Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Skapar förtroende över en kopp kaffe i Saxån-Braån 

Robert Andersson är åtgärdssamordnare i Saxån-Braåns vattenråd, anställd av Landskrona stad. Han är landskapsvetare med stort intresse för vatten och har Saxån-Braåns avrinningsområde som sitt arbetsfält.

Området sträcker sig över fyra kommuner och är till 80 procent jordbruksmark – här finns inga sjöar, bara uträtade vattendrag och diken.

- De senaste åren har nederbördsmönstret förändrats, marken infiltrerar inte vatten på samma sätt som tidigare. På årsbasis kommer det ungefär lika mycket nederbörd, men nu har vi längre perioder av torka. Efter en sådan torrperiod räcker det att det kommer cirka 20 mm regn, så blir det översvämning på vissa håll, eftersom jorden inte kan ta emot vattnet, berättar Robert.

Detta orsakar problem i landskapet som erosion, grumling och näringsutsläpp. Nästa år är planen att åtgärda vissa av de här områdena.

Ett litet dike i avrinningsområdet.

Ett litet dike i avrinningsområdet. Foto: Robert Andersson

Dike i avrinningsområdet

Samma dike efter häftigt regn – väldigt talande för utmaningarna i området. Foto: Robert Andersson

Bygga förtroende

Historiskt har flera åtgärder kommit till i avrinningsområdet, men brist på resurser hos kommunerna det senaste decenniet har gjort att arbetet stått stilla. Det har också bidragit till att markägarna inte har så stort förtroende för myndigheter och kommunerna. Robert har därför lagt mycket tid detta första år med att bygga upp förtroendet.

- Jag har haft många fysiska möten och fört en dialog på tu man hand med markägarna. Mycket kaffe har det blivit, skrattar Robert.
Taktiken att träffas på neutral mark ute i landskapet har varit effektiv. Från att ha varit motståndare som bara velat bli av med vattnet, är markägarna nu intresserade och vill vara med och bidra.

Robert har rest runt i hela området och besökt ungefär var tionde av de 900 markägarna i avrinningsområdet. Han tycker det är viktigt att själv känna till området för att kunna prata med markägarna på ett trovärdigt sätt.

- Det var strategiskt, efter ett besök kontaktade grannarna mig och ville också ha ett besök, berättar Robert.

Landskrona kommun ser ett fortsatt behov av att finansiera åtgärdssamordnarna för att säkerställa kompetens och ett långsiktigt hållbart vattenvårdsarbete.

- Det känns så klart bra, det hade känts tarvligt att inte kunna säkerställa en fortsättning, säger Robert.

Åtgärder

Olika delar av avrinningsområdet har olika utmaningar, till exempel översvämning och erosion, som kräver olika typer av åtgärder.

- Jag har fått till stånd att projektera upp till 20 hektar de närmsta åren, berättar en nöjd Robert. Några exempel på åtgärder är återmeandring, anlägga våtmarker, men webbinarier står också på att göra-listan.

- Det kommer ta lång tid innan vi ser effekt på allt vi gör och vi kommer nog aldrig uppnå god ekologisk status, men jag blir inte deppig för det. Jag tänker att nu har vi åtgärdat en kvadratmeter, det är en kvadratmeter mer än innan. Vatten är det viktigaste som finns och något vi måste vårda för kommande generationer. Dessutom gillar jag utmaningar och utmaningen med vatten är det rör sig fritt över fastighetsgränser, säger Robert.

Mål

Förutom det långsiktiga målet att sträva efter god ekologisk status har Robert en lista med kortsiktiga mål, stort som smått.

- Jag tycker om att kunna bocka av saker och på min lista i år hade jag 80 punkter och jag har kunnat pricka för över 60 av dem, det känns bra. Nu är jag i färd med min lista för 2020.

Under nästa år tänker Robert göra några insatser som ska fungera som demo-exempel för att få andra markägare intresserade.

- Jag vill visa både goda och problematiska exempel på en neutral ”arena” med nya arbetsmetoder där man tar tillvara på personers olika kunskap och perspektiv. Tanken är att alla ska känna sig delaktiga och att vi kan få igång en bra diskussion. Det finns många motstående intressen längs vattendragen. Ekologen vill ha dödved i vattnet medan kanotisten vill ett fritt strömmande vattendrag, förklarar Robert.

Man i våtmark

Robert Andersson, åtgärdssamordnare i Saxån-Braåns vattenråd. Foto: Therese Ehrnsten.

Samarbeten

Förutom kontakter med markägarna har Robert också samarbetat med miljöförvaltningens tillsynsperson för enskilda avlopp och även haft event för hästhållare – två områden som har stor påverkan på vattnet. Målet är att skapa en checklista för dessa intressenter likt den som idag finns för lantbruk., vad de kan bidra med. Även Länsstyrelsen och vattenrådet är delaktiga i arbetet. Och självklart har han också ett stort utbyte med andra åtgärdssamordnare.

- Vi bollar idéer och stöttar varandra. Och nu ska det bli ett hästevent i Trelleborg i mars, kul att idéer kan återvinnas.

Robert jobbar också för att få upp skyltar med Saxån för att folk som passerar ska vad det är för vattendrag de åker över.
- Det är många som njuter av att bara se och lyssna på det vatten som finns i detta jordbrukslandskap och jag gör vad jag kan för att marknadsföra både vattnet och LEVA-projektet även för dem som inte är direkt berörda. Nu har fiskeintresserade fått upp ögonen för vårt arbete, säger Robert.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut