Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Publikation Ryggradslösa djur Åtgärdsprogram

FINFO 2007:7 Åtgärdsprogram för hotade fiskarter och skaldjur

Denna rapport baseras på redovisningen av två separata regeringsuppdrag "Åtgärdsprogram för marina arter och skalddjur" samt "Nationella mål och förvaltningsplaner för lokala stammar" som överlämnades till regeringen den 1 mars 2007.

Omslag till rapport. Illustration.

Författare

Lars Ask, Ann-Britt Florin, Erik Pettersson och Henrik Svedäng

Sammanfattning

Denna rapport baseras på redovisningen av två separata regeringsuppdrag ”Åtgärdsprogram för marina arter och skaldjur” samt ”Nationella mål och förvaltningsplaner för lokala stammar” som överlämnades till regeringen den 1:a mars 2007.

Uppdragen avsåg att utreda behoven av och förutsättningarna för åtgärdsprogram för marina fiskarter och skaldjur där nationella och internationella åtaganden ställer krav på skydd och där fisketrycket är en del av hotbilden liksom att utarbeta mål för sådana lokala fiskbestånd för vilka generella förvaltningsåtgärder är otillräckliga.

Med generella förvaltningsåtgärder avses de metoder som används inom såväl svensk nationell lagstiftning som EU: s gemensamma fiskeripolitik där syftet är att anpassa fiskuttagen i förhållande till beståndssituationen. Dessa metoder består av olika typer av fiskeregleringar som exempelvis kan utgöras av fredningstider, redskapsbestämmelser eller kvoter.

När Sverige blev medlem i EU underordnades den svenska fiskerilagstiftningen de författningar som EG utfärdat inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Detta innebär att beslut av EU krävs för att på ett effektivt sätt kunna skydda flertalet av de på listan förekommande marina arterna. Fiskbestånden påverkas inte bara av fiske utan även av en rad miljörelaterade faktorer mot vilka generella förvaltningsåtgärder är verkningslösa.

Under de senaste 100 åren har nästan alla större sjöar och vattendrag och kustvatten påverkats av ökande tillförsel av näringsämnen. Långväga transporter av luftföroreningar orsakar försurning av vatten. Den sura nederbörden medför att pH sjunker till så låga nivåer att fisk dör, reproduktionen hämmas och miljögifter löses ut från markerna. Miljögifter som kommer ut i vatten påverkar också fisks levnadsförhållanden.

Vattenkraftsutbyggnaden har medfört en stor påverkan på vattenrytm, vattenflöde, flora och fauna i vattendrag över hela landet. Ett förändrat klimat, med högre temperatur, förändrad nederbörd, salinitet, vind- och strömförhållanden kan också spela en viktig roll för fisksamhällenas framtida sammansättning och påverka viktiga parametrar som rekrytering och tillväxt.

Det är således en rad faktorer förutom fiske som påverkar fiskens livsvillkor. Dessa samverkar dessutom med varandra så att t ex en population som minskat p g a av vattenreglering miljögifter, habitatförstörelse m m klarar ett hårt fisketryck sämre. Inom framför allt miljökvalitetsmålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och ”Levande sjöar och vattendrag”, men även ”Bara naturlig försurning” och ”Ingen övergödning” pågår ett arbete som delvis tillvaratar behoven för de arter och stammar av fisk som tas upp i föreliggande utredning. De åtgärder som föreslås i utredningen ses därför som komplement till den pågående verksamheten.

Mål för i utredningen föreslagna åtgärder är att tillsammans med miljömålsarbetet förbättra arternas bevarandestatus till 2015. Urvalet av de arter som behandlas i uppdraget har gjorts utifrån den nationella ”rödlistan”. Vissa av arterna som finns upptagna på listan har inte behandlas eftersom deras beståndsstatus inte bedömts vara påverkat av fisketryck eller hamnar på de tre översta hotkategorierna. Exempel på sådana marina arter är simpstubb och spetsstjärtad smörbult.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Publikation Ryggradslösa djur Åtgärdsprogram