Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Små avlopp

Nyhetsbrev för små avlopp december 2019

Denna månad berättar vi om fortsatta träffar om den nya vägledningen för prövning av små avlopp på länsstyrelserna och på HaV och om nya intressanta rapporter.

Träffar för att sprida vägledningen för prövning

I början på nästa år anordnas två länsstyrelseträffar för kommunala inspektörer ordnas med fokus på den nya vägledningen för prövning av små avloppsanläggningar.

Tillfällen:

  • Västra Götalands och Hallands länsstyrelser är i Göteborg den 23 januari.
  • Stockholms länsstyrelse ordnar sin träff den 3 februari.

På dessa träffar finns det, i mån av plats, möjlighet för inspektörer från övriga landet att delta. Anmälan sker via respektive länsstyrelses hemsida.

Seminariedag om små avlopp för bransch och andra intresserade

Den 5 mars ordnar HaV en seminariedag hos oss i Göteborg. Målgruppen är framförallt branschorganisationer för entreprenörer och tillverkare som arbetar yrkesmässigt med små avlopp, men även andra som är intresserade av frågan är välkomna. Under dagen kommer vi att berätta om den nya vägledningen för prövning av små avlopp och vad den kan komma att innebära för branschen. Vi tar också upp frågor som retention och belastningsberäkningar. Inbjudan med möjlighet till anmälan kommer i nästa nyhetsbrev.

Nya rapporter på hemsidan

Kvalitetssäkring av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar i ny rapport från RISE

Traditionellt sett används naturgrus som filtermaterial i markbäddar för avloppsvattenrening. Naturgrus är dock en begränsad resurs med stor betydelse för samhällets dricksvattenförsörjning. Bergkrossmaterial kan vara ett ersättningsmaterial till naturgrus. Då krävs att kunskapen om krossprodukternas vattengenomsläpplighetsegenskaper förbättras, att det finns kostnadseffektiva metoder för att ta fram material med lämpliga egenskaper och att kvalitetssäkring av bergkrossprodukter möjliggörs.

I informationsbladet ”Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar” (2016) finns rekommendationer för vilka krav som ska ställas på bergkross. Det finns behov av att se över rekommendationerna, till exempel gränsvärden för kornstorleksfördelning och rekommendationer kring tvättning.

Ett mål med projektet har varit att undersöka hur den hydrauliska konduktiviteten i bergkrossprodukter varierar beroende på kornstorleksfördelning och packningsgrad. Ett andra mål var att undersöka vilka insatser för att kvalitetssäkra material som anses rimliga för bergmaterialindustrin och anläggande entreprenörer. Ett tredje mål har varit att bidra med underlag för uppdatering av kornstorleksgränser för bergkrossmaterial och naturgrus.

Projektet föreslår uppdaterade rekommendationer som bygger på att bergkrossmaterial kan anses vara godkända som filtermaterial om de ligger inom de nya kornstorleksgränser som presenteras eller om de ligger inom vissa gränser för LTAR (långsiktig vattengenomsläpplighet vid belastning med avloppsvatten). Fortsatta studier behövs kring metodik för mätning av hydraulisk konduktivitet och koppling till LTAR. Projektet föreslår också att direkta krav på tvättning av bergkrossmaterial tas bort så länge materialet uppfyller rekommendationerna på kornstorlekgränser eller LTAR.

Slambildning och mikrobiell sammansättning av biofilm i infiltrationsanläggningar

Denna rapport sammanfattar resultaten från projektet ”Mikroflora i markbaserade reningsanläggningar” som genomfördes vid Luleå tekniska universitet (LTU) i samarbete med Kungsbacka kommun och Chalmers 2017- 2018.

Markbaserade reningstekniker utgör den största andelen av de små avloppssystemen i Sverige. I nyligen genomförda projekt har man konstaterats en förekomst av slamliknande material i markbaserade anläggningar. Målet med denna studie var att undersöka möjliga orsaker för slambildning genom att inspektera sex infiltrationsanläggningar i Kungsbacka kommun.

Man observerade förekomsten av slam i anläggningarnas olika delar under en period, undersökte sammansättningen av ingående vatten genom provtagning, uppskattade anläggningarnas ventilation och undersökte den mikrobiella sammansättningen av slam och biofilm med hjälp av DNA sekvensering. Generellt fanns inget tydligt samband mellan de uppmätta halterna av suspenderat material i det ingående vattnet (efter slamavskiljaren) och slamförekomsten i fördelningsbrunnen, luftningsrör eller spridarledningar.

Endast en av anläggningarna visade sig ha problem med igensättning. Vid denna anläggning var koncentrationen suspenderat material, järn, fett och BOD låga. Sammansättningen av mikrofloran skiljde sig inte åt mellan de undersökta infiltrationsbäddarna, i alla proverna var förekomsten av bakterieklasserna Betaproteobacteria, Gammaproteobacteria, Alphaproteobacteria, Sphingobacterii, Actinobacteria och Deltaproteobacteria dominerande.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Små avlopp