Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Gis Miljöövervakning Publikation

FINFO 2005:1 Bedömning av miljötillstånd i kustvattendrag med hjälp av fisk

Föreliggande projekt syftade till att sammanställa uppgifter om hydromorfologiska förändringar och fysisk påverkan i avrinningsområdet samt i närmiljön till elfiskelokaler (expertbedömning) som ett underlag för att utveckla ett index över ekologisk status utgående från elfiskeresultat i kustvattendrag. Avsikten var även att jämföra påverkansuppgifter från GIS-data med påverkan bedömd på lokalnivå (expertbedömning respektive fiskindex).

Författare

Erik Degerman, Ulrika Beier och Björn Bergquist

Sammanfattning

Föreliggande projekt syftade till att sammanställa uppgifter om hydromorfologiska förändringar och fysisk påverkan i avrinningsområdet samt i närmiljön till elfiskelokaler (expertbedömning) som ett underlag för att utveckla ett index över ekologisk status utgående från elfiskeresultat i kustvattendrag. Avsikten var även att jämföra påverkansuppgifter från GIS-data med påverkan bedömd på lokalnivå (expertbedömning respektive fiskindex).

Totalt utvaldes 52 geografiskt spridda avrinningsområden med inalles 114 elfiskelokaler. Avrinningsområdena beskrevs med hjälp av Geografiska InformationsSystem (GIS) i form av den digitala Översiktskartan och programmet MapInfo. Elfiskelokalerna besöktes i fält för att komplettera med uppgifter om närmiljön och vattenhabitatet samt göra en expertbedömning av antropogen påverkan på lokalen. Denna bedömning behövdes för att utveckla fiskindexet. Expertbedömningen av påverkan genomfördes för tretton skilda variabler (Bilaga 1).

Av dessa utvaldes slutligen sex och genom att summera dem erhölls ett mått på påverkan graderat från 1 till 5. Elfiskeundersökningarna har skett i strömmande grunda partier som är typiska uppväxtlokaler för lax och havsöring. Utifrån elfiskeresultatet beräknades 38 potentiella indikatorer (metrics) som sedan reducerades till 10 som visade sig väl korrelerade till expertbedömd påverkan. Dessa 10 indikatorer kombinerades till ett sammanvägt fiskindex. Utifrån detta fiskindex kunde 87 % av lokalerna klassas till en av två påverkansgrupper (opåverkad respektive påverkad).

Vid uppdelning i fem påverkansgrupper klassade 46 % av lokalerna korrekt, men endast 7 % hamnade mer än en påverkansklass fel. Indexet validerades och resultatet var stabilt. Fortsatt validering föreslås efter sommarens elfiske i nya vattendrag. De uppgifter som tagits fram om avrinningsområdet visade sig relativt svagt korrelerade till fiskfaunan på elfiskelokalerna. Flera orsaker till dessa resultat diskuteras och rekommendationer ges för fortsatt arbete med GIS-data.

Följande rekommendationer ges:

  1. Troligen kan en bättre upplösning i GIS-data ge ett bättre underlag för bedömning av påverkan. Speciellt betonas vikten av att ta hänsyn till avståndet mellan vattendraget och olika typer av påverkan.
  2. Uppgifter om vattendynamik och -kvalitet måste ingå i GIS-data.
  3. Det är ett problem med vilka spatiala skalor data omfattar. Säkerligen kan ett angreppssätt med flera lokaler spridda i avrinningsområdet ge en bättre bild av påverkan i hela avrinningsområdet som överensstämmer mer med GIS-data.
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Fiskar Gis Miljöövervakning Publikation

Publicerad: 2012-01-27

Sidansvarig: Webbredaktionen