Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Publikation Ryggradslösa djur

Reglering av signalkräftans utbredning

Redovisning av regeringsuppdrag beträffande behov av ytterligare reglering av signalkräftans utbredning och förekomst i landet.

Omslag till rapport. Illustration.

Den hittills allvarligaste främmande organismen i svensk vattenmiljö är kräftpestsvampen vilken kom till Sverige 1907. För att restaurera och återfå stabila kräftbestånd i landet efter pesthärjningarna introducerades år 1969 signalkräftor från Kalifornien. Signalkräftan är mera motståndskraftig mot kräftpest men är alltid att betrakta som bärare av sjukdomen. Produktionen av kräftor i landet är numera god och signalkräftans avkastning överträffar t.o.m. den tidigare bedömda produktionen av flodkräfta innan signalkräftans införande. I samband med introduktionen och spridningen av signalkräftor i landet har dock spridningen av kräftpest och förlusten av livskraftiga flodkräftbestånd kraftigt påskyndats.

Signalkräftor förekommer för närvarande i över 3500 vatten medan antalet flodkräftbestånd understiger 1000. Den stadiga nedgången av antalet flodkräftbestånd har inte ännu gått att hejda. Det föreligger en betydande risk att flodkräftan snart i praktiken är utrotad i stora delar av södra Sverige genom att illegala signalkräftor upptäcks i flodkräftans kvarvarande kärnområden. Trots att den totala bilden av fisket efter signalkräfta i landet är god är inte bilden entydig och problemfri. Många signalkräftbestånd i landet ger otvetydigt en god avkastning.

I många vatten är dock mellanårsvariationen i fångsten för stor för att vara tillfredsställande. I andra vatten förekommer dvärgbestånd som helt domineras av småkräftor, mindre än det tidigare lagstadgade minimimåttet om 9 cm. Ett antal kräftvatten ger dåliga eller inte några fångster alls. Ett stort antal åtgärder för skydd av landets flodkräftbestånd har genomförts inom ramen för åtgärdsprogrammet för flodkräfta. Lagstiftningen på området är numera mycket restriktiv. Olaglig spridning av signalkräftor bör minska med införandet av krav på flyktöppningar i allmänhetens fiske i Vättern.

För att ytterligare stärka skyddet av flodkräftan föreslår verket nedanstående åtgärder:

  • Förbud mot transporter och försäljning av levande signalkräftor generellt till och inom de fyra nordligaste länen, Gotland och eventuellt Öland, samt i områden med gränsöverskridande vattensystem där det finns möjligheter för kräftor att spridas till Norge.
  • Förbud mot fiske efter signalkräfta i ovanstående områden.
  • Ökade informationsinsatser i syfte att stärka fiskerättsägarnas och allmänhetens och medvetenhet om värdet av flodkräftans bevarande och fortsatta nyttjande.
  • Förbättrad diagnostik av kräftsjukdomar
  • Utveckling av flodkräfta som odlingsart.
  • Utveckling och utvärdering av använda metoder för att hindra spridning av kräftpest samt utrota oönskade bestånd av signalkräfta.

Fiskeriverket avser att i samråd med Naturvårdsverket närmare analysera möjligheterna att införliva de två första punkterna i aktuell lagstiftning.

  • För förbättrad förvaltning av signalkräftan föreslås utredningsinsatser på följande områden: 
  • Bakomliggande orsaker till signalkräftans förmåga att bilda dvärgbestånd.
  • Mekanismer bakom de stora svängningarna i fisket i vissa vatten.
  • Signalkräftans utveckling i vissa sjöar och de ss påverkan på ekosystemet som helhet

Kostnaderna för dessa åtgärder kan beräknas till ca 1,7 miljoner kronor under en 2-års period varav 0,5 miljon kronor krävs för att initiera program för odling av flodkräfta medan drygt 0,6 miljoner kronor hänförs till studier av signalkräftbestånden.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Främmande arter Publikation Ryggradslösa djur