Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Tillstånd Vattenverksamhet

Prövning av vattenverksamheter

För prövning av vattenverksamheter finns det vissa specialbestämmelser.

Nedan redogör vi för några av dessa specialbestämmelser.

Samhällsnyttan av vattenverksamhet

I 11 kap 6 § miljöbalken anges att en vattenverksamhet endast får
bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger
kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Syftet med
paragrafen är att hindra en vattenverksamhet eller tillkomsten av en
vattenanläggning som inte är samhällsekonomiskt motiverad. Det är den
som ansöker om att få bedriva en vattenverksamhet som ska redovisa
underlag för en samhällsekonomisk bedömning.

Domar
Domar och beslutDatumInnehåll

Mark- och miljööverdomstolen M5795-11

2012-05-30

Julared samhällsekonomisk nytta av ett vattenkraftverk

Högsta domstolen T3123-05

2008-01-04

Minikraftverk i Ljungaån, Västra Götalands län

Rådighet att förfoga över ett vattenområde

Kravet på rådighet innebär att den som vill utföra en vattenverksamhet måste förfoga över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. I 2 kap lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet finns bestämmelserna om rådighet.

Rådighet är en processförutsättning när man söker tillstånd till vattenverksamhet. I ett anmälningsärende kan dock inte frågan om rådighet prövas. Det är varje verksamhetsutövares ansvar att se till att ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Vanligtvis innebär rådighet att man antingen äger det område som ansökan avser eller har en till tiden obegränsad servitutsrätt eller tomträtt. Även en tidsbegränsad rådighet, exempelvis genom avtal, kan vara tillräcklig i vissa fall om tillståndet enligt miljöbalken också tidsbegränsas.

Domar
Domar och beslutDatumInnehåll

Miljööverdomstolen M5527-05

2005-09-16

Rådighet för att ansöka om tillstånd

Tillståndsansökan i efterhand

I vissa situationer, se 11 kap 16 § miljöbalken, kan tillstånd sökas i efterhand. Av 21 kap 1 § första stycket punkt 3 miljöbalken framgår att godkännande av arbeten och åtgärder som avses i paragrafen ska handläggas som ansökningsmål vid miljödomstol. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan. 

Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva de indirekta och direkta effekter som åtgärden medfört med utgångspunkt från förhållandena innan åtgärden vidtogs.

I paragrafens första stycke sägs att tillståndspliktiga ändrings- eller lagningsarbeten får utföras om det till följd av en skada eller för att förebygga en skada fordras att de genomförs omedelbart. Det är svårt att på förhand beskriva vilka skador som kan uppkomma och om de tillkommande ändrings- eller lagningsarbetena är tillståndspliktiga. Typiska exempel kan vara höjning av en dammbyggnad och förstärkningsåtgärder.

Enligt paragrafens andra stycke får i vissa nödsituationer vatten innehållas eller tappas i strid mot tillståndet. Ändring i vattenhushållningen är en vattenverksamhet, och en sådan åtgärd får normalt inte företas utan tillstånd. Bestämmelsen ska tolkas restriktivt. Ett verkligt nödläge ska ha uppstått för att undantagen ska vara tillämpliga. Även om nödläget hade kunnat förutses eller driften varit oskicklig kan bestämmelsen användas.

Eftersom det direkt i 11 kap 16 § miljöbalken framgår att åtgärder som vidtagits är tillståndspliktiga kan tillståndsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. Havs- och vattenmyndigheten menar att formuleringen ”snarast möjligt” innebär att processen med tillståndsansökan eller anmälan bör inledas bara någon månad efter det att åtgärden vidtagits om omständigheterna inte föranleder något annat.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Tillstånd Vattenverksamhet

Publicerad: 2014-09-17
Uppdaterad: 2018-02-14

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen