Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Dumpning Miljöbalken Muddring Tillstånd

Innehåll i en dumpningsansökan för muddermassor

En ansökan om dispens från dumpningsförbudet ska innehålla en redogörelse för hur dumpningen kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Förslag till uppgifter i en ansökan

Vi har tagit fram en lista som innehåller förslag till uppgifter som kan ingå i en ansökan. För en närmare beskrivning av vad de olika delarna innebär läs mer i avsnittet om Ansökan i rapporten 2015:28 Handläggning av en dumpningsdispens - Vad ska man tänka på?

Massornas ursprung

  • Karta/sjökort över området som muddrats där mudderplatsen är markerad
  • Vikt avfall (ton torrvikt)
  • Beskrivning av mudderplatsen (småbåtshamn, farled, industrihamn etc.)
  • Orsaken till muddringen

Massornas status    

  • Sedimenttyp
  • Sedimentens kornstorlek
  • Organisk halt
  • Beskrivning av provtagningsmetod
  • Provdjup i sediment
  • Antal prov
  • Separata prov eller blandprov
  • Sedimentanalys

Dumpningsplatsen    

  • Beskrivning av dumpningsplatsen
  • Sjökort över dumpningsplatsen med dumpningsplatsens koordinater utmärkta i formatet WGS84
  • Motivering till varför dumpningsplatsen har valts
  • Bottentyp på dumpningsplatsen
  • Djup och strömningsförhållanden på dumpningsplatsen

Vid dumpning på ackumulationsbotten    

  • Sedimentanalys av ytsediment (0–1 cm)
  • Organisk halt
  • Torrvikt
  • Beskrivning av provtagningsmetod
  • Provdjup i sediment
  • Antal prov
  • Bottenfaunaundersökning

Utförande    

  • Planerad tidpunkt för dumpningen
  • Hur lång tid dumpningen kommer att ta
  • Metod för dumpning (bottentömmande pråm, från land etc.)

Miljökonsekvenser

  • Redovisning av miljökonsekvenserna till följd av dumpningen
  • Beskrivning av påverkan på miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningen samt havsförvaltningsförordningen
  • Utredning av andra alternativ än dumpning
  • Redovisning av alternativa dumpningsplatser
  • Påverkan på ev. riksintressen och/eller områden med områdesskydd

Kontrollprogram

  • Förslag till kontrollprogram (grumlingsmätningar, efterkontroller etc.)

Redovisa halterna av följande ämnen och föroreningar        

I de fall muddermassorna kommer ifrån farleder, hamnar, småbåtshamnar eller andra områden som anses kunna vara påverkade av föroreningar ska ansökan innehålla en analys av massornas föroreningsinnehåll.  

Analysen bör inkludera följande ämnen/substanser:

  • Organiska tennföreningar: tributyltenn (TBT) ska som regel alltid analyseras, men i normalfallet även nedbrytningsprodukterna dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT).
  • PAH 16, enskilda kongener redovisas som regel. Särskilt kongenerna antracen, fluoranten, naftalen, bens(a)pyren, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi) perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren behöver ingå. Redovisa även ƩPAH9.
  • Tungmetaller, i synnerhet koppar (Cu) och zink (Zn), men som regel även arsenik (As), kadmium (Cd), kobolt (Co), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), bly (Pb), och tenn (Sn).
  • PCB, (Dutch seven PCB mixture), kongenerna 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 180.
  • Irgarol (gäller småbåtshamnar på västkusten).
  • Vid muddring i områden som tänkbart påverkas av industriella verksamheter eller urbana områden kan det vara motiverat att även mäta till exempel dioxiner och dioxinlika PCBer, bromerade difenyletrar, alkylfenoler samt perfluorerade ämnen (inklusive PFOS).

Var finns föroreningarna?

Föroreningar finns oftast i de översta sedimentlagren (0—30 cm). En tumregel är att finkorniga sediment som leror innehåller mer miljögifter än grovkorniga sediment som sand. Föroreningshalten i sedimenten beror också på sedimentens organiska halt. Många föroreningar binder till organiska partiklar. Därför har ett sediment med en hög organisk halt ofta en högre halt av föroreningar bundet till sig.

Vilka föroreningar kan man förvänta sig?

Vilka föroreningar du bör analysera sedimenten på beror på vilken verksamhet (industriell eller annan) som har bedrivits eller bedrivs i närområdet. Uppgifter om detta och vilka föroreningar man kan förvänta sig kan vanligen erhållas av länsstyrelsen eller kommunen.

Nedan ges några exempel:

  • I en hamn och marina kan man till exempel förvänta sig att hitta förhöjda halter av det mycket giftiga ämnet tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter. TBT har tidigare använts i båtbottenfärger men är numera förbjudet. Andra ämnen kan vara oljor och förbränningsrelaterade ämnen som PAH.
  • Utanför pappersbruk och sågverk kan dioxiner och kvicksilver (Hg) förekomma samt om tidigare klorblekning förekommit också andra klorföreningar. Föroreningarna är ofta kopplade till stor rikedom på träfibrer (så kallade fiberbankar).
  • Utanför impregneringsanläggningar kan arsenik (As) och klorfenoler förekomma.
  • Utanför garverier kan krom (Cr) och kvicksilver (Hg) förväntas.
  • Utanför reningsverk kan ett stort antal ämnen förväntas liksom i större hamnar med varvsindustri och andra verksamheter.

Å andra sidan behövs kanske inga provtagningar och analyser göras när man muddrar i mycket gamla orörda sediment som glaciala leror, morän och isälvsmaterial. En geolog kan göra sådana bedömningar.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Dumpning Miljöbalken Muddring Tillstånd

Publicerad: 2014-02-14
Uppdaterad: 2016-01-14

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen