Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Små avlopp

Nyhetsbrev små avlopp september 2018

I september månads nyhetsbrev kan du bland annat läsa om nya utbildningar, projekt, rapporter och vårt svar på en debattartikel om små avlopp i Svenska Dagbladet.

SGU erbjuder kurs om små avloppsanläggningar

Under kursen ”Låna en geolog: Enskilda avlopp och geologiska förutsättningar” kommer SGU att förmedla kunskap om de geologiska förutsättningarna vid små avloppsanläggningar, framför allt jordarter och grundvatten samt hur man kan hitta och använda SGUs data.

Kursen hålls den 13 november och vänder sig främst till dig som arbetar som handläggare på kommunala förvaltningar och bolag. Kursen är avgiftsfri, maxantalet är begränsat till 40 personer och här kan du läsa mer och anmäla dig.

VA-guiden ordnar utbildning om funktionskontroll av små avlopp och höstmöte, 16-17 oktober i Norrköping

VA-guiden och Avloppsguidens användarförening tar nu surrogatparameterprojektet vidare och arrangerar utbildning om funktionskontroll och höstmöte i användarföreningen, 16-17 oktober i Norrköping.

Läs mer och anmäl dig här. Programmet sträcker sig över två halvdagar.

Smartare miljöinformation - små avloppsanläggningar

Små avlopp är först ut som ett delprojekt i programmet Digitalt först och Smartare miljöinformation. I dagsläget finns en problematik i att processerna för och hantering av information för små avlopps­anläggningar i kommunerna inte är enhetliga. Om vi tillsammans kan hitta ett mer effektivt arbetssätt och en gemensam hantering av informationen kring avloppsanläggningar skulle tiden för administration minska. Mer tid skulle kunna läggas på tillsyn och åtgärder av avloppsanläggningar runt om i Sverige.

HaV med Markus Edström som uppdragsledare, Åsa Gunnarsson som sakexpert samt Cecilia Ahlmark som kravanalytiker kommer tillsammans att driva projektet Små avlopp. Projektgruppen består av en arbetsgrupp med ett tiotal kommuner från olika delar av landet och en referensgrupp. Projektet sträcker sig fram till december och har som mål att tillsammans med arbetsgruppen arbeta fram en nationell systematik för informationshanteringen och processerna inom Små avlopp.

På sidan Dokumentation från seminarier och temadagar hittar du inspelningar och presentationer från möten om Smartare miljöinformation - små avlopp.

Ny kollega på HaV

Vi är glada att kunna meddela att Bodil Forsberg från och med den 1 oktober är anställd på HaV för att arbeta med tillsynsvägledning inom området små avloppsanläggningar men även med övergödning generellt. Bodil har varit anställd som konsult på deltid sedan 2014 och bland annat varit med och tagit fram vägledningen för tillsyn och den vägledning för prövning som vi arbetar på för närvarande. Senast kommer Bodil från Kungsbacka kommun där hon jobbat med bland annat små avlopp och andra vattenfrågor sedan 2002.

Svar på debattartikel i Svenska Dagbladet

I somras publicerades en debattartikel om att små avloppsanläggningar kan underkännas på felaktiga grunder i SvD. HaV:s bemötande publicerades den 31 augusti.

Svar till debattinlägg ”Små avlopp kan felaktigt underkännas” (SvD 28 juni 2018). I inlägget finns felaktiga påståenden som HaV vill bemöta

Av debattinlägget kan man få intrycket att det är onödigt att alls rena avloppsvatten från hushåll på landsbygden. Detta stämmer inte då utsläpp av orenat avloppsvatten kan medföra flera risker. Det riskerar att leda till smittspridning som kan vara farlig för människor och djur, orenat avloppsvatten kan också bidra till övergödning.

Bakgrund

I dag saknar en tredjedel av Sveriges små avloppsanläggningar med vattentoalett rening efter slamavskiljaren. Trots att efterföljande rening är ett krav som funnits i svensk lagstiftning sedan 1969. Detta innebär att avloppsvattnet från ca 240 000 fastigheter går orenat ut i diken, vattendrag eller sjöar. Därtill finns det avloppsanläggningar som har allvarliga brister och inte längre fungerar. Vid tillsyn är det olagliga eller bristfälliga avloppsanläggningar som får krav på åtgärder.

SMED:s rapport

I sitt debattinlägg hänvisar Roland Ekstrand till SMED:s rapport om utsläpp från små avloppsanläggningar. Här har han missuppfattat syftet. Syftet med undersökningen är främst att ta fram belastningsdata från små avloppsanläggningar. Uppgifterna ska användas som underlag för rapportering av Sveriges totala belastning av fosfor och kväve till Östersjön som Sverige behöver göra enligt internationella åtaganden.

Roland Ekstrand skriver att man genom att ta vattenprover istället för beräkningar skulle kunna få bättre kunskap om de små avloppens miljöpåverkan. Att genom provtagning ta reda på hur mycket fosfor en markbaserad avloppsanläggning med ojämn belastning och oklar utsläppspunkt släpper ut är mycket svårt. Belastningsberäkningarna som SMED utvecklat för fosfor och kväve från små avloppsanläggningar baseras på hur mycket avloppsanläggningen används (persondagar per år) i kombination med den reningsteknik som finns installerad. Uppgifterna om användning kommer från fastighetstaxeringen för permanentboende och utifrån en brukarenkät för fritidshus. Reningen som sker i anläggningen bestäms av reningsteknik som är installerad. Uppgifterna om vilken reningsteknik som används kommer ifrån kommunerna.

Eftersom beräkningarna är förenade med osäkerheter är det viktigt att tydligt förklara detta vilket SMED också gör i rapporten. Markretentionen, det vill säga det upptag som kan ske genom växtupptag, fastläggning med mera under transport till närmaste ytvatten är exempelvis inte inräknad. Markretentionen kan vara betydande om förutsättningarna finns och anläggningen är lokaliserad på en lämplig plats. Under sämre förhållanden och om utsläppet sker direkt till ett ytvatten är markretentionen låg. Kunskapen om markretention är helt enkelt inte tillräcklig för att man ska kunna beräkna hur mycket fosfor som avskiljs i marken.

Roland Ekstrand skriver att ”varje avloppsanläggning borde bedömas utifrån sina förutsättningar och inte schablonmässigt underkännas”. Vid miljömyndigheternas tillsyn och prövning av avloppsanläggningarna är det precis så man gör. Frågan om hur mycket avloppsvattnet behöver renas beror på var anläggningen finns. Om omgivningen är känslig och påverkas av många små avloppsanläggningar ställs högre krav. Om en anläggning finns på långt avstånd från brunnar, badplatser eller vattendrag ställs lägre krav. En bedömning av vilken rening som är rimlig görs för varje anläggning. Om avloppsanläggningen inte riskerar att bidra till övergödning krävs inte särskild rening av fosfor enligt dagens regler (HVMFS 2016:17). Däremot behövs en grundläggande rening för att minska utsläpp av smittämnen och organiskt material (som kan leda till syrebrist i vattendrag). På köpet får man då en viss rening av fosfor, kemikalier och läkemedelsrester.

Hälsoskyddet avloppsanläggningens viktigaste funktion

Slutligen så har inte avloppsanläggningar bara till uppgift att rena fosfor. Hälsoskyddet är avloppsanläggningens viktigaste funktion. Det finns fortfarande många anläggningar som släpper ut orenat avloppsvatten som riskerar att påverka dricksvatten till både människor och djur.

Uppdaterade siffror om små avloppsanläggningar från SMED

Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED i uppdrag att genomföra en undersökning om situationen beträffande små avloppsanläggningar i Sverige. Uppgifter för små avlopp har inhämtats och sammanställts genom en riksomfattande webbenkät till Sveriges samtliga kommuner.

För att beräkna belastningen från små avlopp behövs uppgifter om antal fastigheter med små avloppsanläggningar (upp till 200 pe) och deras reningsteknik, vilken samlats in via en webbenkät till Sveriges kommuner. Denna enkät skickades först ut år 2015 och då nåddes en svarsfrekvens motsvarande 84 %. Inför kommande HELCOM-rapportering (PLC7) har SMED under hösten 2017 genomfört en kompletterande enkätstudie till de som inte svarade på teknikenkäten 2015. Efter telefonuppföljning med kommunhandläggare uppnåddes en total svarsfrekvens på 93 % (21 av 290 kommuner har inte svarat).

Även om många kommuner anger att de har dålig kunskap om typ av teknik och antalet små avlopp är det SMEDs uppfattning att kunskapen stadigt förbättras i kommunerna. Det totala antalet fastigheter med små WC-avlopp (avloppsanläggningar med vattentoalett ansluten) som kommuner rapporterat i svarsenkäten är 665 968 st, vilket ligger nära det antal på 697 207 st som SCB tagit fram ur fastighetstaxeringen för 2017. SCB beräknar att antalet folkbokförda i fastigheter med små avlopp samma år uppgick till 1 201 935 personer.

Belastningsberäkningar genomförda i projektet, baserade på enkätuppgifter, fastighetsstatistik och reningsschabloner visar att de små avloppen årligen släpper ut 303 ton fosfor och 3133 ton kväve.

Det är viktigt att poängtera att de beräknade utsläppen (bruttobelastningen) avser vad som kommer ut från anläggningarna till övre grundvattenytan eller till närmaste dike/rör. Eventuell naturlig avskiljning (markretention), genom växtupptag, fastläggning mm under transport till närmaste ytvatten ingår inte i beräkningarna, då den inte kunnat kvantifieras. Forskarna är dock ense om att det är i den omättade zonen den största retentionen sker. Från närmaste ytvatten till havet beräknar SMED retentionen i sjöar och vattendrag varför mängden närsalter som når havet (nettobelastningen) är lägre än de här redovisade utsläppen.

Hela rapporten kan du läsa här.

Ny rapport - Surrogatparametrar - en kostnadseffektiv metod att följa upp små avloppsanläggningars funktion

Projektet har genomförts som ett samarbete mellan nio kommuner och ett kommunalförbund och syftet har varit att testa en i Norge utvecklad metod för funktionskontroll av minireningsverk, genom att använda surrogatparametrar. Denna metod kan ge miljömyndigheten ett snabbt och kostnadseffektivt svar om en avloppsanläggning är i behov av ytterligare undersökning och funktionskontroll. Metoden kan användas i tillsyn och även utgöra en del i verksamhetsutövarnas egenkontroll.

Projektet har resulterat i att:

  • Flera kommuner har initierat tillsyn på den här typen av anläggningar.
  • Deltagande miljökontor har höjt sin kunskap om reningsprocesser i minireningsverk, provtagningsmetodik samt tolkning av mätdata från provtagning på små avloppsanläggningar.
  • Miljökontoren har initierat och fördjupat sin dialog och sitt samarbete med utvalda teknikleverantörer.
  • Metoden att använda surrogatparametrar har visat sig vara en fungerande metod men fler mätdata behöver sammanställas och vägledning för tolkning av mätningar i fält behöver utvecklas.

Hela rapporten läser du här.

Avhandling om filter för mikroföreningar i små avloppsanläggningar

Nu finns en färsk avhandling från KTH skriven av Wen Zhang på Vatten och miljöteknik att läsa. Avhandlingens titel är “An add-on filter technique to improve micropollutant removal and water quality in on-site sewage treatment facilities”.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Små avlopp

Publicerad: 2018-09-20

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen