Försurningspåverkan i grundvatten

Sura ämnen i luftföroreningar och nedfallet av sura ämnen har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Detta återspeglas i en minskad försurningspåverkan i grundvatten, särskilt för antalet provtagningsplatser med mycket hög försurningspåverkan.

logotyp för sveriges officiella statistik.

Sveriges geologiska undersökning och Havs- och vattenmyndigheten följer utvecklingen av effekterna av sur nederbörd i grundvatten i ett landstäckande stationsnät. Grundvattnet som analyseras kommer från områden som är så opåverkade som möjligt av lokala föroreningskällor. Grundvattenproverna tas på huvudsakligen på 0 - 20 meters djup. Vatten från dessa stationer har analyserats under cirka 10 - 50 år för att följa haltförändringar.

Försurat grundvatten kan innebära miljöproblem. Det löser ut metaller i såväl omgivande mark som ur material i ledningar och andra installationer för vattenförsörjning. Det försurade grundvattnet innebär också en risk för människors hälsa och höga kostnader för att ersätta sönderfrätta vattenledningar. Vidare kan försurat ytligt grundvatten med förhöjda metallhalter, exempelvis aluminium, som flödar ut i vattendragen vara till skada för djur och växter.

Från hög och mycket hög påverkan i söder till måttlig påverkan i norr

Försurningspåverkan är för flera stationer hög till mycket hög i södra och sydvästra Sverige (se karta). I stora drag är det i resten av Sverige en låg till måttlig påverkan. Några provtagningsstationer har ingen eller obetydlig påverkan. Provtagningsplatsen som indikerar mycket stark påverkan vid Norrlandskusten beror på platsens sammansättning av berg- och jordarter.

Kartan visar tillståndsklassning av grundvatten med avseende på försurningspåverkan från provtagningar i 172 stationer år 2018. Karta, illustration.

Kartan visar tillståndsklassning av grundvatten gällande försurningspåverkan från provtagningar i 181 stationer år 2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Minskning av mycket hög försurningspåverkan i ytligt grundvatten 1996 - 2021

Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1970-talet, se Försurning av sjöar och vattendrag. Det visar sig tydligt i de minskande halterna av sulfat i ytligt grundvatten.

I diagrammet nedan kan man se att andelen grundvattenstationer med mycket hög försurningspåverkan, som under den senare hälften av 1990-talet låg på 28% (medelvärde), har minskat till 16 % under senare år. Diagrammet visar utvecklingen av försurningspåverkan av grundvatten i 112 utvalda provtagningsstationer 1996 – 2021. Vissa år saknas en eller flera stationer och antalet stationer ökar med tiden (eftersom vissa stationer började provtas efter år 1996) men det påverkar inte de generella slutsatserna.

Försurningspåverkan i klasser enligt bedömningsgrunder för grundvatten under perioden 1996-2018. Diagram, illustration.

Årlig bedömning av försurningspåverkan i klasser enligt bedömningsgrunder för grundvatten under perioden 1996 - 2021. Källa: Havs- och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning, programområde Sötvatten.

Dataunderlag till Försurningspåverkan i grundvatten

Dataunderlaget kommer från Sveriges geologiska undersökning (SGU) som är datavärd för miljöövervakningsdata och utförare av grundvattenundersökningar på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

SGU har en karttjänst (Miljöövervakning av grundvatten) på sin webbplats där man kan hämta grunddata från miljöövervakningen i olika län. Det går också att ta fram en grafisk presentation av tidsserier och statistisk information.