Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havs- och vattenforum

Speakers Corner

Speakers Corner bjuder på en picknick av miniföreläsningar. Trettio av deltagarna presenterar egna aktuella projekt från hela världen, välj de fyra du tycker är mest intressant.

Speakers' Corner på Havs- och Vattenforum.

Speakers' Corner är en korsning mellan knytkonferens och speed-dating – vi pinglar i en klocka vid start och efter tio minuter vid stopp. Då byter du till en ny monter. Du hinner lyssna till max fyra presentationer.

Översikt över Speakers' Corner

  • 1. Satsning på fosfor i Greppa Näringen

    Markus Hoffmann, LRF och Johan Malgeryd, Jordbruksverket

    Fosforförluster från åkermark är den enskilt största källan för fosfortillförsel till ytvatten. Som en del i arbetet med vattendirektivet görs därför en satsning på att få fler fosforåtgärder utförda i Greppa Näringen. Senaste året har närmare 1 000 fosforrelaterade rådgivningsbesök gjorts. Samtidigt pågår också en bred informationssatsning med utskick om god fosforsed till över 100 000 markägare.

  • 2. SeaGIS 2.0 – kartunderlag för hållbar kust och havsförvaltning

    Johnny Berglund och Carlos Paz von Friesen, Länsstyrelsen Västerbotten

    Med hjälp av över 30 000 observationer från Finland och Sverige har SeaGIS 2.0 sammanställt gränsöverskridande kartor över HUB-biotoper och Natura 2000-naturtyper för drygt halva Bottniska viken. Besök oss för att bekanta dig med kartunderlag för kust- och havsplanering i den nya versionen av SeaGIS-karttjänsten, en digital plattform som kan nyttjas för kommunikation mellan myndigheter, kommuner, entreprenörer och allmänheten

  • 3. Näringsämnen från källa till hav via kustmynnande vattendrag på Bohuskusten

    Ragnar Lagergren och Steffi Gottschalk, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

    Hur har belastningen från land till Skagerrak via vattendragen varierat de senaste 30 åren? Vilka är de viktigaste källorna och hur ska vi prioritera åtgärderna för att nå miljömålen och god ekologisk status? Vi har utvärderat 27 års mätningar i vattendrag för att svara på dessa frågor. Resultaten visar både på regionala mönster och på en utveckling som skiljer sig för kväve och fosfor.

  • 4. Viva Vatten – lokala åtgärder i vatten

    Ellen Bruno och Mia Svedäng, Naturskyddsföreningen

    Projektet Viva Vatten vill engagera människor att förbättra sin lokala vattenmiljö genom konkreta åtgärder. Det kan handla om att minska tillförseln av näring och miljögifter eller att återställa exploaterade miljöer för att öka den biologiska mångfalden. Projektet kommer att dokumentera och på ett lättsamt sätt presentera ett flertal småskaliga åtgärder som enskilda kan genomföra med relativt enkla medel. Har du exempel på sådana, kom och dela med dig av dem!

  • 5. Sanering av Oskarshamns hamnbassäng – utmaningar och metodval

    Bodil Liedberg Jönsson och Anna Kinch, Oskarshamns kommun Anders Bank, Miljö Hamnsaneringsprojektet, Structor Miljö i Väst

    Nu pågår muddringen av Oskarshamns hamnbassäng. Sedimenten innehåller mer än 1000 ton tungmetaller och är en av Östersjöns största punktkällor för spridning av dioxiner. Projektet är Sveriges största statligt finansierade sanering. Vi berättar om de pågående saneringsåtgärderna för att förhindra att miljögifterna sprids ut i Östersjön, och presenterar de utmaningar det innebär att genomföra ett projekt i den här storleken.

  • 6. Svensk konsumtion av sjömat – en växande mångfald med global förankring

    Friederike Ziegler och Kristina Bergman, RISE Research Institutes of Sweden

    Vad äter du för mat från sjö och hav? Vi visar vilka 100 arter som konsumerades i Sverige 2015, och hur stor andel av varje art som var importerad respektive certifierad. Kartläggningen, som gjorts på uppdrag av WWF, baseras på statistik över produktion, import och export, och är ett första steg i projektet SEAWIN som handlar om hur svensk sjömatskonsumtion kan bli mer hållbar. Sjömat berör på många sätt och spelar en allt större roll i våra globala matstrategier.

  • 7. MARELITT Baltic – spökgarn i Östersjön

    Vesa Tschernij och Camilla Witt, Marint centrum, Simrishamns kommun

    MARELITT Baltic är ett treårigt Interreg-projekt som ska kartlägga förekomsten av spökgarn, ta fram praktiska verktyg och öka den internationella kapaciteten att arbeta med frågan. Vi kommer att visa en karta över var i Östersjön spökgarnen finns, var de inte finns och anledningar till det, samt presentera de första resultaten från projektet.

  • 8. Hur påverkar jordbruket grundvattnets kvalitet?

    Katarina Kyllmar och Helena Linefur, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

    Intensivt jordbruk på genomsläppliga jordar kan ge höga nitrathalter i grundvattnet, det visar data från den nationella miljöövervakningen av jordbruksmark. Mätningarna är detaljerade men finns bara på ett 20-tal platser i landet. För vattenförvaltning och EU-rapporteringar behövs betydligt fler mätpunkter. Hur detta kan förverkligas presenteras i ett förslag på utökat övervakningsprogram, som vi tagit fram på uppdrag av Jordbruksverket.

  • 9. När näringstillförseln till skärgården minskar – vad händer?

    Moa Edman och Elin Almroth-Rosell, SMHI

    Vad händer egentligen i en skärgård när vi minskar näringsutsläppen från till exempel jordbruk och reningsverk? Hur lång tid tar det innan vi ser förändringar i vattenmiljön, och kan vi påverka även Östersjön? Drivna av dessa frågor genomförde vi ett experiment med SMHI:s kustzonsmodell där vi minskade näringsutsläppen till Stockholms skärgård så mycket som ansågs vara tekniskt möjligt. Vi berättar vad vi fann. Kom och diskutera med oss!

  • 10. Lokala åtgärdsprogram för vatten – en förutsättning för en lyckad stadsplanering

    Juha Salonsaari, Stockholms Stad

    En viktig del i genomförandet av den handlingsplan för god vattenstatus, som antogs av Kommunfullmäktige i Stockholms stad 2015, är att ta fram avrinningsområdesvisa lokala åtgärdsprogram i syfte att följa miljökvalitetsnormerna. Framförallt de åtgärder som har koppling till urban dagvattenhantering har visat sig vara en viktig förutsättning för att visa hur stadens arbete med översiktsplanering och detaljplanering bidrar till att följa miljökvalitetsnormerna.

  • 11. Avancerad rening av vårt avloppsvatten – nytta ur ett Östersjöperspektiv

    Emma Undeman, Stockholms universitets Östersjöcentrum

    Avancerad rening av avloppsvatten kan skydda lokala recipienter där utspädningen av avloppsvatten är låg, och skydda viktiga dricksvattentäkter från mikroföroreningar. Men hur är det med Östersjön? Är det värt kostnader och energiåtgång att rena avloppsvatten för att skydda ett hav? Hur mycket kan kemikalieflöden via avloppsreningsverk minskas? Stockholms universitet har räknat och filosoferat.

  • 12. Laxförvaltning för Framtiden – samarbete för adaptiv laxförvaltning i norr

    Glenn Douglas, Laxförvaltning för Framtiden, Norrbottens kommuner

    Sveriges vildlaxbestånd har börjat återhämta sig efter årtionden av katastrofalt tillstånd. Det öppnar för regional utveckling baserat på natur- och sportfisketurism men innebär också högre krav på lokala förvaltningsorganisationer och utökade samarbeten. Därför skapades projektet ”Laxförvaltning för Framtiden” som blandar de senaste tekniska uppfinningarna med lokal urkraft, och skapar ett ekologisk och hållbart sportfiske som visar vägen in i framtiden.

  • 13. Kan klimatförändring leda till mer giftigt kvicksilver i fisk i kustnära hav?

    Erik Björn, Umeå universitet

    Ett varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet, inklusive Östersjön. Forskning som leds från Umeå universitet visar att detta kan leda till en påtagligt ökad halt av metylkvicksilver i djurplankton, och därmed i fisk. Vi diskuterar hur, och varför, ett förändrat klimat förväntas påverka halterna av kvicksilver i fisk i kustnära hav, med fokus på Östersjöregionen.

  • 14. WATERDRIVE – nya gränser för vattenförvaltning i jordbruks-landskapet.

    Staffan Lund och Jens Fölster, Sveriges lantbruksuniversitet, Gun Lindberg, Västerviks kommun, Carina Carlsson-Ross, Jordbruksverket, Kaj Granholm, konsult

    Projektet WATERDRIVE prövar att flytta gränsen för vattenförvaltning i tre jordbruksintensiva områden i Sverige, Polen och Finland, från gårdsgränsen (farmgate) till avrinningsområdets gräns (watergate). Det är viktigt att rätt åtgärd sätt in på rätt plats i landskapet, och att vi hittar nya former för samverkan och effektiva styrmedel. Målet är att lokalt samarbete i vattenvården också driver landsbygdsutveckling och frågor om livskvalitet och ekonomisk utveckling.

  • 15. Världsomsegling för att rädda haven

    Madeleine Beermann, Nora Myrne Widfors och Karin Lavett, Föreningen Mot Bättre Vetande

    De 8000 m3 skräp som varje år flyter i land på stränderna utefter Bohuskusten hamnar inte bara där. Okunskapen kring plasters påverkan på djur och natur gör att människor fortsätter slänga skräp omkring sig, skräp som sedan når havet. Mot Bättre Vetande, en ideell förening med säte på Öckerö och med unga engagerade i majoritet, ska segla jorden runt för att städa stränder men också för att utbilda och upplysa källan till problemet – människan. Hur? Kom och lyssna på oss!

  • 16. Rikare vatten med integrerat LIFE-projekt under 2017-2024

    David Liderfelt och Åsa Erlandsson, Länsstyrelsen i Västmanlands län

    35 parter arbetar gemensamt i Norra Östersjöns vattendistrikt i ett så kallat integrerat LIFE-projekt med mål att genomföra åtgärdsprogrammet för vatten. Med en budget på cirka 300 miljoner kronor kommer de tillsammans att genomföra konkreta och kunskapshöjande åtgärder för ett effektivare åtgärdsarbete. LIFE IP Rich Waters ska också resultera i nya åtgärdsprojekt.

  • 17. Jordbruksverket främjar hållbart vattenbruk, fritidsfiske och fisketurism

    Veronica Andrén och Daniel Melin, Jordbruksverket

    Vattenbruket är diversifierat. Nya odlingstekniker, miljömässigt foder och nya arter kännetecknar svenskt vattenbruk. Intresset för fritidsfiske är mycket stort i Sverige. Fisketurismen är en ung näring med stor potential att generera tillväxt och sysselsättning. Vi ger en nyanserad bild av vattenbruket och fisketurismnäringen. Med innovation, nytänkande och sund förvaltning kan vi begränsa miljöpåverkan och skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara näringar.

  • 18. Projekt MINRENT: Resurseffektiv vattenrening med biprodukter från svensk stål- och metallindustri

    Björn Haase, Höganäs Sweden AB, Clara Hermansson, Alnarp Cleanwater AB

    Projektet MINRENT undersöker möjligheterna att rena vatten från fosfor och metaller i fullskala, med hjälp av biprodukter i form av industriella mineraler från stål och metallindustrin. Tidigare försök i labbskala har visat på stor reningspotential för dessa material. Projektet är ett bra exempel på cirkulär ekonomi och industriell symbios genom att en biprodukt används för att minska tillförsel av fosfor och metaller till sjöar och hav.

  • 19. Plastens väg från stad till hav! Hur stoppar vi skräpet vid källan?

    Eva Blidberg och Elin Leander, Håll Sverige Rent

    Plast i haven är ett växande miljöproblem som är mycket aktuellt, inte minst inom politiken. Och mål 14 pekar på att det är något alla världens länder måste ta på allvar. Men var kommer skräpet ifrån och vad kan vi göra åt det på lokal nivå? Här berättar vi om EU-projektet BLASTIC som ska ta fram en vägledning för hur kommuner kan arbeta med frågan genom att kartlägga potentiella nedskräpningskällor, mäta skräp i vattenmiljö och ta fram åtgärdsplaner.

  • 20. Mistra – miljösäker nanoteknik i ett hållbart samhälle

    Julie Gold, Chalmers

    Med nanoteknikens utveckling följer frågor kring säkerhet för människor och för miljön. Forskningsprogrammet Mistra ska utveckla en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för att bygga upp kunskap som gör det möjligt att skapa trygghet kring användningen av nanoteknik i ett hållbart samhälle. Forskningsprogrammet fokuserar på vilka egenskaper hos nanomaterial som är riskfyllda, och hur vi kan skydda miljön mot oacceptabla utsläpp.

  • 21. Fiskvägar i känsliga miljöer. Från källa till hav – men först tvärtom

    Anders Larsson och Anna Karlsson, Tyréns Ingemar Carlsson, Uppsala kommun

    Uppsala kommun undanröjer vandrings­hindren i Fyrisån. Gamla kvarn- och sågverkskanaler utnyttjas för att bygga fiskvandringsvägar samtidigt som de blir attraktiva vistelsemiljöer i en växande storstad. Anläggningarna är framgångsrika exempel på fiskvägar som fungerar utmärkt samtidigt som de förstärker värdefulla kulturmiljöer. Många Uppsalabor besöker varje år ”Aspforsen” vid Kvarnfallet för att få en glimt av de hundratals aspar som åter leker i ån.

  • 22. Produktionsförändringar i fjällsjöar, en effekt av ett varmare klimat?

    Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

    Aktuell forskning har visat att fjällsjöar är mer produktiva än vad som tidigare antagits. Skälet till detta är att vattnet är mycket klart, vilket möjliggör hög bentisk produktion som kan omsättas i hög fiskproduktion. Samtidigt finns farhågor att den pågående klimatförändringen leder till förbruning som tillsammans med ökade vattentemperaturer kan leda till stora förändringar i fjällsjöarnas funktion. Därmed ställs nya krav på förvaltningen av dessa vatten.

  • 23. Åluppvandringen i Viskan – aktuella resultat och historik

    Björn Fagerholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Aqua

    Varje vår och sommar vandrar ålyngel upp i Viskan från havet fram till de första vattenkraftverken. I kraftbolagens vattendomar ingår ofta krav på att kompensera för vandringshinder. För att tillgodose detta flyttas en del av den uppvandrande ålen uppströms. Kraftbolagen står för kostnaderna i samband med insamling och registrering som utförs av SLU. Under flera år har uppvandringen varit extremt låg men på senare tid syns en intressant uppgång.

  • 24. Samordnad recipientkontroll för vatten utanför Oxelösund

    Klas Lundbergh, SSAB

    SSAB, Oxelösunds Hamn och Oxelö Energi har sedan 2007 format ett samordnat övervakningsprogram för kustområdet tillsammans med länsstyrelsen, det regionala vattenvårdsförbundet och Stockholms universitet. Den samordnade recipientkontrollen omfattar provtagning av vatten, sediment, fisk och musslor på lokaler i nära anslutning till SSAB och längst kusten. Kom och lyssna på fördelarna med samordnad recipientkontroll.

  • 25. Evaluation of marine protected areas - state of the art and development needs

    Richard Emmerson, Andrea Morf, Swedish Institute for the Marine Environment/Havsmiljöinstitutet, Andrea Belgrano, Ulf Bergström, Swedish Agricultural University/SLU

    Marine protected areas, taking a variety of forms, have high political priority. Yet, how should we judge what works best to guide future MPA management and design in different contexts. Here, we present results of recent studies on effectiveness of MPAs from both natural and social science perspectives and look forward to discussing related issues with forum participants. Presentations will be held in both Swedish and English.

  • 26. Ridge to Reef – Integrated Water Resource Management in Vietnam

    Ms. Bui Thi Thu Hien, IUCN, Vietnam

    The Vu Gia-Thu Bon River Basin in Vietnam has been lacking effective water resource management. Intense hydropower development, conflicts in water utilization, deforestation, floods – these and more have contributed to a decline in the basin’s ecosystem which has also limited the socioeconomic potential of the area. Come learn about Ridge to Reef, an integrated management approach that surrounding provinces have agreed upon to address these issues.

  • 27. Smallholder Aquaculture Farms in Southeast Asia and Inclusive Value Chain Models

    Ms. Sawitree Chamsai, SEAFDEC Secretariat

    Aquaculture is an important source of export earnings for developing countries. Technological advances have enabled small farms to greatly increase production, but with certification systems put in place and international retailers imposing requirements over suppliers, small farms in Southeast Asia face exclusion. It is therefore important, from an area-based perspective, to identify potential solutions for including these smallholders in the value chain.

  • 28. Groundwater Monitoring Requires Groundwater Knowledge – and a Toolbox

    Ms. Yolanda Lopez-Maldonado, Ludwig Maximilian University of Munich, Germany

    Groundwater is an extremely complex and life-sustaining resource, but its existence below the surface makes it vulnerable to rapid change and depletion. With SDG 6, the need for data integration and monitoring is essential to the success of all water-related targets, but how do we achieve this in developing countries where groundwater literacy is scarce? We present the transdisciplinary, socio-groundwater toolbox for better groundwater resource management.

  • 29. Small-scale fisheries in the context of food security and poverty reduction in West Africa

    Dawda Saine, African Confederation of Artisanal Fisheries Professional Organizations (CAOPA)

    CAOPA is a West African network of fishery organizations. Their work aims to highlight the importance of small-scale fisheries to food security and poverty reduction. They attach great importance to gender equality and to improve the situation of women in the fishing sector. They also conduct active advocacy work and take part in decision-making processes and forums.

  • 30. Resultat och erfarenheter från Baltic Scope

    Andrea Morf och Alberto Giacometti, Nordregio
    Wilhelm Gårdmark, Havs- och vattenmyndigheten

    Det nyss avslutade havsplaneringsprojektet Baltic Scope är ett EU-samarbete för att få olika länders havsplaner att stämma överens i Östersjön och ge gränsöverskridande lösningar. Vi presenterar resultat och erfarenheter från projektet. Presentationen hålls på både svenska och engelska.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havs- och vattenforum

Publicerad: 2017-04-27

Sidansvarig: Webbredaktionen