M 5622-13 Mark- och miljööverdomstolen

Slutsats

För att en anmälan ska kunna godtas måste det vara visat att anläggningen uppfyller relevanta miljö- och hälsoskyddskrav.

Inrättandet av avloppsanordningen förbjöds.

Sammanfattning

En tillsynsmyndighet förbjöd inrättande av ett gråvattenfilter avsedd för ett fritidshus med mulltoa. Produkten bygger på att vattnet renas i 360 liter torv som byts ut tre gånger per år alternativt efter 100 dagar.

Ur Mark- och miljööverdomstolens dom:

”Bedömningen av för vilket flöde anläggningen ska vara dimensionerad för bör ske med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vad Naturvårdsverket anfört i NFS 2006:7 om fem personekvivalenter och permanentboende kan vara en utgångspunkt, men hänsyn bör även tas till omständigheter som t.ex. vattenförbrukning, hur mycket fastigheten används, vad som ansluts till anläggningen och användande av vattensnål teknik. Av utredningen i målet framgår att anläggningen har en dimensionering som ligger nära den som Naturvårdsverket rekommenderar i sina allmänna råd. Eftersom det i detta fall är fråga om BDT-vatten från ett enklare fritidsboende kan anläggningens dimensionering godtas.

Av handlingarna framgår vidare att anläggningen kräver ett visst underhåll. Detta tycks i huvudsak inbegripa att filtret måste bytas efter 100 dagars användning. Även om anläggningen sålunda förutsätter ett visst tekniskt kunnande hos ägaren och god skötsel, kan den ändå anses tillräckligt robust. Den omständigheten att anläggningen kan kräva något mer tillsyn från tillsynsmyndigheten än t.ex. en markbädd är inte i sig ett skäl att förbjuda anläggningen.

I likhet med mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att reduktionskraven inte behöver ställas lika högt när det är fråga om enbart BDT-vatten som vid osorterat avlopp. Detta stämmer också överens med vad som anges i NFS 2006:7. Av de provtagningsresultat som finns i målet framgår dock att halten utgående fosfor vid ett par tillfällen varit högre än halten ingående fosfor. Någon förklaring till resultaten har inte lämnats. Inte heller finns någon förklaring till varför det för vissa mätperioder saknas uppgifter om fosfor. Vidare har mätosäkerheten när det gäller provtagningsresultatet för reduktion av syreförbrukande ämnen satts så högt som 30 procent och det saknas tester som visar anläggningens funktion ur smittskyddssynpunkt.

Havs- och vattenmyndigheten har i sitt remissvar till mark- och miljödomstolen anfört att den föreslagna avloppsanläggningen uppfyller de miljökrav som man kan ställa på en BDT-vattenbehandling för fritidsboende, men att fler testresultat vore önskvärt när det gäller smittskydd. Myndigheten har även anfört att tekniken verkar uppfylla de reduktionskrav som man bör ställa på BDT-vatten med avseende på organiskt innehåll, men att fler undersökningar och längre testperiod bör utförs av leverantören.

Vid en samlad bedömning och med utgångspunkt i den försiktighetsprincip som ska tillämpas enligt 2 kap. 3 § andra stycket miljöbalken, finner Mark- och miljööverdomstolen att befintlig utredning inte visar att anläggningen uppfyller de miljö- och hälsoskyddskrav som bör ställas på en avloppsanläggning för BDT-vatten. Överklagandet bör därmed bifallas och nämndens beslut fastställas.”