problem eftersom många olika perspektiv, kunskaper och förmågor behövs för att kunna lösa dem. Det har dessutom visat sig vara betydelsefullt att skapa förståelse och legitimitet bland de grupper som berörs, för att få acceptans för beslut och för att få långsiktigt hållbara beslut.

Vattendirektivet ställer också krav på att underlätta och uppmuntra allmänhetens deltagande. Inom vattenförvaltningen så görs det en åtskillnad mellan information, samråd och aktiv medverkan (här kallad samverkan). Allmänhetetens rätt till information och samråd ska säkerställas, och nationella, regionala och lokala myndigheter ska uppmuntra allmänhetens och intressentgruppers aktiva medverkan.

Läs mer om vattendirektivets krav på allmänhetens deltagande och Århuskonventionen.

Vad vill du uppnå genom samverkan och vilken nivå på samverkan erbjuder du?

Detta är en avgörande fråga för dig som håller i samverkansprocessen. Det avgör vilken möjlighet att påverka som finns för dem som engagerar sig. Att vara tydlig med detta redan från början är viktigt för att inte skapa besvikelse och misstro till samverkansprocessen och lokal demokrati i praktiken. Kan de som deltar bara tycka till, kan de aktivt påverka eller till och med ta beslut?

Samverkan tar tid

Att genomföra en genomtänkt, förankrad samverkansprocess som utmynnar i gemensamma mål tar tid. Samordnare och/ eller konsulter kan bland annat hjälpa till med att leda möten, samordna arbetet, sammanställa material, skriva ansökningar, genomföra inventeringar och bistå med expertkunskaper. En kommunikationsplan eller samverkansplan kan utgöra en bra grund för ditt arbete om den används och uppdateras.

Transparenta processer är A och O

Öppenhet och tillit är grundläggande förutsättningar för att gemensamt hantera sammansatta och avancerade frågor. Transparens skapar tillit som i sin tur leder till att undvika missförstånd eller misstankar. Tillit är en viktig grundsten för att samverkan ska fungera väl. Genom att vara öppen med processen och hur resultaten har jobbats fram så skapas förtroende mellan olika individer och grupper. Transparens bidrar till att alla deltagare har insyn och kan följa processen. Det kan bidra till att minska misstänksamhet om dolda agendor! Att tänka på för att nå transparens:

• Var öppen redan inledningsvis med dina egna roller, exempelvis din bakgrund, egenintressen eller om du via din organisation eller via projektet behöver uppnå specifika mål eller följa vissa riktlinjer. Tänk på att vi alla oftast har flera olika roller!
• Dokumentera och redogör för processer och resultat.
• Distribuera sammanställningar av processer och resultat till alla deltagare.
• De olika verktygen som har sammanställts och utvecklats inom Water Co-Governance kan vara en bra hjälp att börja med.

God kommunikation och dialogbaserat arbetssätt

Vid samverkan kommunicerar olika grupper med varandra både internt och externt. Att tänka på för att gynna en god kommunikation:

• Fundera på storleken på samverkansmötet. Är det en fördel att bara träffa den berörda markägaren eller vill du samla många intressen och prata visioner?
• Välj en plats, tid och lokal som innebär att deltagarna kan delta.
• Lyssna aktivt och respektfullt på allas perspektiv.
• Överväg det som förmedlas respektfullt.
• Gör informationen förståelig för alla deltagare.
• Reflektera tillsammans både över lärdomar och arbetssätt i slutet av mötet eller efter annan form av aktivitet. Håll reflektionen saklig!
• Synliggör och skapa förståelse för de olika perspektiven genom att använda ovan nämnda punkter. Skilj på förståelse för varandras perspektiv och att vara överens!
• När man arbetar med en god kommunikation baserat på respektfullt lyssnande och övervägande av det som uttrycks pågår samtidigt en lärandeprocess. Man lär sig om varandras perspektiv, vattenfrågor, sin omgivning, dialogen som ett demokratiskt verktyg och mycket mer.
• De olika verktygen som har sammanställts och utvecklats inom Water Co-Governance kan vara en bra hjälp att börja med.

Anpassa till olika kunskapsnivåer

Många olika medverkande aktörer innebär ofta olika kunskaper och olika kunskapssnivåer. För att förbättra kunskapsbasen är det viktigt att:

• Integrera komplicerad fakta med praktiska och visuella delar.
• Sammanfatta aktiviteter och resultat för varje del i ett dokument med lite text och många bilder. Distribuera sammanfattningarna till alla.
• Sammanfattningarna bör även delas ut till nya deltagare för att introducera dem i verksamheten.

Att jobba visuellt hjälper alla att skapa en gemensam bild och en förståelse för vad man vill åstadkomma. Hur kommer det till exempel se ut i vattendraget när dammen är utriven? Det kan ibland vara nödvändigt att avsätta medel för en illustratör för att skapa en gemensam förståelse och målbild.

Samverkansprocesser är sköra

Personberoende samverkansprocesser är sköra. Samverkan kan gå helt förlorad eller försvagas när en eller flera personer i gruppen försvinner. För att skapa robusta samverkansprocesser är det viktigt att ha ett formaliserat arbete.

• Skapa en tydlig ansvarsfördelning.
• Skapa en långsiktighet i ansvaret genom att planera framåt. Har du en kollega som kan gå in om du är sjuk eller ska på föräldraledighet? Låt den personen vara aktiv tidigt i processen. Se till att det finns ersättare för den som avslutar sitt uppdrag.
• Bredda ansvaret även hos dem som deltar. Kan det finnas två representanter från samma organisation?
• Bygga en struktur för kunskaps- och informationsspridning mellan gruppen och organisationen man representerar.
• Arbeta kontinuerligt med att skapa öppenhet och tillit, se ovan. Förmågan att tillsammans hantera en uppgift har ett samband med hur djup gruppens relation är.

Avsätt tid för att planera möten!

Ett bra möte tar tid att planera. Visa respekt för de deltagandes tid genom ett välplanerat möte och att själv vara väl förberedd.

• Fundera över vad du och gruppen vill med mötet.
• Utarbeta tydliga mål, syften och visioner med samverkan/ mötet.
• Bedöm nivån på samverkan utifrån mål, syften och visioner. Vad kan man/ kan man inte samverka kring?
• Det är viktigt att känna sin målgrupp. Förbered dig! Läs på och ta reda på vad deras utgångspunkt är, vad de vill och vad de vill veta.
• Att vara väl förberedd är särskilt viktigt i inledande processer.
• De olika verktygen som har sammanställts och utvecklats inom Water Co-Governance kan vara en bra hjälp att börja med.

Olika personligheter är en tillgång

Tänk på att olika personligheter är en tillgång för att nå målen med samverkan:

• En variation av personligheter behövs ofta för att nå goda resultat i en samverkansprocess.
  a. Det finns exempelvis idésprutor och igångsättare, men de är nödvändigtvis inte duktiga på genomförandefasen. Det kan i stället vara andra förmågor som är duktiga genomförare och slutför arbetet.
  b. Ett annat vanligt exempel är de som är positiva till förändring och andra som är mer ifrågasättande till förändring. Båda personligheterna är viktiga för att få välfungerande resultat.
• En mötesteknik går ut på att ge en av deltagarna rollen som djävulens advokat. Rollen innebär att ifrågasätta frågor som kommer upp genom att betrakta dem från olika scenarier och olika perspektiv för att få mötet att respektfullt överväga olika förslag.
• Eldsjälar är viktiga för att starta upp processer och föra dem framåt
  a. De behöver hjälp med tid och andra personers stöd!
  b. Hjälp dem med tidsplanering och utrymme att förankra, så att de inte springer för fort och missar att förankra sitt arbete och sina initiativ i gruppen.
• Använd en bredd av personligheter och rätt personlighet till rätt sak!

Visa ett gott ledarskap

Att tänka på vid ledning av samverkansprocesser:

• Håll dig saklig och gå inte till personangrepp.
• Acceptera andras åsikter och perspektiv. Du behöver för den skulle inte hålla med.
• Att gå en kurs som lär ut samverkansmetoder och dialogbaserat arbetssätt kan vara ett stöd.
• Vi är alla olika. Hitta din personliga stil som passar ditt ledarskap och ditt sammanhang!
• Det tar tid att lära sig leda. Det är en livslång resa med kontinuerligt lärande.

Hur jobbar man jämställt och jämlikt i samverkansprocesser?

Ha alltid med dig tanken på jämställdhet och jämlikhet! Jämställdhet och jämlikhet är breda begrepp som innefattar att olika grupper i samhället som på olika sätt skiljer sig åt ges samma möjlighet att delta. Det har visat sig vara framgångsrikt med bredare deltagande i samverkansprocesser, men det är inte alltid så lätt att nå olika grupper. Det betyder att här behöver man tänka till för att lyckas. En bredare variation av deltagare ger en ökad kunskapsbredd, fler förmågor och fler perspektiv. Dessutom ger det tillträde till fler nätverk. Sammantaget bidrar allt detta till en bättre förståelse för helheten av vattnet i avrinningsområdet, att spänningarna mellan olika perspektiv kan minska och en större spridning av information om vatten. När du arbetar med samverkan så handlar det om att du talar mer inkluderande och tänker på att bredda deltagandet och få människor att känna sig inkluderade. Det gör du om du vänder dig till:

• Olika intressen, exempelvis olika föreningar, företag, markägare, myndigheter.
• Både män och kvinnor (och andra genus). Exempelvis riktar du dig till båda markägarna i din inbjudan, och använder partner i stället för att utgå från att alla är heterosexuella (och använda make/maka, man/fru eller pojkvän/flickvän).
• En variation av åldrar.
• En variation av samhällsklasser.
• En variation av etnicitet.
• En variation av religioner och andra livsåskådningar.
• Personer som kan synliggöra båda aspekterna stad och land.

Samverkan är inte alltid så enkel

Hur kan du hantera en konfliktfylld fråga? Vad gör du när folk beter sig illa?

• Håll dig saklig!
• Håll kommunikationen transparant, se ovan.
• Är någon otrevlig mot dig gå ej till attack! Återigen, håll dig saklig!
• Vid väldigt svåra processer är det viktigt att komma överens om uppförandekoder och sätta riktlinjer för arbetet.
• Avsätt tid för att lyssna och skapa en förståelse för eventuella negativa relationshistorier (kan ha skett flera generationer tillbaka)! Kan vara bra att bekräfta historierna och förklara hur samhället styrdes då, men att det ser annorlunda ut idag. Nu inkluderar man allmänheten och intressenter i en dialog.
• Ta hjälp av en neutral professionell moderator ifall det är för svårt!

Vad gör du när du känner att du inte blir respekterad och tagen på allvar eller till och med känner dig förtryckt? Det kan ske både subtilt och tydligt, både medvetet och omedvetet. Att underminera och förtrycka andra människor och själv nå vinning medvetet eller omedvetet sker med hjälp av härskartekniker.

• Lär dig mer om härskarteknikerna och hur du kan bemöta dem!
• Att använda härskartekniker på samverkansmöten hindrar en god samverkansprocess. Läs gärna vidare om härskartekniker och fundera på om du själv använder några av dessa. Vet du med dig att du exempelvis använder dig av epitet som ”lilla gumman” eller pratar i mun på andra när de har ordet kan du fundera över om det uppskattas av den andra parten. Även om det inte är illa ment kan det vara bra om du undviker den här sortens beteende.

Tillit mellan deltagarna i en grupp och till en process kan ta lång tid att etablera, men kan gå snabbt att rasera. Det betyder att det är viktigt att underhålla samverkansprocessen kontinuerligt och hela tiden arbeta dialogbaserat och transparent. Ta hjälp av verktygen, som stöder ett demokratiskt förhållningssätt, och avsätt en person som kan verktygen för att leda möten.

För dig som vill lära dig mer

Det finns massor av kurser och litteratur. Vi rekommenderar dig att gå kurser och utbyta erfarenheter med andra som arbetar med samverkan. Det finns många olika inriktningar och arbetssätt. Att arbeta med samverkan innebär ett kontinuerligt lärande och utveckling för dig som person. Hitta ett arbetssätt som passar dig och din personlighet! Här har vi samlat några ingångar som du kan börja med.

Erfarenheter från Interreg projektet Water Co-Governance

Att arbeta med olika verktyg och kombinera olika verktyg i arbetsprocessen har visat sig bidra positivt till arbetet och kommunikationen. I projektet Water Co-Governance har deltagarna upplevt att det dialogbaserade arbetssättet med verktyg som hjälpmedel har bidragit till:

• Stöd i samverkansprocessen.
• Ökad förståelse och kunskap om varandras och sitt eget perspektiv.
• Ökad kunskap om det omgivande landskapet (natur- och kulturlandskapet) och dess processer.

Du kan läsa mer om resultaten i rapporterna från projektet Water Co-Governance och verktyg för lokal samverkan om vatten, som kan stödja processen.

Gillade du verktygen i Water Co-Governance?

Här finns en engelsk sida med en stor variation av verktyg som du kan använda och inspireras av i ditt fortsatta arbete: Hyper island toolbox

För dig som arbetar med vattenåtgärder i jordbrukslandskapet

Greppa Näringen har givit ut en skrift med goda råd, verktyg och inspiration för arbetet med vattendragsgrupper. Skriften kan även vara till hjälp för andra grupper: Att starta upp och jobba med vattendragsgrupper – en metodbeskrivning.

Här presenteras erfarenheter från lyckade samverkansprocesser inom lantbrukets arbete med reglerade miljöåtgärder. Använd gärna resultat och slutsatser som checklistor för att främja en god process och öka åtgärdsarbetet: Ljung och Norström Källström, 2013, Miljöåtgärder i samverkan. Strategier för att inspirera till miljöåtgärder i jordbruket.

Är du mer nyfiken på framgångsrika projekt i den gröna näringen kan du läsa vidare i Landsbygdsnätverkets skrift om Framgångsfaktorer i samverkansprojekt. En sammanställning av nio projekt och dess framgångsfaktorer i samverkan.

För dig som arbetar med kommunal vattenplanering

För den som arbetar med strategisk kommunal vattenplanering rekommenderas hemsidan Strategisk kommunal vattenplanering där det bland annat finns aktuella webbinarium och kurser i ämnet och en arbetsmodell för vattenplanering.. Deras Handbok för strategisk kommunal vattenplanering och bilagorna, som även finns som en förkortad utgåva, ger dig tips om vad som är viktigt att tänka på under arbetet.

Naturvårdsverkets vägledningen är avsedd att stödja länssamordnare som arbetar med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, men kan även vara ett stöd för arbetet med förvaltning av vatten på kommunal nivå. Här ges en introduktion om behovet av att inkludera intressenter och allmänheten i arbetet med miljöfrågor och vad man behöver tänka på. Handledningen ger förslag på verktyg och modeller för samverkansarbetet och tips om inspirationskällor.

Vägledning om dialog och samverkan i arbetet med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.

Här ges ett exempel på hur man kan gå till väga i en samverkansprocess olika faser baserat på erfarenheter från ett verkligt fall:

Stockholms miljöförvaltning. (2005) Handledning för lokal samverkan kring vatten.

Övergripande om samverkan inom vattenförvaltningen

Handboken riktar sig i första hand till vattenmyndigheterna och till länsstyrelserna, men samverkan kan också ske genom det arbete som sker till exempel via kommunernas och vattenvårdsförbundens försorg. Naturvårdsverket (2006): Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd: Handbok för tillämpningen av 2 kap. 4 §, Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Den här sammanställningen är tänkt att vara ett stöd i implementeringen av vattendirektivet och fokuserar på allmänhetens deltagande och socialt lärande. Den hjälper dig i att starta upp, driva och förbättra deltagandeprocesser. Du finner bland annat grundläggande principer och strategier för deltagande samt processdesign och verktyg.

Ridder, Mostert och Wolters kärnred, 2005. Learning together to manage together: Improving participation in water management.

Rapporten handlar om deltagande i vattenförvaltning. Den presenterar olika arbetssätt och metoder för att arbeta med lokalt deltagande eller samverkan.

Prutzer och Soneryd (2016): Samverkan och deltagande i vattenråd och vattenförvaltning.