Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Publikation Regeringsuppdrag Vattenkraft Vattenverksamhet

Översyn av arbete med omprövning samt tillsyn av vattendomar och vattenföretag

Kammarkollegiet och Fiskeriverket har fått i uppdrag att redovisa hur den hittillsvarande verksamheten med omprövning av vattendomar har bedrivits. Dessutom ingår i uppdraget att redovisa länsstyrelsernas arbete med tillsyn av vattenföretag. Vidare skall förslag lämnas på hur verksamheten kan utökas och effektiviseras.

Uppdraget

Kammarkollegiet och Fiskeriverket har fått i uppdrag att redovisa hur den hittillsvarande verksamheten med omprövning av vattendomar har bedrivits. Dessutom ingår i uppdraget att redovisa länsstyrelsernas arbete med tillsyn av vattenföretag. Vidare skall förslag lämnas på hur verksamheten kan ut- ökas och effektiviseras. Uppdraget omfattar endast omprövningar och tillsyn men Kammarkollegiet och Fiskeriverket vill peka på att det också finns andra åtgärder som kan innebära positiva effekter för miljön. Främst avses utrivning av gamla dammar och andra vandringshinder. Det är även viktigt att de allmänna intressena bevakas vid prövningar av nya kraftverk eller ombyggnader av befintliga kraftverk. I samband med dessa prövningar går det i många fall att få till stånd villkor som minskar behovet av en framtida omprövning.

Förslagen

I rapporten föreslås flera åtgärder som kan utöka och effektivisera omprövningsverksamheten.  En åtgärd är att genomföra en ny och utförlig inventering av tänkbara omprövningsobjekt. Det är ett omfattande arbete som bör genomföras i samråd med andra intressenter. Vid inventeringen bör beaktas det arbete som nu bedrivs med anledning av miljömålen och ramdirektivet för vatten. En annan åtgärd är att fortsätta det pågående arbetet med att i domstol driva oklara frågor av principiellt intresse. En utförligare praxis kan underlätta och påskynda omprövningsverksamheten. Samarbetet mellan myndigheterna bör ses över och utökas. Även samarbetet med fristående organisationer såsom Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna bör ses över.

Dessutom bör arbetet fortsätta med att i förekommande fall försöka nå uppgörelser med berörda verksamhetsutövare. På samma sätt som gäller vid tillstånd till vattenverksamheter bör det vid omprövningar finnas en möjlighet att skjuta upp oklara frågor om skadeförebyggande och skadekompenserade åtgärder under en prövotid. En sådan möjlighet skulle såväl praktiskt som ekonomiskt underlätta omprövningsförfarandet.  Rätten att, såsom normalt gäller för vattenverksamheter, ompröva sjösänkningar bör utvidgas till att även avse hävdvunna sjösänkningar som inte har något egentligt tillstånd. Något som i dag inte är möjligt.

Det förekommer att verksamhetsutövaren inte kan åläggas att bekosta nödvändiga åtgärder. I dessa fall måste finansieringen lösas på annat sätt, exempelvis genom de fonderade särskilda fiskeavgifterna som är knutna till företaget. Dessa avgifter är i många fall bundna på ett sådant sätt att en adekvat och modern fiskevård inte kan bedrivas. Frågan på vilket sätt dessa avgifter kan användas bättre måste utredas. Vissa andra förslag förs också fram. Bl.a. inrättandet av en särskild fond för bekostande av faktiska åtgärder m.m. och en möjlighet för länsstyrelserna att direkt tillgodogöra sig de avgifter som tas ut vid tillsyn.

Resursbehov

Kammarkollegiet och Fiskeriverket vill framhålla att myndigheterna i dagsläget inte har möjlighet att fullt ut möta behoven av omprövningar. Behoven av sådana kommer, som framgår av rapporten, dessutom att öka. En ökad aktivitet kan inte säkerställas genom omprioriteringar av befintliga resurser utan kräver medelstillskott. För Fiskeriverkets del krävs ett tillskott av 1 mnkr/år för att verket ska kunna bidra till att utöka och effektivisera den pågående omprövningsverksamheten. Dessutom krävs ytterligare 1,5 mnkr för Fiskeriverkets arbete med den föreslagna inventeringen av nya omprövningsobjekt. Även länsstyrelserna har behov av ökade resurser. Det behovet kan i dagsläget inte preciseras. För Kammarkollegiets del är anslagsbehovets storlek direkt relaterat till den ambitionsnivå som regeringen anser är önskvärd. Skulle omprövningsverksamheten ges högre prioritet krävs det självklart en justering av anslaget. Kollegiet återkommer inom den ordinarie budgetprocessen när det gäller behovet av resursförstärkning.

Redovisning av dagens omprövningsverksamhet m.m.

Många av de tillstånd som finns i dag är meddelade med stöd av äldre, mer exploateringsinriktad lagstiftning. Kammarkollegiet prioriterar omprövningsobjekt där åtgärderna syftar till att bevara eller öka höga naturvärden samt där åtgärderna gynnar naturlig fiskreproduktion eller biologisk mångfald.  Omprövningsobjekten tas fram främst genom ett samarbete mellan Kammarkollegiet, Fiskeriverket, länsstyrelser och kommuner. När omprövningsmöjligheterna år 1994 utvidgades genomförde länsstyrelserna  en inventering av tänkbara omprövningsobjekt.

Inventeringen har till stor del legat till grund för de närmare 200 ansökningar om omprövning som hittills har gjorts. Även andra omprövningsobjekt har emellertid tillkommit. Nästan uteslutande har omprövningarna varit till förmån för fiskeintresset. Fiskeriverkets utredningar om fiskeförhållandena är oftast en nödvändig förutsättning för att kunna genomföra en omprövning. Den tid det tar att genomföra en omprövning varierar bl.a. beroende på hur tidskrävande försök och undersökningar som måste göras inför en ansökan. Samtycker verksamhetsutövaren till ansökan kan detta påskynda processen. Utredningar inför en omprövning bekostas genom anslag. Arbetet med att rent faktiskt utföra åtgärderna i vattendraget skall däremot i första hand bekostas av verksamhetsutövaren. En omprövning får inte leda till att verksamheten inte kan bedrivas.

Mindre kraftverk, som dominerar i Götaland och Svealand, har inte sällan så låg lönsamhet att adekvata miljöförbättrande åtgärder inte kan genomföras utan att externa medel skjuts till. Externa medel kan också krävas om det vid en omprövning krävs mer vatten än vad verksamhetsutövaren är skyldig att avstå utan ersättning. I dessa fall kan finansiering exempelvis ske genom de fonderade särskilda fiskeavgifter som verksamhetsutövaren betalt in sedan verksamheten påbörjades. I många äldre domar är dock användningssättet för fiskeavgifterna begränsat. De täcker dessutom inte alltid de åtgärder som behöver utföras.

Det finns emellertid även andra möjligheter att finansiera åtgärderna. Som exempel kan nämnas Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald. Även EUmedel kan komma i fråga. Trots de olika finansieringsformer som finns får det sammantaget konstateras att det ofta visat sig svårt att hitta en möjlig finansiering. Särskilt svårt är det att finansiera köp av vatten eftersom det ofta är mycket kostsamt. Det finns redan i dag ett stort behov av omprövningar. Hur stort går det inte att uttala sig om utan att en ny inventering genomförs. Det kan dock antas att det finns flera tusen objekt där mer eller mindre stora förbättringar för miljön kan göras. Den ökande miljömedvetenheten och miljöbalkens införande har medfört ett annat synsätt på omprövningsverksamheten. I framtiden kommer dessutom miljömålen och ramdirektivet för vatten att öka kraven på omprövningar. Även andra faktorer, exempelvis det ökade behovet av skydd för den starkt hotade ålen, kan komma att påverka. Det finns ett klart samband mellan tillsynen av vattenverksamheter och omprövningar av domar. En väl fungerande tillsyn är viktig för att vattendomar med otidsenliga villkor skall uppmärksammas och eventuellt bli föremål för omprövning. Det är därför av avgörande betydelse att det finns tillräckliga resurser för tillsynsverksamheten.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Publikation Regeringsuppdrag Vattenkraft Vattenverksamhet