HaV rapporterar om övervakning och åtgärder för förbättrad havs- och vattenmiljö
Hav- och vattenmyndigheten har två anslag till sitt förfogande som stödjer miljöövervakning, övervakning och datainsamling (1:2) och ett anslag som stödjer åtgärder för förbättrad havs- och vattenmiljö (1:11). Nu får regeringen sin årliga rapport om hur anslagen använts.
Miljöövervakningsanslaget ska ge en samlad helhetsbild över tillståndet i miljön, inte minst ur ett ekosystemperspektiv. Åtgärdsanslaget stödjer lokala vattenvårdsprojekt, fiskevård och kalkning liksom arbete med en rad EU-direktiv.
– Resultatet från övervakningen är grundläggande för miljöarbetet i stort och för Sveriges miljöpolitik, säger Mikael Krysell, chef enheten för miljöövervakning.
– Åtgärdsanslaget på en dryg miljard är det viktigaste verktyget vi har för att förbättra havs- och vattenmiljön, säger Per Olsson vid avdelningen för havs- och vattenförvaltning.
Övervakning ger kunskap om havs- och vattenmiljön
Hur mår den akvatiska miljön? Hur utvecklas den och förändras? För att ta fram svaren fick Havs- och vattenmyndighetens knappt 157 miljoner kronor under 2019. 95 procent av Anslaget för miljöövervakning förbrukades.
Övervakning av den akvatiska miljön ger kunskap om såväl tillståndet som utveckling och förändringar i miljön. Och kunskaperna blir till konkret nytta.
Ska ge en helhetsbild
– Endast genom en genomtänkt och väl koordinerad övervakning kan vi skapa det underlag som behövs för att ta beslut om åtgärder för miljön, och samtidigt följa upp de storskaliga effekterna av redan genomförda åtgärder – men även av pågående förändringar i klimatet säger Mikael Krysell.
– Det betyder att vi ska samla in exakt rätt data av rätt kvalitet och hantera denna på rätt sätt, så att den finns tillhanda för analyser och utredningar på både kort och lång sikt.
Särskilda insatser på flera områden
Under 2019 har särskilda insatser för utveckling och förstärkning av miljöövervakningen gjorts inom främst följande områden:
Större utvecklingsprojekt: Handlingsplanen Full koll på våra vatten innehåller flera aktiviteter som syftar till att myndigheten bättre ska leva upp till kraven på övervakning för vattenförvaltningens behov. Planen innebär samarbete med vattenmyndigheter och länsstyrelser, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning.
Inom projektet Nationell marin kartering av livsmiljöer (habitat) görs insatser för att ta fram en heltäckande karta inom hela den svenska ekonomiska zonen. Tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt har hälso- och sjukdomsövervakning av fisk utförts. Dessutom pågår ett arbete med digitalisering av presentationen av övervakningens resultat inom projektet Sveriges Vattenmiljö. Flera nya stationer för grundvattenövervakning har identifierats och karaktäriserats under året.
Kvalitetshöjande insatser: Revision av flera delprogram har genomförts. Ett ingående arbete med att ta fram en mer långsiktig strategi för den akvatiska övervakningens utveckling, syfte och användbarhet har tagits fram under året.
Nya metoder för övervakning eller analys: Förbättrade, eller i flera fall helt nya, övervakningsmetoder har testats för framför allt övervakning av främmande arter och för biologisk mångfald. Ett system för satellitbaserad statusklassning av kustvatten är under uppbyggnad. Utnyttjandet av den fulla kapaciteten hos det nya forskningsfartyget Svea och dess instrument har diskuterats i detalj med utförare.
Utveckling av dataförvaltningen: Datavärdskap för nya typer av data, såsom ljud och bild, är under uppbyggnad. En valideringstjänst (innebär att data är korrekta och godkända) för automatiserad kontroll av inrapporterade data och metadata är nu i bruk inom flera områden.
Bra utfall på åtgärdsanslaget
I slutet av mars återrapporterade HaV till regeringen hur åtgärdsanslaget för 2019 har använts. Under året förbrukades 1 001 930 tusen kronor från anslaget. Det utgör 97 procent av medlen. Per Olsson bedömer att det är ett mycket bra utfall, då de allra flesta av de hundratals insatserna har genomförts under året enligt plan.
– Räknar man dessutom med den uppväxling som sker med EU-medel, till exempel Life och Interreg-programmen, så får vi en verkningsgrad på cirka 107 procent av anslaget, säger han.
Enligt HaV:s regleringsbrev för 2019 har huvuddelen av anslaget gått till arbete inom förvaltningsområde vatten (73 procent), medan insatser inom förvaltningsområde hav (17 procent) och förvaltningsområde fisk (10 procent) utgör en mindre del.
Stöder miljömålsarbetet
Genom anslaget stöds också det nationella genomförandet av flera EU-direktiv som vattendirektivet, havsmiljödirektivet, art- och habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet. Anslaget stödjer även genomförandet av EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
– Anslaget har också betydelse för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och för att uppnå friluftslivsmålen, säger Per Olsson.
Kanaliseras via länsstyrelserna
Länsstyrelser, kommuner och andra organisationer är viktiga parter i det regionala och lokala
åtgärdsarbetet. Det är ofta på dessa nivåer som kunskap finns om miljötillstånd och åtgärdsbehov. Stora delar av anslaget kanaliseras därför via länsstyrelserna. De i sin tur fördelar anslaget vidare till lokala åtgärdsutförare som kommuner, andra organisationer och företag.
– Vår roll som nationell myndighet är att verka för kopplingen till nationella mål och internationella åtaganden. Utifrån dessa bidrar vi med strategisk vägledning, prioriteringar och uppföljningar.
Stor satsning på LOVA-projekt
2019 startade 233 nya Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), vilket kan jämföras med 218 och 117 nya LOVA-projekt som startades under 2018 respektive 22017. Flest antal nystartade projekt under året hade Skåne och Västra Götaland. Åtgärder som rör övergödning, miljögifter kopplade till fritidsbåtar, omhändertagande av förlorade fiskeredskap samt olika restaureringsåtgärder kan genomföras med LOVA-bidrag. Övergödningsinsatser kommer fortsatt att vara det högst prioriterade området. Bidraget kan sökas hos länsstyrelsen och går framför allt till kommuner, föreningar och andra sammanslutningar.
Samordnade insatser mot övergödning
20 pilotområden i Sverige har fått närmare 36 000 tkr i bidrag för att under tre år utveckla nya arbetsformer för vattenvården. År 2019 utbetalades 14 775 tkr till pilotområdena. Målet är att ta fram former för ett nytt långsiktigt arbetssätt för att kunna på ett strukturerat vis genomföra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav i Sveriges avrinningsområden. Under våren 2019 tillsattes åtgärdssamordnare i de 20 pilotområdena.
Med stort engagemang har åtgärdssamordnarna under 2019 startat arbetet i sina områden med nätverksbyggande, vattendragsvandringar, möten med markägare, åtgärdsplanering, ansökningar för ekonomiska stöd till utredningar och åtgärder. De har också genomfört fysiska åtgärder i miljön. Satsningen har fått stor uppskattning, både nationellt och lokalt.
– För att åtgärdssamordnarna ska kunna nå den potential för frivilliga åtgärder mot övergödning som finns i pilotområdena är en fortsatt satsning i någon form i de 20 områdena viktig, säger Per Olsson.
Kalkning fortfarande viktigt
Länsstyrelserna tilldelades 27 500 tkr för arbete med att förstärka det regionala arbetet i Östersjön och Västerhavet mot övergödning med fokus på påverkan på kustvatten. Åtgärder som genomförts är exempelvis åtgärder för att hålla kvar mer vatten, igenläggning av diken med syftet att ge en positiv effekt på vattenkvaliteten genom att minska läckage av näringsämnen ut i vattendrag och sjöar.
Kalkning av försurade sjöar och vattendrag är fortfarande viktigt för upprätthållande av både bevarande- och nyttjandevärden. Den totala kostnaden för kalkningsverksamheten uppgick till drygt 158 000 tkr år 2019.
Skapar jobb
I återrapporteringen har en uppskattning också gjorts av hur anslaget bidrar till ökad sysselsättning. Åtgärdsanslaget (1:11) medför direkta sysselsättningseffekter genom den administration som är nödvändig för planering och genomförandet av projekt samt själva åtgärdsarbetet. Det förekommer även att stöden möjliggör för kommunala tjänster, till exempel i form av åtgärdssamordnare. I åtgärdsarbetet används ofta underleverantörer. Delar av anslaget används för inköp av tjänster, expertstöd och kunskapsunderlag. I nästa steg spenderas deras löner och på så sätt bidrar det till ytterligare arbetstillfällen, så kallad indirekt sysselsättning.
Stödjer regeringens strategi
De flesta åtgärder som genomförs med finansiering från åtgärdsanslaget sker i landsbygds- och glesbygdsområden. Genom att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen i dessa områden så bidrar anslaget i viss mån också till landsbygdsutveckling samt förbättrade möjligheter att leva på landsbygden.
– Det stödjer också regeringens maritima strategi och livsmedelsstrategi, säger Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.
