Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Publikation Östersjön

FINFO 2001:7 Skarv och fisk vid svenska Östersjökusten

Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart.

Omslag till rapport. Illustration.

Författare

Kari Saulamo, Jan Andersson och Gunnar Thoresson

Sammanfattning

Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart. Modellen baseras på grundläggande ekvationer vid traditionell uppskattning av fiskbestånd, samt tillgänglig kunskap om en skarvpopulations födoval och kolonistorlek. Provfisken i tre områden, ett starkt påverkat av en närliggande skarvkoloni och två referensområden, har använts för verifiering av modellen. Resultaten indikerar att skarven kan ha en signifikant påverkan på beståndsutvecklingen. Modellsimuleringar visar på ett predationstryck mellan 20 och 30% abborre i födan.

En sådan konsumtion är mer än vad de i försöket ingående populationerna förmår producera. En simulerad beståndsutveckling under en 40-årsperiod visar på samma sätt att vid cirka 20% andel i skarvdieten är effekterna på beståndsnivå allvarliga. Redan efter 4–5 år räknat på en koloni om 3 000 häckande par riskerar abborrbeståndet att utplånas. Stora osäkerheter i födans sammansättning, storlek på bytesobjekt och de kompensatoriska mekanismer som reglerar både skarvpopulation och fiskbestånd begränsar dock möjligheterna att dra säkra slutsatser; resultaten måste tolkas mer som indikationer. För en mer grundlig analys krävs längre tidsserier av populationsdata på abborre både före och efter en etablering av en skarvkoloni.

Genomförda ålundersökningar påvisar lägre fångstnivåer i områden med högre tätheter av skarv. Av längdfördelningen i ålfångsterna kan dock effekter av fåglarna inte utläsas. Faktorer som rekrytering, migration och fiskemortalitet samt lokala utsättningar av ål kan således inte urskiljas i analysen varför de sammantagna effekterna av en skarvpredation inte kan kvantifieras. Fångstskillnaderna indikerar dock att skarvpredation kan vara en faktor av betydelse för fångstutvecklingen i fisket efter ål i skarvtäta områden. Det krävs dock längre tidsserier, men framförallt studier såväl före som efter en etablering, då skarven huvudsakligen kan antas predera ål som ännu inte rekryterats till fisket.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Publikation Östersjön