Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fiskevård Publikation

FINFO 2004:1 Riksfiskinventering -96

En nationell inventering i form av en enkätundersökning utfördes 1996 för att uppskatta utbredning, förekomst och mänsklig påverkan på fiskbestånd i sjöar.

Omslag till rapport. Illustration.

Författare

Magnus Appelberg, Simon Ridderborg och Ulrika Beier

Bakgrund

Kunskapen om de svenska fiskarternas förekomst och utbredning är grundläggande för att förstå hur miljöstörningar inverkar på faunan i sjöar och vattendrag. Fiskens förekomst och utbredningen styrs både av icke-biologiska faktorer som t.ex. temperatur, vattenföring, sjöns mångformighet, vattnets salthalt, surhetsgrad och näringstillgång, och biologiska faktorer som arternas inbördes relationer. Eftersom olika fiskarter reagerar olika på förändringar i omgivningen utgör fisk en viktig indikator på förändringar i miljön.

Behovet av att öka kunskapen om fiskfaunans utbredning och förändringar är därför stor, speciellt i samband med bevarandet av den biologiska mångfalden. Det finns också behov av att utveckla nationella och regionala modeller för hur förändringar i omgivningen påverkar fiskfaunan för att kunna återskapa tidigare utbredningsområden för enskilda arter. Gränsöverskridande miljöpåverkan har också ökat behovet av samordnade internationella analyser av fiskfaunans utbredning och förändring.

Naturvårdsverket gav därför Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium i uppdrag att under 1996 genomföra en nationell inventering av fiskarternas utbredning, förekomst och påverkan i svenska sjöar. Inventeringen, kallad Riksfiskinventering -96, genomfördes i form av en enkätundersökning. Målsättningen med Riksfiskinventering -96 var att:

  • dokumentera fiskfaunans nuvarande utbredning i svenska sjöar
  • dokumentera fiskfaunans förändring i förhållande till miljöns förändringar
  • skapa underlag för jämförande analyser inom den nationella och regionala miljöövervakningen
  • skapa underlag för en gemensam nordisk analys över fiskfaunans utbredning

Föreliggande rapport syftar i första hand till att redovisa resultaten från Riksfiskinventering -96 och att presentera en översiktlig analys av det insamlade materialet. Resultaten har och skall bearbetas vidare såväl inom den nationella miljöövervakningen, som tillsammans med övriga nordiska länder för att ge en mer heltäckande bild av den svenska fiskfaunans utbredning och miljöbetingade förändring de senaste 100 åren.

Genomförande

Uppgifter om fiskarternas förekomst, förändringar och orsaker till förändringar har inhämtats från den fiskeintresserade allmänheten, fiskerättsägare, fiskevårdsområdesföreningar, tjänstemän vid kommuner och länsstyrelser med flera. Enkäten var utformad efter en norsk förlaga som tidigare använts för att uppskatta försurningsskadorna på norska fiskbestånd. Genom att samordna enkätundersökningar i Sverige, Norge och Finland kan en gemensam Nordisk analys av fiskfaunans utbredning genomföras. Även om grundstrukturen i de tre ländernas enkät är likartad, har den svenska enkäten anpassats till svenska förhållanden i många delar.

Sjöurvalet är identiskt med det som använts i Naturvårdsverkets undersökning om miljötillståndet i svenska sjöar, den s.k. riksinventeringen 1995. Totalt ingår 3,025 sjöar i undersökningen, vilka utgör ett representativt urval av huvuddelen av alla Sveriges drygt 52,000 sjöar större än 4 ha. Totalt erhölls svar för 2,296 av de 3,025 sjöarna vilket innebär en svarsfrekvensen om 76 % med en god spridning över landet. De besvarade sjöarna representerade 36,750 svenska sjöar över 4 ha. Uteblivna svar gällde i första hand små, avsides belägna sjöar vilka kan antas sakna betydelse ur fiskesynpunkt. Bortfallet innebär emellertid en viss skevhet i materialet.

Uppgiftslämnarnas kunskap om sjöarna och dess fiskbestånd bedömdes vara genomgående god, fler än 50 % av uppgiftslämnarna ansåg sig ha goda kunskaper om fiskbestånden i sjön. Inkomna uppgifter kvalitetskontrollerades med syftet att dels bedöma svarens trovärdighet i fråga om fiskartförekomst och förändringar i förekomst, dels att bedöma variationen i inkomna svar samt den egna hanteringen av enkätsvaren.

Fyra kontroller genomfördes:

  1. i 87 sjöar gjordes en jämförelse mellan enkätsvar och data från standardiserade provfisken i samma sjö,
  2. registrerade svar jämfördes med uppgifter från tjänsteman på respektive länsstyrelse,
  3. då det fanns flera uppgiftslämnare för samma sjö gjordes en jämförelse av flera enkätsvar,
  4. tolkningen av alla registrerade data bedömdes och en stickprovskontroll av överensstämmelsen mellan inlämnade svar och registrerade data gjordes.

De observerade avvikelserna mellan provfiske och enkätundersökning var delvis förväntade och beror sannolikt på att båda typerna av undersökningar har begränsningar. 

Arternas utbredning och förekomst

Av de 36,750 sjöarna beräknades mer än 3,300 sjöar vara fisktomma, d.v.s. ca 9 % av sjöarna. I första hand utgör detta naturligt fisktomma vatten, men i de fall fisk har försvunnit från sjön har detta i första hand ansetts bero på mänsklig påverkan. Antalet fiskarter i sjöarna varierade mellan 0 och 26 arter. Medianvärdet för antalet fiskarter per sjö var 4, och ca 80 % av sjöarna hade 1-10 fiskarter. Variation i antalet fiskarter förklaras till stor del av sjöns storlek och höjd över havetantalet fiskarter ökar med sjöns storlek, medan det minskar med höjd över havet.

De artrikaste sjöarna återfinns i sydöstra delen av landet, medan de artfattigaste finns i fjälltrakterna. Totalt fanns 49 av Sveriges drygt 50 sötvattenslevande fiskarter uppgivna i enkätsvaren. Därutöver fanns också flod- och signalkräfta uppgivna. Den vanligaste arten var abborre, följd av gädda, mört och lake. Andra vanliga arter var öring, braxen och sutare. Bland de 15 fiskarter som finns upptagna på listan över hotade arter, fanns 11 arter med i undersökningen. Sju fiskarter som införts i landet under 1900-talet fanns representerade.

Miljöförändringar

På frågan om vilken faktor som påverkat fiskfaunan mest (oavsett om det var en positiv eller negativ påverkan) var kalkning det vanligaste svaret. Kalkning ansågs ha påverkat fiskbestånden i mer än 5,000 sjöar (ca 14 % av alla sjöar). Efter kalkning följde skogsbruk som det vanligaste ingreppet som påverkat bestånden, i knappt 4,000 sjöar (ca 11 %) ansågs skogsbruket ha inverkat på fiskbestånden och i närmare 2,500 sjöar vattenreglering. Beroende på skevheten i bortfallet är effekterna av både skogsbruk och vattenreglering troligen underskattade.

Miljöförändringarnas påverkan på fiskbestånden var inte jämnt fördelade över landet. Av de ca 2,000 sjöar där fiskbestånden ansågs ha påverkats av sjösänkningsföretag, noterades den procentuellt sett största andelen i Uppsala län, där 83 % av alla sjöar var påverkade. Vid sidan om detta län hade vattenregleringen påverkat fiskbestånden i mer än 25 % av sjöarna i Kopparbergs (nuvarande Dalarnas län), Värmlands, Örebro och Kristianstads län (nuvarande Skåne län).

Orsaker till minskande fiskbestånd

Försurning var den i särklass vanligast nämnda orsaken till minskande fiskbestånd. Totalt angavs att fiskbestånden minskat eller försvunnit i ca 4,000 sjöar till följd av försurning, d.v.s. ca 11 % av alla sjöar. Försurningspåverkan var ojämnt fördelad över landet; i sex län var andelen sjöar där fiskbestånden ansågs ha påverkats av försurningen över 50 %; Hallands (73 %), Skaraborgs (63 %), Jönköpings (61 %), Älvsborgs (60 %), Göteborgs och Bohus (52 %) och Värmlands län (52 %). Även Kronobergs och Kalmar län hade hög andel försurade sjöar och 46 % respektive 48 % av sjöarna ansågs vara så pass försurade att fiskbestånden påverkats. Med hänsyn till skevheten i bortfallet är detta sannolikt en underskattning av den verkliga antalet drabbade sjöar, eftersom fler små, västligt belägna sjöar ingick i bortfallet.

Omräknat för alla 36,750 sjöar enkätsvaren representerade angavs försurningen vara orsak till minskande eller försvunna fiskbestånd i ca 5,600 sjöar. Även detta utgör troligen en underskattning av det verkliga antalet minskade fiskbestånd. De fiskarter som drabbats hårdast var mört och abborre, och minskning eller förlust av drygt 1,000 bestånd av respektive art ansågs vara resultat av försurningen. Andra arter var gädda och öring. Flodkräftan, som tidigare drabbats av kräftpest och nu är upptagen på den s.k. röda listan över hotade arter, angavs ha försvunnit eller minskat i drygt 200 sjöar som angavs ha varit försurningspåverkade.

Skogsbruket ansågs ha medfört minskade eller utraderade fiskbestånden i ca 2,000 av de 36,750 sjöarna. Effekter av skogsbruket noterades i första hand i Örebro län, där fiskbestånden ansågs påverkade i 45 % av de besvarade sjöarna. Även i Norrbottens, Kopparbergs och Västernorrlands län bedömdes andelen sjöar påverkade av skogsbruk till över 30 %.

Orsaker till ökande fiskbestånd

Kalkning av försurade sjöar angavs som den vanligaste faktorn till att fiskbestånden ökat. Omräknat till alla sjöar de besvarade enkäterna representerade ansågs fiskbestånden ha ökat i mer än 2,200 sjöar till följd av kalkning. Ca 500 mört- och 450 abborrbestånd angavs ha ökat till följd av kalkning, men   även arter som öring och röding utgjorde proportionellt sett en stor andel av fiskbestånden som ökat till följd av kalkning.

Näst efter kalkningen ansågs utsättning av fisk vara den mest betydelsefulla orsaken till ökande fiskbestånd. Omräknat för alla sjöar ansågs fiskutsättning ha resulterat i ökade fiskbestånd i ca 2,000 sjöar, och i ca 1,000 sjöar har ändringen av fisket ansetts påverka fiskbestånden positivt. Mer än 50 % av alla fiskutsättningar var koncentrerade till de fyra nordligaste länen. Bland de utsatta arterna var öring den i särklass vanligaste inplanterade arten; öring hade satts ut i ca 10 % av alla sjöar som ingick i undersökningen.

Förändringar under de senaste 100 åren

En jämförelse mellan Riksfiskinventering -96 och en större inventering gjord under slutet av 1800- talet antyder att den finns väsentliga skillnader i artförekomst mellan de två undersökningarna. Sjöurvalet i de två undersökningarna var emellertid olika, varför det krävs en noggrannare analys för att säkra resultaten. Totalt fanns 18 gemensamma arter noterade från båda inventeringarna. Av dessa förekom 12 arter i ungefär samma utsträckning i båda undersökningarna, medan förekomsten av fyra arter skilde sig betydligt.

Förekomsten av de två vanligast arterna, abborre och gädda, skilde sig inte åt i någon större utsträckning, medan mört och ål förekom mer frekvent för hundra år sedan. Mört förekom i mer än 70 % av sjöarna under slutet av 1800-talet, men återfanns endast i knappt 60 % av sjöarna 1996. Ålen var noterad i ca 50 % av sjöarna för hundra år sedan, medan den endast förekom i ca 15 % av sjöarna i 1996 års inventering. Sutare, å andra sidan, var vanligare förekommande i 1996 års inventering jämfört med för hundra år sedan.

Minskningen i antalet mörtbestånd beror troligen på den tilltagande försurningen under 1900-talet, medan minskningen i antalet ålbestånd troligen beror på vattenkraftsutbyggnaden och en minskad naturlig uppvandring av denna art. De regionala variationerna är troligen stora, och en noggrannare analys av detta finns från materialet från 1800-talsinventeringen (Schreiber et al. 2003).

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Fiskevård Publikation

Publicerad: 2012-01-31

Sidansvarig: Webbredaktionen