Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljökvalitetsnormer

Fördelning av krav och förbättringar i en gemensam recipient

Miljökvalitetsnormerna är ett särskilt viktigt verktyg för att komma till rätta med situationer där många olika källor bidrar till en oacceptabel situation och där kraven måste fördelas mellan flera verksamheter.

En av grundtankarna med systemet med miljökvalitetsnormer är att vid en komplex påverkansbild hitta en lämplig fördelning av förbättringskrav för att normerna ska kunna följas. Ju färre verksamheter som påverkar möjligheterna att följa normerna, desto mindre komplicerat blir det att fördela kraven.

När en miljökvalitetsnorm inte följs eller riskerar att inte följas behövs ett helhetsperspektiv som inbegriper de åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Tanken är att vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska ge det här helhetsperspektivet.

Genom analyser kring påverkanskällor, krav på förbättringar och lämpliga styrmedel fördelas åtgärder mellan olika källor i syfte att uppnå och följa miljökvalitetsnormerna.

Det finns få rättsfall eller beslut med resonemang kring hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika källor. Även om tydlig fördelning av kraven inte finns i åtgärdsprogrammen, bygger tillämpningen i de enskilda tillsynsfallen på en fördelning av kraven mellan olika utsläppskällor.

Exempel – fördelning av krav

Mark och miljödomstolen i Växjös avgörande i mål nr M 369-00PDF gällande ansökan om utvidgat tillstånd för produktion av massa och papper. Tillstånd lämnades till utökad verksamhet men domstolen sköt upp avgörandet av vilka villkor som bör gälla för utsläpp till vatten av BOD7, suspenderat material, totalfosfor och totalkväve.

Det konstateras i avgörandet att det med hänsyn till recipientens känslighet inte var lämpligt att förlänga prövotiden och slutliga villkor skulle fastställas. Domstolen skärper villkoren för fosfor som föreslagits av bolaget och länsstyrelsen.

Att domstolen fastställde slutliga villkor och skärpte vissa villkor kan bero på att Länsstyrelsen i sitt yttrande till domstolen varit mycket tydlig med vilka problem som fanns i vattenförekomsten och vilka verksamheter som påverkade statusen och på vilket sett detta skett. Länsstyrelsen har också på visst sätt kunnat ange vilka begränsningar av verksamhetens utsläpp till vatten som måste ske om normen ska kunna följas.

Det här är till stor hjälp för domstolen som väljer att skärpa villkoren gällande utsläpp av fosfor utöver vad som kan accepteras av Länsstyrelsen och bolaget och även vad som går utöver bästa tillgängliga teknik.

Exempel på myndigheters tillsyn i en gemensam recipient

Flera kommuner har kommit igång med sitt vattenförvaltningsarbete genom att ställa krav på förbättring utifrån olika verksamheters bidrag av utsläpp till en gemensam recipient. De här rapporterna redovisar hur tillsynsmyndigheter kan arbeta inom en vattenförekomst eller del av en vattenförekomst med krav på åtgärder med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormerna:

  1. Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken
  2. Förbättrad recipientkontroll genom ökat deltagande – rapport om ett pilotprojekt i Ljungbyån
  3. Metodutveckling av åtgärder mot övergödning för att uppnå god ekologisk status.
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljökvalitetsnormer

Publicerad: 2016-05-19
Uppdaterad: 2017-11-01

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen