Mosaic - ett verktyg till stöd för förvaltning av naturvärden i marina områden

Hitta på sidan

Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk.

Genom att studera naturvärden i ett landskapsperspektiv ger verktyget stöd i arbetet med att bedöma vilka områden som bör prioriteras för åtgärder, till exempel genom områdesskydd, fysisk planering eller restaurering. Avsikten är att skapa en enhetlig struktur som ger hög gemensam nytta för flera olika förvaltningsprocesser.

Syftet med Mosaic är att främja ett ekosystembaserat, adaptivt och praktiskt angreppsätt vid rumslig naturvård. Verktyget ger en struktur för att inkludera ny vetenskaplig kunskap, följa ekosystemets förändring över tid och ta hänsyn till ekosystemets rumsliga variation och komplexitet – från platsspecifika detaljer till ett landskapsperspektiv.

I verktyget länkas olika tillvägagångssätt och metoder samman. För att inte skapa parallella spår och ”uppfinna hjulet på nytt”, har en del av dessa tagits fram inom arbetet med Mosaic medan andra hänvisar till befintliga metoder. Med hjälp av grundläggande GIS ska det vara enkelt att använda Mosaic på kartor över miljön i sitt havsområde. Verktyget med tillhörande manual guidar användaren steg för steg samt ger tillgång till strukturerad information och bedömningar från ett femtiotal experter. Bedömningarna från experterna kommer att uppdateras minst en gång vart sjätte år.

Varför behövs Mosaic?

Det finns ett behov av att kunna identifiera vad som bör prioriteras och var detta bör ske inom flera olika förvaltningsprocesser som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs- och kustzonsplanering), fiskförvaltning och åtgärdsarbete kopplat till direktiv och konventioner (figur 1). För att skapa synergier i det samlade arbetet och främja en ekosystembaserad förvaltning krävs ett gemensamt underlag att utgå ifrån. En enhetlig kartläggning av den marina gröna infrastrukturen verkar för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats. En samlad bild av landskapet skapar förståelse mellan olika förvaltningsprocesser och åtgärder. Idag splittras bilden på ett stort antal förvaltningsområden, direktiv med mera, alla med skilda mål och administrativa avgränsningar.

illustration som visar Mosaics geografiska koppling till olika förvaltningsprocesser

Figur 1. Mosaic kan ge stöd till flera olika förvaltningsprocesser om var åtgärder bör prioriteras. (Klicka på bilden för större format.)

Exempel på frågor som Mosaic kan ge stöd åt att besvara, utifrån perspektivet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vad bör prioriteras inom rumslig förvaltning?

  • Vilka ekosystemkomponenter är lämpliga att avgränsa och kartera för olika former av rumslig förvaltning, till exempel hur avgränsas ekosystemkomponenter viktiga för fisk?
  • Vilka ekosystemkomponenter bör prioriteras för åtgärdsarbete inom havsmiljöförvaltningen?

Var bör förvaltning prioriteras?

  • Var bör en småbåtsamhamn placeras för att minimera skadan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
  • ­Vilka estuarier (en av naturtyperna inom Natura 2000 nätverket) bör prioriteras för skydd (figur 2)?

Hur identifierar vi vad och var vi bör prioritera förvaltning?

  • ­Hur tar vi hänsyn till ekosystemens komplexitet i tid och rum så vi lyckas med en ekosystembaserad förvaltning?
  • Hur följer vi förändringar över tid och för in ny vetenskaplig kunskap i förvaltningsarbetet på ett effektivt sätt?
figur 2. översiktlig naturvärdeskarta

Figur 2. Översiktlig naturvärdeskarta och estuarier. Kartan visar att det troligen finns högre naturvärden i det västra estuariet jämfört med det östra. (Klicka på bilden för större format.)

Hur fungerar Mosaic?

Mosaic är uppdelat i två delar (figur 3 och 4), en förberedande del som samordnas av Havs- och vattenmyndigheten och en genomförandedel som samordnas av respektive länsstyrelse eller annan utövare. I den förberedande delen har ett stort antal experter arbetat med att samla in och syntetisera bästa tillgängliga kunskap för att göra generella, ej platsspecifika, bedömningar. Dessa bedömningar kan därefter användas för landskapsanalyser och platsspecifika bedömningar i Mosaics genomförandedel. Med andra ord fokuserar bedömningarna i den förberedande delen på allmänna mönster och inte på rumslig variation. Det gör det enklare att vid de återkommande revideringarna följa generella förändringar över tid och inkludera ny kunskap.

Figur 3. Överblick över Mosaic och dess två delar

Figur 3. Överblick över Mosaic och dess två delar (klicka på bilden för större format).

Figur 4. Flödesschemat för Mosaic.

Figur 4. Flödesschemat för Mosaic (klicka på bilden för större format).

I Mosaics genomförandedel ska värdekärnor (platser med höga naturvärden) och värdetrakter identifieras. Värdetrakter är områden med höga naturvärden (ansamlingar av värdekärnor) i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk med fungerande spridningsbiologiska kopplingar. Med livskraftiga platser avses platser där ekosystemkomponenter (arter och livsmiljöer) är mindre utsatta för negativ mänsklig påverkan. Med ekologiskt representativa nätverk avses områden där majoriteten av miljöns arter och livsmiljöer finns representerade. Fokus i genomförandedelen är främst att identifiera ekosystemens rumsliga variation.

Det här är version 1 av verktyget Mosaic. Alla delar har ännu inte fått detaljerade riktlinjer men genom att publicera dem i sin nuvarande form kommer verktyget att utvecklas utifrån de erfarenheter som görs när det används praktiskt och när andra parallella processer (inom till exempel områdesskydd och havsplanering) är genomförda.

Listor över ekosystem­komponenter och deras koppling till naturvärden

Figur 5. Figuren visar de olika havsområdena Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet.

Figur 5. Figuren visar de olika havsområdena Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet.

Ett femtiotal experter har använt sin samlade kunskap för att, i enlighet med riktlinjerna i Mosaics förberedande del, definiera ekosystemkomponenter lämpliga för rumslig förvaltning samt koppla naturvärden till dessa per havsområde. Indelningen av ekosystemkomponenter samt till dem kopplade naturvärden sätter en struktur för flera av de övriga delarna i verktyget.

De stora skillnaderna mellan havsområdena Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Västerhavet, vad gäller ekosystem och arter, har fått oss att välja denna indelning för listorna (figur 5).

Syftet med listorna är att skapa en logisk struktur för arbete med marina naturvärden och förvaltningsbehov som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs- och kustzonsplanering), fiskförvaltning och åtgärdsarbete kopplat till direktiv och konventioner. Listorna innehåller även förslag på prioriteringar som kan användas inom den nationella marina karteringen. Strukturen är logisk, transparent och anpassningsbar för olika geografiska skalor och användningsområden.

Resultaten presenteras initialt i form av listor i Excel som ska vara direkt användbara för respektive havsområde, men också tänkta för en senare överföring till en webbapplikation.

Även om abiotiska ekosystemkomponenter är inkluderade i arbetet har fokus varit på biotiska ekosystemkomponenter. Detta eftersom det är främst de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och direkt eller indirekt är känsliga för mänskliga aktiviteter. Biotiska ekosystemkomponenter syftar i denna rapport till ekosystemkomponenter som är definierade och avgränsade efter levande organismer som till exempel populationer, arter, organismgrupper eller livsmiljöer. Exempel på biotiska ekosystemkomponenter är övervintringsområden för alfågel, uppehållsplatser för säl, lekområden för abborre, blåmusselbäddar, ålgräsängar och enstaka förekomster av kransalgen raggsträfse.

Abiotiska ekosystemkomponenter syftar i denna rapport till ekosystemkomponenter som är specificerade och avgränsande genom den fysikaliska miljön som till exempel djup, bottensubstrat, salthalt och strandflikighet. Exempel på abiotiska ekosystemkomponenter är djupa mjukbottnar, grunda hårdbottnar och utsjöbankar.

Utbildningsfilmer

En presentation av Mosaic

Videon är cirka 30 minuter. Talmanus går att läsa i det utfällbara blocket nedan.

Talmanus

Det här är en presentation av Mosaic som är ett verktyg för att ge stöd till ekosystembaserad rumslig förvaltning av marina naturvärden. Med rumslig förvaltning menar jag förvaltning av olika platser i ett landskapsperspektiv.

Här kan ni se presentationens innehåll och ungefär hur långt in i presentationen olika avsnitt kommer.

Genom att belysa den marina gröna infrastrukturen och identifiera områden med höga naturvärden i ekologiskt sammanhängande nätverk är syftet att:

Långsiktigt säkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Vidare är syftet med Mosaic att främja ett ekosystembaserat och praktiskt angreppsätt vid rumslig naturvård.

Det finns ett behov av att kunna prioritera områden för förvaltning inom flera olika förvaltningsprocesser

Avsikten med verktyget är att stärka och integrera befintliga förvaltningsprocesser som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs- och kustzonsplanering), restaurering och åtgärdsarbete samt annan typ av förvaltning där areella frågor ska behandlas (såsom fiskförvaltning och arbete med havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet).

Genom att ha ett gemensamt underlag som belyser den marina gröna infrastrukturen att utgå ifrån skapas synergier i det samlade arbetet så att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats.

Figuren här visar hur en karta framtagen efter riktlinjer i Mosaic kan se ut. Kartan ger en översiktlig bild över hur naturvärden fördelar sig i ett havsområde. Mörkare färg indikerar högre ansamlingar av olika naturvärden.

I figuren här visas också vilka delar av havsmiljön som omfattas av olika förvaltningsprocesser.

Dessa översiktliga naturvärdeskartor är en av flera pusselbitar i verktyget som kan stödja olika förvaltningsprocesser med att prioritera var förvaltning bör ske.

Jag ska prata lite kort om förutsättningarna för rumslig förvaltning till havs

Vi vet ofta inte hur miljön ser ut i havet. Undersökningar är ofta kostsamma. På enstaka platser kanske vi tar ett hugg eller gör en dyktransekt men stora områden förblir helt obesökta.

För att få rätt förvaltning och åtgärd på rätt plats behöver vi veta utbredning och förekomst av livsmiljöer och arter – vi behöver veta vad finns var – och var det inte finns. Vi behöver också veta hur mycket av olika ekosystemkomponenter som det finns och inte minst vilken funktion och betydelse som olika ekosystemkomponenter har. Vi vet sällan i detalj vad det är som begränsar en art. Är det tillgång på substrat eller tillgång på föda i ett visst livsstadium.

Brist på kartläggning av den marina miljön och kunskap om den är en utmaning för förvaltningen. Men det finns också mycket kunskap ..och det är viktig att vi samlar och använder den på bästa sätt.

Vidare är det mycket svårt att jämföra olika data. Till exempel påverkar val av inventeringsmetod, inventeringstid och storlek på provtagningsyta hur många taxa som är möjliga att upptäcka.

Mosaic ger bland annat vägledning för hur vi kan behandla information och göra så korrekta jämförelse mellan områden som möjligt utifrån dessa förutsättningar.

När verktyget utformades satte vi upp ett antal delmål. De följer ekosystemansatsens tolv principer (Malawiprinciperna) men så att de passar verktygets syfte och begränsningar.

Några delmål eftersträvar hänsyn till hela ekosystemet . Till exempel att ett stort spektrum av interaktioner och komponenter ska inkluderas inklusive naturens variation i tid och i rum. Vidare ska vetenskaplig kunskap samlas för bedömningar.

Andra delmål fokuserar på att verktyget ska vara adaptivt. Till exempel ska bedömningar ska vara relativt enkla att revidera för att kunna inkludera ny kunskap och för att kunna följa förändringar i miljön.

Ytterligare delmål fokuserar på att verktyget ska vara funktionellt. Till exempel med lite grundläggande GIS-kunskaper ska det vara relativt enkelt att använda verktyget. Vidare ska internationellt vedertagna kriterier användas och bedömningar ska vara enkla att jämföra så att korrekta prioriteringar är möjliga att göra.

För att försöka leva upp till de olika delmålen har verktyget delats upp i två delar – en förberedande del och en genomförandedelen – där den ena delen fokuserar mer på vissa delmål och den andra på andra.

I den förberedande delen görs generella bedömningar genom att strukturerat samla kunskap och bedömningar från vetenskapliga och andra experter vilket därefter kan användas för fortsatta analyser i genomförandedelen. Det är ett sätt att så effektivt som möjligt få in så vetenskaplig kunskap som möjligt i syntetiserad form i förvaltning.

I genomförande delen görs platsspecifika bedömningar genom fältundersökningar och landskapsanalyser. Här identifieras värdekärnor och värdetrakter, det vill säga områden med höga naturvärden i ekologiskt sammanhängande nätverk.

Verktyget länkar samman en rad olika pusselbitar som behövs för en helhetsbild av ekosystemet.

Några av pusselbitarna saknar dock detaljerade riktlinjer i dagsläget med det inget som hindrar användningen av verktyget och alla de andra delarna i det.

Den förberedande delen av Mosaic samordnas av Havs- och vattenmyndigheten medan genomförandedelen föreslås samordnas av respektive länsstyrelse eller annan användare av verktyget.

Information och bedömningar framtagna i den förberedande delen hängs upp på olika ekosystemkomponenter. Detta för att underlätta överföring av bedömningarna till genomförandedelen.

Med ekosystemkomponenter avser vi något som har definierats oberoende av var de är placerade. Till exempel syftar ekosystemkomponenten ”blåstångsbiotop över 25 % täckningsgrad” inte på en blåstångsbiotop i en specifik vik utan på alla blåstångsbiotoper i hela området som lever upp till kriteriet om 25% täckningsgrad. Eftersom verktyget ska användas vid rumslig förvaltning är det dock viktigt att ekosystemkomponenterna definieras och utformas så att det går att identifiera och avgränsa platser som de finns på. Bara ordet ”blåstång” är ingen bra ekosystemkomponent då vi vill veta om vi syftar till en enstaka förekomst av en blåstångsplanta eller om vi menar en blåstångsbiotop. En blåstångsbiotop för nämligen med sig andra naturvärden med sig än vad en enstaka blåstångsplanta gör. För arter som till större utsträckning rör på sig, till exempel torsk, är det inte lämpligt att använda ”torsk” som en ekosystemkomponent då det är svårt att avgränsa platser som den finns på. Mer passande som ekosystemkomponenter är ”lekområde för torsk” och ”område med hög frekvens av adult torsk”. Dessa två ekosystemkomponenter behöver också olika hänsyn och förvaltning.

Fokus i Mosaic har varit på biotiska ekosystemkomponenter (populationer, arter, organismgrupper och livsmiljöer) eftersom det är främst de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och är direkt eller indirekt känsliga för mänskliga aktiviteter. Vidare är det viktigt att vi ser till att olika biotiska ekosystemkomponenter är representerade i de ekologiskt sammanhängande nätverk som vi ska identifiera. Även om fokus inte har varit på abiotiskt avgränsade ekosystemkomponenter – finns de med i bedömningar som gjorts efter den förberedande delen. En abiotiskt avgränsning kan t.ex. vara bottensubstrat, djup och strandflikighet.

Bedömningarna i den förberedande delen gäller vilka naturvärden olika ekosystemkomponenter i allmänhet bidrar med till en plats, vilka mänskliga aktiviteter/påverkansfaktorer de är känsliga för ( så kallade känslighetsmatriser) och rekommendationer om ekologisk representativitet för de olika ekosystemkomponenterna. I version 1 av verktyget återstår arbete med att ta fram mer detaljerade riktlinjer och bedömningar för en känslighetsmatris.

Vid publiceringen av verktyget (version 1) publiceras också listor som arbetats fram av ett femtital vetenskapliga och regionala experter för olika organismgrupper enligt riktlinjerna i den förberedande delen.

Listorna består av avgränsade ekosystemkomponenter - lämpliga för rumslig förvaltning - samt de naturvärden de är som de i allmänhet för med sig till en plats. Dessa är framtagna för havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Listorna är sammanställda i ett Excel-dokument, som kan laddas ner från Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Indelningen av ekosystemkomponenter samt till dem kopplade naturvärden sätter en struktur för flera av de övriga delarna i verktyget. Detta tillvägagångssätt utmärker Mosaic och är den mest genomarbetade delen av verktyget.

Kriterierna fokuserar dels på ekologiska/biologiska värden– förenklat kan man säga kriterier som är viktigt för biologisk mångfald - och kriterier för ekosystemtjänster. Kriterina för biologisk mångfald bygger på de internationellt vedertagna kriterierna satta av FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) för att utse ekologiskt och biologiskt viktiga områden, så kallade EBSAs.

Eftersom verktyget syftar till rumslig förvaltning – görs inte bara en bedömning om hur viktig en komponent är utan också hur viktig varje förekomst med den är. Till exempel om tillgången på ekosystemkomponenten begränsar den funktion som den har för ekosystemet. För att ge ett exempel så är både blåmusselbäddar och lekområden för torsk två mycket viktiga ekosystemkomponenter för egentliga östersjön. Men då tillgången på platser med blåmusslor inte är lika begränsande som platser med lekområden för torsk är - värderas varje given plats med de två ekosystemkomponenterna olika.

Beskrivning av hur dessa bedömningar görs är omfattande och jag kommer inte gå närmare in på detta här. Vill ni läsa mer om kriterierna och riktlinjer för bedömningarna hänvisar vi till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:13.

Bedömningarna om vilka naturvärden som kan kopplas till olika ekosystemkomponenter noteras efter ett poängsystem för att - dels göra bedömningarna för de olika ekosystemkomponenterna lätta att jämföra - och dels för att de ska vara lätta att använda vid fortsatta analyser

Utöver att bedömningarna sätts som poäng finns det noggranna och strukturerade motiveringar för varje bedömning (det vill säga poäng) som sats. Dessa finns också i de så kallade ekosystemkomponentslistorna.

Jag ska också ge er en snabb geografisk överblick över hur poängen tas fram i den förberedande delen – vilket görs i två faser.

Jag har nämnt att experter har tagit fram listor för havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken.

I fas 1 bedömer en grupp experter vilka naturvärden som till exempel blåstångsbiotoper eller blåmusselbäddar i allmänhet bidrar med till platser per havsområde – här exemplifierat med eg. östersjön.

I fas 2 görs en bedömning om de naturvärden som till exempel blåstångsbiotoper i allmänhet för med sig till platser skiljer sig något åt i till exempel Blekinge län i förhållande till andra delar av aktuellt havsområde.

ekosystemkomponenter får poäng för olika kriterier vilka vägs samman.

Hur används då de här poängen i genomförandedelen? De används vid identifiering av värdekärnor, det vill säga platser med höga naturvärden.

I verktyget finns det tre olika sätt att identifiera värdekärnor. Genom översiktliga och yttäckande naturvärdeskartor, genom generell bedömning på punktdata eller genom platsspecifik bedömning och naturvärdesinventeringar.

För att göra översiktliga naturvärdeskartor används poägtabellen tillsammans med yttäckande förekomstkartor för olika ekosystemkomponenter. Hur poängen och kartorna vägs samman är av mycket stor vikt för att inte få kartor som ger starka missvisningar men detaljerna för detta kommer jag inte ta upp här utan det får ni antingen läsa i huvudrapporten för Mosiac eller i användarmanualen för Mosaic.

Här kan jag också säga att genom att använda sig av ett poängsystem är det relativt enkelt att revidera bedömningar efter förändringar över tid eller om ny kunskap erhålles. Om till exempel en livsmiljö värderas upp kraftigt vid en revidering är det relativt lätt att göra nya kartor som visar att områden som den befinner sig på måste prioriteras högre inom förvaltningen.

Det är dock inte lika lätt att ta fram nya yttäckandekartor över olika ekosystemkomponenter – MEN om det har gjorts är det relativt enkelt att ta in dessa och uppdatera den översiktliga naturvärdeskartan.

För att ta ut värdekärnor från dessa kartor tar men de de områden som fått högst ansamlade naturvärden och pekar ut dessa som värdekärnor.

Här vill jag bara visa hur en översiktlig naturvärdeskarta kan se ut inzoomat. Det som är inringat är två estuarier där det västra har bedömts ha högre naturvärden än det östra. Det beror bland annat på att i det västra estuariet finns det hög densitet av kärlväxtängar, blåstångsbiotoper samt att det ingår i ett viktigt område för övervintrande fågel.

Ofta har man dock inte yttäckande kartor över förekomst av olika ekosystemkomponenter utan endast information i provpunkter. (med punkter menar jag här all data som man inte har yttäckande för hela området i fråga. Det vill säga även i form av transekter eller mindre videofilmade ytor.

Här kan man använda tabellen och göra generella naturvärdesbedömningar på punktdata. Även här är det väldigt viktigt hur poängen vägssamman för att inte hamna fel och hänvisar till rapporterna om Moasic för beskrivning av hur detta görs.

De platser med höga naturvärden kan pekas ut som värdekärnor. Ett stort problem som finns med alla data som enbart baseras på punktdata är att vi helt saknar kunskap om vilka naturvärden som förekommer mellan själva provpunkterna –de streckade områdena i kartan här i mitten.

Nu har jag nämnt att det inom verktyget finns riktlinjer för hur värdekärnor pekas ut med hjälp av yttäckande underlag och via punktdata . Det tredje sättet som värdekärnor kan identifieras via är platsspecifika bedömningar som utgår från naturvärdesinventeringar. Detaljerade riktlinjer för detta är ännu inte satta för version 1 av Mosaic men kommer tas fram efter andra parallella processer och kommer bland annat hänvisa till befintliga metoder.

Även om endast grövre riktlinjer för det här steget finns för version 1 av Mosaic är det här ett mycket viktigt steg och bör inte hoppas över. Här ska individuella och mer platsspecifika detaljer fångas in och bedömas vilka inte kan bedömts i den förberedande delen.

Syftet är dock att utgå från de bedömningar som gjorts i den förberedande delen om vilka naturvärden som i allmänhet är kopplade till i olika ekosystemkomponenter . På detta sätt vet man vilka naturvärden som tillexempel en livsmiljö i allmänhet brukar bedömas ha – och hur prioriterat dessa värden är för rumslig förvaltning. Det minskar subjektiviteten i bedömningen även om det bara ska fungera som en utgångspunkt innan bedömningen justeras efter om livsmiljön på just den här platser har ovanligt fina kvaliteter eller inte. Till exempel om just det här lekområdet för gädda är ovanligt bra eller om just den här blåstångsbiotopen (med över 25 % tg) har ovanligt hög biologisk mångfald osv.

De olika tillvägagångssätten för att identifiera värdekärnor är till för att stödja och balansera varandra. Till exempel ger en ett landskapsperspektiv över vilka områden som utmärker sig och en annan tillhandahåller viktiga detaljkunskaper om specifika platser.

Nu har jag gett en liten inblick i hur värdekärnor identifieras. Vidare finns det andra delar i verktyget. Bland annat ska värdetrakter identifieras – områden med höga naturvärden i ekologiskt sammanhängande nätverk. Kriterierna för att identifiera värdetrakter bygger på kriterier som ofta används för att identifiera ecological coherent networks översatt här till ekologiskt sammanhängande nätverk. – kriterier som också satts av konventionen om biologisk mångfald (CBD).

För att inte skapa parallella spår och ”uppfinna hjulet på nytt”, är endast ramen lagd för vissa pusselbitar inom verktyget. För dessa pusselbitar har eller ska riktlinjerna hänvisa till befintliga metoder. För att fläta samman en helhet är syftet alltså att sammanfoga pusselbitar där hela metoden är framtagen inom arbetet med Mosaic med andra pusselbitar där verktyget hänvisar till bra metoder framtagna av andra i andra sammanhang.

Ett kriterium för att identifiera värdetrakter och ekologiskt sammanhängande nätverk är ekologisk representativitet. Det är ett otroligt viktigt kriterium när man ska prioritera områden att förvalta. Detta för att säkra att det inte bara är de områden som har flest ansamlade naturvärden som ska prioriteras . Då finns det en stor risk att ekosystemkomponenter som inte förekommer med andra värdefulla ekosystemkomponenter förbigås i förvaltningen.

I den förberedande delen ska rekommendationer för detta ges men analysen ligger i genomförandedelen .

I verktyget anses ekologisk representativitet vara uppnått i ett nätverk när dess värdetrakter innehåller mångfalden av biota och livsmiljöer som finns i regionens marina ekosystem. Detta ska dels säkras genom att så många biotiska ekosystemkomponenter som möjligt är representerade och dels genom att andelen av respektive ekosystemkomponent följer dess behov av rumslig förvaltning.

Verktyget innehåller detaljerade riktlinjer för hur detta kan analyseras.

Ett annat kriterium för identifiering av värdetrakter är konnektivitet. För version 1 av verktyget finns det dock ännu inte riktlinjer för hur konnektivitet ska analyseras.

Ett annat kriterium för ekologiskt sammanhängande nätverk är Lämpliga och livskraftiga platser (vilket analyserar av känslighet, naturlighet och utsatthet).

Det vill säga detta kopplar till mänskliga aktiviteter och påverkan på ekosystemkomponenter och områden.

Genom att använda känslighetsmatriser - som är generella bedömningar om ekosystemkomponenters känslighet för olika mänskliga aktiviteter – kan överlappsanalyser mellan förekomst av ekosystemkomponenter och mänskliga påverkansfaktorer analyseras.

Detaljerade riktlinjer för detta är ännu inte framtagna i verktyget utan beskrivs endast i grova drag. Meningen är att dessa tas fram tillsammans med parallella processer inom havsplanering.

Det här är flödesschemat för Mosaic. Som litet stöd lägger jag också in en liknande figur som jag tidigare använt mig av för att visa de två delarna av verktyget.

Den övre blå delen är den förberedande delen som Havs- och vattenmyndigheten samordnar och där generella bedömningar ska göras av vetenskapliga och regionala experter. Bedömningarna i den här delen är noggrant ordnade för att förenkla jämförelser mellan dem. Strukturen och tillvägagångssättet är också till för att göra bedömningarna relativt enkla att uppdatera så att ny kunskap och förändringar i miljön över tid kan inkluderas.

Arbetet i den förberedande delen stödjer olika delar i Genomförandedelen – där hänsyn ska tas till naturens stora geografiska variation. För att skapa större utrymme att fånga specifika detaljer och lansskapsmönster är den här delen är inte lika strikt i sitt upplägg.

Genomförandedelen föreslås samordnas av respektive länsstyrelse eller annan användare av verktyget. Här görs platsspecifika bedömningar med hjälp av fältundersökningar och landskapsanalyser. Via fältdata identifieras värdekärnor och värdetrakter. Bedömningarna i de båda delarna ska återkommande uppdateras.

Det här är min sista bild som visar vilka dokument som kommer med verktyget version 1:

• Dels finns det en rapport om verktygets alla delar, riktlinjer, och en diskussion om varför de olika rekommendationerna ges.

• Vidare finns det en användarmanual för hur man steg för steg följer genomförandedelen. I manualen finns ingen diskussion kring varför dessa riktlinjer ges. För det får man läsa huvudrapporten. Inte heller beskrivs den förberedande delen eftersom den ska samordnas av havs och vattenmyndigheten. Dock guidar manualen användaren hur den ska använda bedömningar från den förberedande delen.

• Dessa bedömningar utförda av vetenskapliga och regionala experter efter riktinjer i den förberedande delen finns i så kalla de ekosystemkomponents-listor sammanställda i ett excell-dokument.

Vår förhoppning är att dessa dokument ska ge er ett bra stöd när ni ska belysa den gröna infrastrukturen i era vatten och prioritera områden …så att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats.

Dokumenten hittar ni på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Sök på Mosaic.

Slutligen vill jag bara säga -stort tack för att ni har lyssna hela vägen hit!

Hur du tillämpar Mosaic

Videon är cirka två timmar.

Från punkt till karta

Videon är cirka 10 minuter.